På det lokala planet har många svenskar kunnat ”göra skillnad”, som en av Försvarsmaktens rekryteringsslogans lyder. Om den svenska Afghanistanstyrkan verkligen har gjort bestående skillnad är dock tveksamt. Det skriver Karin Eriksson, tidigare pressofficer i Afghanistan.
Henrik Arnstad försöker i sin bok Älskade fascism att tolka fascism, nazism och en rad andra rörelser fram till idag inom en stor teori. Men boken lyckas inte i sina ambitioner, menar Klas Hjort.
Ett av de senaste tillskotten till den svenska deckarvågen är En rasande eld, skriven av poeten och UD-tjänstemannen Andreas Norman. ”Resultatet kan inte bli något annat än bländade bra, i alla fall om man gillar spänningslitteratur och är intresserad av utrikespolitik”, skriver Fredrik Segerfeldt.
Massor av svenska företag har på ett eller annat sätt utvecklats med hjälp av riskkapital. Och mycket talar för att riskkapitalmodellen med dedikerade pengar, tydligt fokus och tidplan skulle kunna användas på fler områden, skriver Anders Ydstedt, som har läst De nya industrialisterna av Janerik Larsson.
I den stora gruppen av befolkningen som har en hygglig inkomst, eller som socialt eller kulturellt ses som medelklass, blir den personliga konsumtionen något som särskiljer och skapar tillhörighet, skriver Greger Ekman, som har läst en brittisk bok om hur vi uttrycker oss genom våra shoppingval.
Evert Taube värnade traditionen och historien, men var inte främmande för att bejaka det nya. En borgerlighet som tror sig sakna förebilder bör titta närmare på Taubes mångfacetterade konstnärskap. Det menar Lars Anders Johansson som hos Taube hittar såväl individualism och kosmopolitism som feminism och antirasism.
Med anledning av förra veckans recension av boken Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall har det kommit ett antal mejl till redaktionen. Lärare uppger att de inte får svar från Skolverket om hur de ska tolka lagen. Samtidigt säger myndigheten att den har 25 personer avsatta bara till att svara på frågor. Vem har rätt?
Per Kornhalls debattbok Barnexperimentet är rolig och värdefull läsning även för dem som inte delar författarens motvilja mot friskolor, skriver Magnus Nilsson.
Ibland är det intressant och lärorikt att läsa en bok som man på förhand vet att man inte kommer att tycka om. Man kan nämligen bli positivt överraskad, skriver Stefan Olsson, om Maria Svelands bok Hatet.
Den nye påven är på allas läppar. För den som vill lära sig mer om Franciskus föregångare rekommenderar Simon Pettersson Påvarna av Göran Hägg.