I år då många demokratier går till val är ”demokratins kris” är ett ofta förekommande ämne i samhällsdebatten. Ett ovanligt perspektiv på ämnet ger Søren Lippert, journalist med bakgrund inom den danska socialdemokratin, i en nyutkommen bok.
Statsdriven industripolitik är dömd att misslyckas av samma skäl som att planekonomi är det. Detta är en av de teser som utforskas i en ny bok av den ansedda kinesiska ekonomen Weiying Zhang, professor vid Pekings universitet.
Frågan måste ställas: Hur kan man låta en Melodifestival hållas i en stad där bara några månader tidigare mobbar av antisemiter högljutt hyllade det största massmordet på judar sedan Förintelsen, utan något ingripande från polisen?
Socialdemokraterna försöker fortfarande locka inte bara huvudstadsborna utan även kranskommunens invånare till demonstrationståget mellan Humlegården och Norra Real. Men det kommer inte längre några stora massor som vill protestera mot det som Socialdemokraterna kallar SD-regeringen eller lyssna på partisekreteraren.
Det viktigaste med äldre historia är att kunna ta ställning till olika problem och lösningar utan att behöva ta något som helst ansvar för konsekvenserna. Ibland är det svårt och positionerna måste ibland omprövas även om den valda skyttegraven är bekväm.
Numera är det inte ofta som en epokgörande uppfinning kan hänföras till en enda person. Men 1956 skedde det tack vare en åkeriägare vid namn Malcom McLean. Hans funderingar resulterade i ett system med flyttbara standardiserade lådor som kunde staplas på varandra, och enkelt flyttas mellan lastbilar, tåg och fartyg.
Det har varit ännu värre. Den som besökte Norge på 1970-talet vet vad jag menar. Charmigt men lantligt, långsamt och ganska grått. Det är det Norge som beskrivs i serien ”Makten”, som nyligen visats i statstelevisionen och fortfarande kan ses på SVT Play.
När talman Andreas Norlén fick den nära nog obligatoriska frågan ”Hur känns det?”, svarade han att folk känner efter alldeles för mycket. Känslorna får inte trumfa verkligheten. Detta inser man ännu mera efter att ha läst den brittiske författaren och journalisten Douglas Murrays Kriget mot väst: Att bemästra en tid av oförnuft.
Det svenska offentliga samtalet undviker som bekant värderande omdömen trots att samhället behöver ”resonera” med sig självt med hög röst för att demokratin ska fungera. Det finns hos många en vag känsla av att universiteten förr bidrog till att få fram ”public intellectuals” men att så inte längre sker. Varför?
Nej, man får inte plats med hela kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809 i en bok på 200 sidor, men man kan faktiskt få med det viktigaste. Historikern Martin Hårdstedt lyckas hinna med ”hela listan” på förklaringar till varför Sverige förlorade kriget och den östra rikshalvan i sin bok ”Finska kriget”.