Den europeiska högsommaren innebär mer än semestrar, hetta och skyfall. Den innehåller också firandet av en av de minnesdagar, som inleder det nya Europas historia. Det är 20 juli, dagen för attentatet mot Hitler 1944. Det var mycket mer än ett tyrannmord man ville åstadkomma. Det var den förändring av Tyskland, som blev verklighet efter Förbundsrepublikens grundande 1948.
Det borde finnas något slags miniminivå för män och kvinnor som ska få ansvar för statens styrelse. Saker som man absolut inte får göra om inte alla vägar framåt för alltid ska stängas. Misstag som faktiskt är oförlåtliga och inte går att ursäkta.
Även om dansbandsmusiken, när den växte fram under slutet av 1960-talet, i mycket var en produkt av 40-talets baby boom, en ny ungdomskultur och det nya Sveriges framväxt, blev det snart tydligt att något skavde. I antologins kanske bästa text konstaterar Andreas Johansson Heinö att dansbandsmusiken är så underskattad och nedsnackad just för att den är så ”typiskt svensk”.
Nu är den här, andra delen av Ylva Hasselbergs biografi över Eli Heckscher. Del 2: Oberoende tanke 1925–1952. Den första delen kom för fyra år sen och täckte Heckschers liv från vaggan 1879 till en andhämtning i hans hektiska framfart vid mitten av 1920-talet. Den andra delen inleds med Knut Wicksells död 1926 och följer Heckscher till graven 1952. Sammanlagt 750 sidor!
Hur ska vi förhålla oss till civilkurage i en era av otrygghet? Och vilket stöd ges till personer som trots riskerna försöker bistå i rättsliga processer? Frågorna dyker upp i mitt huvud när gärningsmannen ursinningt jagar mig utanför Dramaten en solig eftermiddag i fjol. Efterspelet följs av besvikelser – över mig själv och andra, men också hopp från oväntat håll.
Med tanke på kriserna i världen har många människor svårt att behålla hoppet. Det är dags för en ny form av optimism.
I mars i år uppdagades det att flertalet medlemmar i USA:s regering hade deltagit i en minst sagt anmärkningsvärd geopolitisk diskussion på den krypterade appen Telegram. En uppseendeväckande detalj i denna grupp är när USA:s vicepresident i denna chatt uttrycker ett tillsynes genuint förakt gentemot Europa och Europas geopolitiska intressen. Både Trump och Vance har uppenbarligen en väldigt negativ syn på det demokratiska Europa. De borde sluta vanvörda Europa och istället bejaka den mest framgångsrika världsdelen i vår civilisations historia.
Sverige Radios förre nordenkorrespondent Bengt Lindrot har skrivit en intressant bok. Budskapen i Homo Affectus – hur vi får ett mer sansat samtalsklimat och hur vi i Norden kan lära mer av varandra – kunde inte vara mer aktuella i dessa tider med tilltagande oro runt om i världen.
Konservatism porträtteras ofta idag som en idétradition långt ut till höger på de flesta politiska kartor. Det tycks vara en sfär som omfattas av respekt för lag och ordning, ekonomisk marknadsliberalism och värnandet av kulturarv. Just värnandet av kulturarv är kanske den tydligaste av dessa tre aspekter som särskiljer konservatism från andra ideologiska tankegods. Det allra äldsta kulturarvet vi har är onekligen naturen.
Under andra världskriget arbetade den unge advokaten Mitterand åt marskalken Pétain och dennes regering i Vichy som för nazisternas räkning skötte det tyskockuperade Frankrikes angelägenheter. När han såg vartåt det lutade i slutet av kriget, slöt sig Mitterand obekymrat till general de Gaulles exilgrupp i London och lyckades övertyga den om allvaret i sitt plötsliga lojalitetsbyte. Han misstroddes emellertid i ökande grad av de Gaulle, som i Mitterand såg en farlig politisk uppkomling med obegränsade ambitioner.