Erik Bengtzboe är ordförande för Moderata ungdomsförbundet och vägrar att kalla sig borgerlig. Det meddelade han i debattartikel i Dagens Nyheter den 26 november. Artikeln väckte många reaktioner, både påhejande och avståndstagande. Här intervjuas han om varför han inte kallar sig borgerlig, av Mathias Bred.
Trots att svenskarna inte längre är världens mest beskattade folk är skatterna många och höga, och är de inte det kompenseras det med avgifter. Varje svensk har anledning att bli upprörd över skatterna – trots de senaste årens reformer – skriver Dick Kling.
Kriminalitet, bidragsfusk, utanförskap och svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är allvarliga samhällsproblem. Men de är på inget sätt unika för gruppen utrikes födda. Det skriver Johan Hedin, som menar att det är ett misstag att betrakta dem som integrationsproblem.
Per Schlingmann har varit en framstående förändringsagent i processen att skapa de nya moderaterna. Bland annat genom att uttrycka partiets politik i positiva termer. Men hur går det med förnyelsearbetet när allt färre i gruppen bakom omgörningen finns kvar? Det undrar Wilhelm Otto.
Konflikterna i Mellanöstern avlöser varandra och den politiska kartan är i ständig förändring. Bo Ture Larsson kommenterar den utrikespolitiska situationen.
Det vi skulle tveka att låta nationalstaten göra bör rimligen också EU hålla tassarna borta ifrån. Hanna Wagenius efterlyser efter ELDR:s kongress i helgen fler liberala röster som ifrågasätter att vissa frågor alls bör ligga på EU:s bord.
Ambivalensen inför moderniteten är stor inom borgerligheten. Liberalerna tycks anamma allt som gör anspråk på att vara modernt och de konservativa i en anda av allmänt bakåtsträvande vill bevara vad som helst, bara för att det är gammalt. Men moderniteten måste inte ställas mot traditionen, menar Lars Anders Johansson.
Svenska kristna organisationer som Svenska Kyrkan, Bilda och Diakonia uppträder som de militanta palestiniernas förespråkare. Det menar Franz T. Cohn, med anledning av att Svenska kyrkan krävt att varor från bosättningarna i israel ska ursprungmärkas så att svenska konsumenter ska kunna se vilka varor som kommer från ockuperade områden.
Måste inte nästa stora sociala, kulturella och politiska förändring bestå i att vi äntligen accepterar att vi lever under radikalt förändrade betingelser? Det frågar sig Gustaf Delin i denna artikel från 1969.
Fler utbildningsplatser är inte lösningen på alla Sveriges problem. Aron Modig (KDU) skriver om den högre utbildningen och dess syften.