Under hela vår civilisations historia har teknik varit en återkommande variabel för vår tillvaro här på jorden. Vi har alltid använt den till både goda och mindre goda syften. Artificiell Intelligens entré på den offentliga scenen har skapat förväntningar kantade av såväl framtidstro som domedagskänslor.
Judar har länge varit en del av det svenska samhället och den svenska kulturen. Under perioder har de behandlats mycket illa men har blivit en integrerad del av det svenska samhället där de lämnat viktiga bidrag såväl kulturellt som ekonomiskt och politiskt. Många av oss inte bara hoppades utan trodde att antisemitismen och judehatet tillhörde en svunnen tid.
Den franske markisen Lafayette tillhör historiens mer unika aktörer. Han spelade en central roll under både den amerikanska och franska revolutionen. Hans började sitt liv som fransk adelsman i provinsen och slutade det som en av den nya republiken USAs mest uppburna hjältar. Då var han redan på väg att förlora sin status i den franska historien. Balansgången mellan att vara både en frihetens apostel i den nya världen och en av den gamla franska monarkins stöttepelare blev i längden ohållbar.
Industristöd har blivit standard. Fredrik Segerfeldt frågar var värdet skapas i dag. Han vill flytta blicken från nya fabriker till mer kunskap och specialisering. Varningen är tydlig: politiskt styrd återindustrialisering kan göra oss fattigare och smutsigare. Bakgrunden är ideologisk. Parollen ”ta tillbaka kontrollen” och stora industristöd har gett protektionismen medvind. Det gör boken aktuell.
I förra veckan firade Republiken Kina på Taiwan sin nationaldag på Historiska Muséet i Stockholm. Dagen uppmärksammar grundandet av den första kinesiska republiken – inte nationalistregeringens flykt till ön 1949. Taiwan ser sig som den legitima fortsättningen på den historiska kinesiska staten.
Var kommer den svenska valrörelsen nästa år att utspelas? Om man ska döma efter utvecklingen av politiskt kampanjarbete i USA – där siktet är inställt på mellanårsvalet några veckor efter vårt riksdagsval, skulle svaret kunna bli YouTube.
Konkurrensen om uppmärksamhet och pengar i forskarvärlden är hård. Frestelsen att överdriva och tillrättalägga resultat kan därför vara stark. Publicering i prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter förutsätter oftast granskning av ett redaktionsråd, vars kompetens förmodas vara nog tung för att sålla bort fusk och rena förfalskningar. Det är inte alltid tillräckligt.
Den grova retoriken och demoniseringen av motståndare på båda sidor av den amerikanska politiken botas inte av mer förbud eller censur. Cancelkultur och deplattformeringar var trots allt något som Kirk starkt värjde sig starkt emot.
Kjöller pekar på hur den utbredda kriminaliteten hotar statsmaktens trovärdighet. Frågan är om den byråkratisering som svensk polis idag präglas av – och som Kjöller ger häpnadsväckande exempel på – är tillräckligt beaktad som ett av grundproblemen.
Boken ”Hitlers väg till makten” är Åsard när han är som bäst – kunnig, pedagogisk och analytisk. Författaren beskriver på ett tydligt och engagerande sätt hur en misslyckad österrikisk konstnär kunde ta makten i Europas ledande kulturnation. Hur en gång stark stat kunde kapas av en samling extremister och galenpannor. Hur så många egentligen anständiga människor underlät att agera när det hade varit möjligt att hindra katastrofen från att inträffa.