Om man, som jag, följt amerikansk politik i decennier, är det inte särskilt förvånande att den ledningsstil och den aggressiva retorik som USA:s president Donald J Trump och jasägarna runt honom ägnar sig åt avsätter spår i vilka som vågar diskutera känsliga frågor.
Memoarböcker mår ofta bäst av att ligga till sig en tid, även om det selektiva minnet kan göra historieskrivningen outhärdligt tillrättalagd. Det gäller även sentida händelser, men hos – den sedan ett drygt år avgångne – utrikesministern Tobias Billström (M) är det ett ganska rakt referat som kommer läsaren till del.
Filmen Blücher påminner om vad som händer när ett land hoppas på det bästa, men inte förbereder sig för det värsta. Det tyska angreppet på Norge 1940 var ett vågspel som kunde lyckas bara därför att de norska politikerna helt förlitade sig på neutralitet.
Istället för att lyssna på erfarna diplomater som George Kennan och Loy Henderson, valde Roosevelt att tro på ett samarbete med Stalin byggt på förtroende snarare än ömsesidig vaksamhet. Samma mönster kan skönjas i Trumps inställning till Putin.
Under hela vår civilisations historia har teknik varit en återkommande variabel för vår tillvaro här på jorden. Vi har alltid använt den till både goda och mindre goda syften. Artificiell Intelligens entré på den offentliga scenen har skapat förväntningar kantade av såväl framtidstro som domedagskänslor.
Judar har länge varit en del av det svenska samhället och den svenska kulturen. Under perioder har de behandlats mycket illa men har blivit en integrerad del av det svenska samhället där de lämnat viktiga bidrag såväl kulturellt som ekonomiskt och politiskt. Många av oss inte bara hoppades utan trodde att antisemitismen och judehatet tillhörde en svunnen tid.
Den franske markisen Lafayette tillhör historiens mer unika aktörer. Han spelade en central roll under både den amerikanska och franska revolutionen. Hans började sitt liv som fransk adelsman i provinsen och slutade det som en av den nya republiken USAs mest uppburna hjältar. Då var han redan på väg att förlora sin status i den franska historien. Balansgången mellan att vara både en frihetens apostel i den nya världen och en av den gamla franska monarkins stöttepelare blev i längden ohållbar.
Industristöd har blivit standard. Fredrik Segerfeldt frågar var värdet skapas i dag. Han vill flytta blicken från nya fabriker till mer kunskap och specialisering. Varningen är tydlig: politiskt styrd återindustrialisering kan göra oss fattigare och smutsigare. Bakgrunden är ideologisk. Parollen ”ta tillbaka kontrollen” och stora industristöd har gett protektionismen medvind. Det gör boken aktuell.
I förra veckan firade Republiken Kina på Taiwan sin nationaldag på Historiska Muséet i Stockholm. Dagen uppmärksammar grundandet av den första kinesiska republiken – inte nationalistregeringens flykt till ön 1949. Taiwan ser sig som den legitima fortsättningen på den historiska kinesiska staten.
Var kommer den svenska valrörelsen nästa år att utspelas? Om man ska döma efter utvecklingen av politiskt kampanjarbete i USA – där siktet är inställt på mellanårsvalet några veckor efter vårt riksdagsval, skulle svaret kunna bli YouTube.