Lundaprofessorn Wilhelm Agrell har gjort det igen – skrivit en faktarik analytisk översikt över den långsiktiga förändringen på ett politikområde av tidigare brett allmänt intresse: försvaret. Mats Johansson recenserar Fredens illusioner av Wilhelm Agrell.
Förlaget Historiska Media säger att man med Kumms senaste bok Fidel Castro inleder en serie av biografier av ”kondenserat format”. Det tvingar Kumm att gå från att på några hundra sidor täcka in ett ämne till att på 140 sidor klara av att teckna en levnadsskildring över en diktator som varit i hetluften sedan 50-talet. Vilket är dömt att misslyckas, menar David Josefsson.
En tisdagkväll i Kumla har ett par hundra människor samlats i Folkets hus för att lyssna till Göran Greider. Han kom i dagarna ut med boken Ingen kommer undan Olof Palme. Lina Hagström var där, läs hennes recension.
Schablonsynen på kapitalismen som en hänsynslös konkurrenssituation är enligt Ridley felaktig – i själva verket är inget system lika samarbetsinriktat som marknaden. Niklas Elert recenserar The Rational Optimist.
En av nittiotal-isterna som är minst ihågkommen idag är Verner von Heidenstam. Eller snarare: de gånger man lyfter fram honom är det oftast negativa åsikter som får fritt spelrum. Per I Gedin visar i sin nya bok Varför får Heidenstam inte vara den han är?, delar av den kritik som har färgat bilden av nationalskalden. Alexander Sanchez recenserar.
I The Return beskriver Daniel Treisman hur Sovjets fall ledde till det moderna Ryssland. Anders Beijer-Lundberg har läst en nyanserad berättelse med utmärkta personporträtt av huvudpersonerna.
Svensk film strålar av sommarglädje när statsmedia kablar ut inspelningsscener från den senaste uppgraderingen av den gamla folkhjälten, Nisse på Åsen. Men så går solen i moln när både Roy Andersson och Fokus går till attack mot nyinspelningen. Det skriver Torbjörn Kvist.
Sven-Eric Liedmans aktuella bok Hets är en kritik mot många av trenderna inom den moderna utbildningen. Titeln anspelar naturligtvis på spelfilmen från 1944. Den här gången är det dock inte Stig Järrel som får symbolisera ondskan, utan Jan Björklund, som får stå symbol för mycket av det som är fel i samtiden. Mathias Bred recenserar.
Sydsvenskans kolumnist Per Svensson lanserar i Bonniers statsministerserie tesen att Oscar von Sydow, statsministern i fackmannaregeringen som styrde Sverige under åtta månader 1921, känns igen som föregångare till Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och de nya moderaterna. Henrik von Sydow recenserar.
Oavsett med vilka motiv de skapats lever statsföretag i dag ganska skyddat. De ges stora fördelar och får, som ekonomianalytikern Ian Bremmers nya bok The end of the free market visar, ofta även tjäna politikers och utrikespolitikers egna ambitioner. En ny makt växer så fram vid sidan av regeringarna och marknaden. Carl Johan Ljungberg recenserar.