Är det självklart att man ska kunna läsa tidningar gratis på nätet? Bygger vi själva upp ett orwellskt övervakningssamhälle när vi samlar information i Googlevärlden? Var det Twitter som skapade den arabiska våren? Det är några av de frågor som diskuteras i boken Myten om internet. Lars Anders Johansson har läst den.
I år är det tre hundra år sedan den schweizisk-franske författaren och filosofen Jean Jacques Rousseau föddes. Flera av hans idéer och föreställningar har kommit att få stort inflytande för eftervärlden, och långt ifrån alltid på ett välgörande sätt. Emil Uddhammar spårar den senaste tidens nationalism tillbaka till Rousseau.
Kristina Lindström och Maud Nycander har grävt i arkiven och letat fram såväl familjefilmsklipp som glömda intervjuer för att göra filmen om Palme som hade premiär förra veckan. Katarina Tracz har sett den.
”Margot Wallström framstår som trevlig, tillmötesgående, ja rentav snäll. Och Bengt Ohlsson framstår som en beundrande iakttagare som med stora, glittrande ögon följer henne.” Lena Richardson har läst boken om Margot Wallström.
Researchen är imponerande, språket effektivt, men den främsta förtjänsten är den uppriktiga nyfikenhet som genomsyrar Gelins resa i tid och rum. Jakob Stenberg har läst Martin Gelins Den amerikanska högern om det republikanska partiet av i dag och dess moderna historia.
Ron Paul’s Revolution är inget kritiskt porträtt. Snarare fungerar den som en fullt godtagbar introduktion till Ron Paul, hans idéer och uppsvinget de har fått i USA:s politik – och på andra håll – de senaste fem åren, skriver Patrick Krassén.
Det finns nog bara en ytterligare bok på svenska som så ofta citerar liberala tänkare som Friedrich Hayek, Milton Friedman och Robert Nozick. Carl-Johan Westholm har läst Björn Wahlroos Marknader och demokrati. Uppbrott från majoritetens tyranni, som ”bryter mot den nordiska konsensuskulturen i både akademi och affärer”.
”Bland allmänheten var Johnny Munkhammar kanske främst känd som frihetlig debattör, författare och riksdagsledamot. Johnny hade emellertid även ett annat, mindre känt, intresse.” Fabian Wallen skriver om detta.
Är ett politiskt system en produkt av sina ledare, eller är ledarna en produkt av det politiska systemet? Denna hönan-och-ägget-frågeställning har inget givet svar, men den aktualiseras i hög grad i Tsar Putin – Myter, makt och despotism. Tomas Brandberg har läst den.
För att överhuvudtaget förstå varför Mann väljer att låta sitt romanskrivande vila för att författa denna – som han själv benämner den – ”överlastade pamflett”, måste man förstå den tidsepok han verkade i och vad som framför allt präglade västerlandet vid denna tid: det första världskriget. Det skriver Mattias Holmström som har läst Thomas Manns En opolitisk mans betraktelser.