President Trumps besatthet vid att skriva in sig i den amerikanska historien tar sig alltmer sällsamma uttryck. Politico har i veckan berättat om hur det ser ut inne i Vita huset. Om man promenerar längs Vita husets kolonnad, precis intill Rosenträdgården, så har raden av porträtt av tidigare presidenter försetts med plaketter som beskriver deras presidenters prestationer.
Många undrar hur Donald Trump kunde bli president igen i USA. Det är osannolikt på så många olika sätt samtidigt. Förklaringarna är ungefär lika många. En av dem är den mest uppenbara – motkandidaten. Harris drev sin kampanj i Bidens skugga. Väljarna påmindes ständigt om Delawareklanens affärer och trassel med rättvisan.
Det auktoritära draget i amerikansk politik har åtminstone en av sina främsta företrädare i Donald J Trump. Men han är ingalunda så unik som man kan tro av mediebevakningen. Redan från första början brottades USA med frågan hur mycket makt som skulle koncentreras hos presidenten.
Behöver vi fler filmer om andra världskriget? Ibland dyker det faktiskt fortfarande upp verk som både tillför något nytt och kanske till och med ändrar vår syn på både historien och vår egen verklighet. ”Nürnberg” tillhör den kategorin.
Stuprörsteorin är ett viktigt begrepp i Neudings framställning. Den beskriver idén att samhället är som två stuprör, ett där de gängkriminella håller till och ett där vanligt folk kan leva som vanligt. Mer och mer har denna teori visat sig vara falsk. Nu är ingen säker; skjutningar och övergrepp kan ske var som helst.
Filmen skildrar hur en hyllad skådespelare, spelad av Fares Fares, försöker undvika att bli direkt inblandad i det korrupta och ständigt osäkra politiska systemet. Den tydliga poängen är att intern exil knappast är möjlig för den som har någon som helst position i samhällspyramiden.
Kanada är ett land som före det senaste amerikanska presidentvalet inte ägnades särskilt stort intresse i omvärlden om man bortser från sportens värld. Men det har just kommit en spännande bok om landet som hotas både av inre spänningar och av hotet från Donald Trump som vill införliva landet som en delstat i USA.
Jonathan Haidt för övertygande resonemang kring skärmberoendets skadeverkningar på barn och unga. Men när han ska belägga att det moderna föräldraskapet hämmar barns utveckling sviktar argumentationen. Där tappar en i övrigt skarp och välskriven bok något av sin kraft.
Många läsare har säkert hört talas om Murphy´s lag som innebär att om något kan gå åt fanders, så kommer det att göra det. Men ganska få torde ha stött på Zipf´s lag som säger att det vanligaste ordet i ett språk förekommer dubbelt så ofta som det näst vanligaste ordet, tre gånger så ofta som det tredje vanligaste och så vidare. Det uppges att denna lag gäller de flesta språk, från sanskrit till modern franska.
Westbergs syfte är att presentera konservatismen så som den ser på sig själv. Det handlar alltså inte om en kritisk granskning eller en bearbetning, inte heller om ett politiskt program utan om konservatismen som en idérörelse.