Politik & ekonomi

Ibland beskrivs högern som privilegiesamhällets stridsmän – de som går till barrikaderna inte för att angripa orättvisorna, utan för att försvara dem. Anklagelsen är, ehuru tillspetsad, inte helt utan fog: konservativa brukar ju anse att klyftor är ofrånkomliga, och att politiska försök att utradera dessa både är farliga och orättfärdiga. Men det har funnits tillfällen när högern varit mer mottaglig för vänsterns verklighetsbeskrivning om ekonomiska klyftor.

Socialdemokraterna i Stockholm har påbörjat ett farligt experiment. De vill tvinga fram en stadsomvandling där stockholmarnas frihet att välja hur de vill bo och leva begränsas. Tvångsblandning i villaområden och införandet av så kallade ”tvångszoner” – där biltrafik och rörelsefrihet begränsas – är uttryck för en ideologiskt styrd stadsplanering som riskerar att göra staden mindre tillgänglig och utarma våra mest fungerande stadsdelar.

Margaret Thatcher skulle ha fyllt 100 år den 13 oktober. Hon var premiärminister i Storbritannien i nästan tolv år, vilket gör henne till den premiärminister som suttit längst under 1900-talet. Ingen annan politisk ledare har någonsin genomfört skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar för att reformera en utvecklad välfärdsstat så radikalt som hon gjorde. Idag, när många europeiska länder står inför liknande utmaningar, uppstår frågan: Vilka förutsättningar gjorde det möjligt för Thatcher att genomföra så långtgående reformer?

Tidöavtalet säger att de förslag som presenteras på skolområdet ska ”Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.” Samtidigt presenteras det ena utredningsdirektivet och utredningsförslaget efter det andra som riskerar att inskränka människor möjlighet att välja skola. Det är bara att beklaga.

Den, under de senaste decennierna, nära relationen mellan konservatism och marknadsekonomi är inte längre lika självklar. Förklaringen är mer komplex än Donalds Trumps politiska framfart, skriver Holmström & Gunnarsson i första delen i vår serie om konservatismen och marknaden.

Ett litet land omringat av en lång rad stora länder. En liten nation av människor som genom historien drabbats av ständiga förföljelser och hat. En demokrati som skiljer ut sig från grannskapets brutala diktaturer.

Danmark har länge saknat en organisation för skattebetalare. Behovet och marknaden för en sådan bör vara stort, Danmark har efter Frankrike näst högst samlat skattetryck i OECD. År 2023 var de samlade skatternas 43,4 procent av BNP. Det var redan 2005 som Danmark gick om Sverige i skattetryck.

Med mindre än ett år kvar till valet har Svensk Tidskrift intervjuat företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden om deras syn på valrörelsen, valets viktigaste frågor och deras roll i svensk politik. Denna vecka Liberala Ungdomsförbundets ordförande Anton Holmlund.

Det är som vanligt ett år före riksdagsvalet: nomineringstider i partierna och Liberalerna och Kristdemokraterna ligger under riksdagsspärren i opinionsmätningarna. SD överglänser just nu Moderaterna i mätningarna. Det ser hängigt ut för den borgerliga koalitionsregeringen. Sakpolitiskt är det dock inte så illa.

Med mindre än ett år kvar till valet har Svensk Tidskrift intervjuat företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden om deras syn på valrörelsen, valets viktigaste frågor och deras roll i svensk politik. Först ut är KDUs förbundsordförande Louise Hammargren.