Kultur

Hollywood är besatt av superhjältar, och att döma av biljettförsäljningen är vi det också. Frågan är vad vi har för nytta av dessa figurer? Adam Nelvin ser ett pantheon av löjliga minigudar.

I dag är det Brexit – ett brittiskt utträde ur den Europeiska unionen – som diskuteras. Men under andra världskriget utarbetades en desperat plan som gick ut på motsatsen, en union mellan Storbritannien och Frankrike, skriver Sten Niklasson.

Lehman Brothers konkurs är den största i USA:s historia och därmed sannolikt även i världshistorien. Dess spridningseffekter var enorma: USA:s arbetslöshet steg, världens börser föll handlöst och de globala marknadsräntorna skiftade vilt. Oonagh McDonalds bok om konkursen är läsvärd men okritisk mot skulduppbyggnadens bakomliggande orsaker.

Ideologerna runt Putin och Pussy Riot–rörelsens tillskyndare är varandras önskemotståndare. För en vanlig nykter demokrat ter sig situationen obekväm, skriver Fredrik Haage.

I Daniel Söderqvists debutroman ”Nyttig idiot” skildras den förändrade attityden mot invandrare och den växande rasismen i samhället.

Badhuset är en plats där ömsesidig respekt är ledordet. Det är frihet under ansvar, skriver Christoffer Aav, i en personlig betraktelse om den svenska badhuskulturen med anledning av den senaste tidens oroligheter.

John Maynard Keynes var en av de som lade grunden till modern makroekonomisk teoribildning. Som person var Keynes motsägelsefull och 1921 blev han förälskad i en märklig kvinna som skulle bli hans livskamrat ända tills hans död.

Hur uppstår ojämlikhet? Det är den fråga som diskuteras i Pär Molanders Ojämlikhetens anatomi. Men Molanders modell är väl abstrakt och svarar inte på vår tids viktiga frågor om utjämningspolitik, menar Robert Gidehag.

Efter höstens attentat i Paris kan det vara nyttigt att påminnas om en av de tidigare perioder då den franska huvudstaden präglats av våld och rädsla. Protesterna mot det franska styret i Algeriet ses av många som den moderna terrorismens födelse, skriver Mats Fält.

Kafka framstår samtidigt som modernismens själva höjdpunkt och som dess främsta kritiker. I den tredje delen av Reiner Stachs biografi skildras författarens ungdomsår. Simon O. Pettersson läser ett utmärkt verktyg för att förstå Kafkas litteratur.