I sin Nobelföreläsning beskriver Aleksander Solsjenitsyn hur världskulturen under hans svåra år i Sovjetunionen var som ett levande hjärta som ständigt gav ny kraft. Och ändå kan man inte skapa kultur för att åstadkomma politiska förändringar. Då sjunker dikten ner till att bli slagord eller plakat.
Varje år tillförs den statliga Allmänna arvsfonden miljardbelopp från dödsbon utan arvingar. Dessa medel delas ut till kortvariga projekt med mål att stödja barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Men trots goda intentioner saknas ofta det som verkligen gör skillnad över tid: varaktighet, förankring, kontinuitet.
I tider av kulturkrig och kulturkanon är det förstås en lisa för själen att kunna läsa riktiga böcker som handlar om något intressant. Och vad kan väl vara intressantare än att läsa om just den svenska romanens historia och hur böcker under 1800-talet genom tekniska och affärsmässiga innovationer blev angelägenheter för allt fler människor?
Som andelar är omfördelningen betydligt mer omfattande än motsvarande system för kommuner. Dessutom är det kommunala utjämningssystemet i hög grad en politisk fråga som debatteras grundligt och beslutas på demokratisk väg. I begravningsutjämningen däremot, där är det lösa boliner som gäller. Den blir vad den blir.
Årets stora kulturhändelse är äntligen här. Lars Trägårdhs kommitté har släppt sin omtalade, omdebatterade och omtumlande lista med verk, dikter, filmer, byggnader, händelser och personer som har format svensk kultur genom historien. Under hela veckan har det pågått en lång debatt bland diverse olika skribenter som kretsat både kring kanonens faktiska betydelse och vilka inslag den borde innehålla.
Amerika har i århundraden lockat människor från hela världen med drömmen om framgång. Under den glittrande ytan har emellertid dunkla strömmar rört sig: religiös fanatism, rasism och vapendyrkan med rötter i invandrade sekter, slaveri och erövringen av ”vilda västern”. Dessa strömmar har av och till kommit upp till ytan men aldrig täckt den likt tjockolja från ett skeppsbrott, inte förrän under det senaste årtiondet.
Idéhistorien väcker insikten att tanke föder handling. Så som människor tänker, så handlar de oftast. Det finns andra faktorer också, men tänkandet är en betydande kraft i mänsklighetens historia. Förstår vi tanken, då förstår vi också viktiga aspekter av skeendet. Detta ger tyngd åt professor Svante Nordins forskning och författarskap. Det gäller i hög grad också hans senaste verk, Filosoferna.
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.