Fåordighet har sedan länge skattats högre än talträngdhet. Även om vissa underhållares och skribenters flödande svada kan vara temporärt njutbar, lämnar den ofta åhörare och läsare i ett tillstånd av matthet. ”Tala är silver, tiga är guld”, heter det, och ingen svävar väl i ovisshet om vilken metall som är mest värdefull, konstaterar Sten Niklasson.
När anländer tranorna egentligen? Och varför lämnar de presenter? Peter J Olsson minns en nästan bortglömd tradition från sin barndom och reflekterar över årstidernas skiftningar.
Hur kom en traderaförsäljning av en oljemålning med begränsad verkshöjd och knytnävshål att dominera kultursidorna? Ola Mårtensson funderar på livets dråpligheter – och de som saknar förmåga att de dem.
Är vissa rättigheter alltid våra i egenskap av människor, eller får vi dem till skänks av den stat som garanterar dem? En av politikens mest grundläggande frågor och inte helt enkel ens för den mest dogmatiske att besvara. Erik Herbertson har läst Timothy Sandefurs senaste bok, som gör en djupdykning i ämnet.
När en stor svensk författare dör så mister svenska språket några nyanser, men vi påminns samtidigt om att talet om huruvida det finns en inhemsk svensk kultur är påvisbart fel. Så också när akademiledamoten Torgny Lindgren nu avlidit, endast 78 år gammal – lite tid till kunde han gott fått på sig, skriver Peter J Olsson.
Bakterier och andra mikroorganismer som inte kan ses med blotta ögat svarar för merparten av all biomassa på Jorden. Dessa mikrober har funnits på vår planet i minst två och en halv miljarder år. De kan leva på så gott som ingenting i de mest livsfientliga miljöer på över tio km djup i haven, djupt nere i jordens innanmäte och i kärnkraftverkens avfallstankar. Ändå börjar vi först nu förstå deras betydelse, skriver Sten Niklasson.
Den nära nog eviga debatten om stad och land blossade nyligen upp i skuggan av den statliga landsbygdsutredningen. Inte oväntat var det Kjell A Nordström som fick den att tända till genom att tala om skräpytor – och mena en del av Sverige utanför storstadsområdena. Men är det så illa, funderar Peter J Olsson från Engelsberg.
Det kostade på att vara antikommunist och i bokform kritiskt granska ideologin som har tiotals miljoner människors död på sitt samvete. Men Kjell Albin Abrahamson gav sig aldrig, och nu har hans sista bok publicerats postumt. Jan-Olof Bengtsson har läst.