Bo Cavefors; Demokratin i USA vid vägs ände
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
IIIII:Jo~.llll:
BO CAVEFORS:
DEMOKRATIN I USAVIDVÄGS
ANDE?
I
Europa talar man sedan årtionden
om att vi europeer amerikaniseras. I många avseenden är detta
säkerligen korrekt. Lika uppenbart är emellertid att många människor
är omedvetna om vidden av amerikaniseringen. Därfår är det viktigt och nyttigt att analysera och diskutera vad som
skiljer och vad som fårenar människorna
och de politiskavisionerna och ambitionerna i Europa och i USA.
Som världens äldsta demokrati i modem tid, harUSAsedan 1700-taletoupphörligen framhållits som föredöme får
europeer. Störst betydelse for denna
nya-världen-propaganda har den franske statsmannen och historikern Alexis
de Tocqueville haftmedfyrabandsverket
Demokratin iAmerika, som utkom mellan
1835 och 1840. 125 år efter Tocquevilles
standardverkpublicerarsenatom ochpresidentkandidaten Eugene McCarthy
AmericaRevisited, en bok som naturligtvis
icke är järnforbar med fransosens klassi
Tht Existential Runner: Uber dit Demokratit in Amerika.
Werner Pete”. Edition !sele, Eggingen 1992
ker, men dock av stort värde for
förståelse av amerikansk demokrati.Den
boken har gått spårlöst förbi i Europa.
Den tyske filosofen W emer Peters
är, jämsides med den likaledes tyske
ftlosofen Ri.idiger Safranski, oerhört intressant som analytiker av europeisk
nutid. Peters är född 1941, han har
studerat ftlosofi i Bonn och driver numera ett ”konstnärshotell”, Chelsea, i
Köln. Under rätt många år från sextiotalets slut och framöver, var han i Washington medarbetare till kongressledamötema Lee Hamilton och Mc Carthy.
I boken med den tvåspråkiga titeln
The Existential Runner: Ober die Demokmtie in Amerika, frågar sig Peters om
den amerikanska demokratin nu, efter
den så kallade segern över kommunismen, nått höjdpunkten, om demokratin
nått vägs ände och framtiden bjuder på
helt andra sarnhällsideal.
Peters analyserar demokratins inbyggda motsättningar och konstaterar
att i USA innebär demokrati inte endast
att politiska institutioner fungerar de
SvENsK TmsKRIFT 213
-··••:a:J:.111J:_______________________
mokratiskt, utan att demokratin finns i
livsstilen, i ”American Way ofLife”, att
det finns en grundläggande överensstämmelse mellan det politiska samhället
och amerikansk kultur. Men frågan är:
kan detta tvåhundra.triga demokratirecept leva vidare och vidareutvecklas i
en alltmer globalt explosiv framtid?
Analysen koncentreras kring tre sakfrågor: om samhällets öppenhet, om
männi-skors rörlighet och om människors aktiva motsclndskrafi:. Peters menar
att demokratins hälsotillsclnd i dagens
USA sällan p.tverkas av enskilda människor, av det ”lillasamhället”, utani huvudsak formas och domineras av finansmarknaden och av massmedia. Därtill
kommer byclkratins växande makt och
presidentskapets ökade irnperalistiska karaktär, attidenomett PaxAmericana, USA
som fredsstiftare och världspolis, är forö-
dande for demokratin, inte endast i USA
utan ocks.t i den övriga världen. Enligt
Peters har det nordamerikanska samhället
under efterkrigstiden forvandlats fem rättsstat till forsvarsadvokatstat, där dornstolama fungerar som reparationsverkstäder
for politikernas politik; att domstolarna,
med forfattningens hjälp, allt oftare m.tste
korrigera de politiska partiernas, finansaktöremas och massmedias agerande.
Denna utveckling innebär ett stort steg
bort fem demokrati och demokratiska
beslutsprocesser. Grundvalarna for den
demokratiska staten rycks undan.
Till avdemokratiseringen i USA hör
ocks;\ vad Peters kallar amerikanernas
”pragmatism” i religiösa fclgor, formå-
gan att samtidigt vara djupt religiös och
totalt världstillvänd.
Vad som sker i USA kommer med
n.tgra års fordröjning till Europa, europeerna amerikaniseras. Politikerforakt
och ointresset for aktiv politisk medverkan, ointresset for att arbeta inom politiska partier, oviljan att rösta vid allmänna val, och mycket annat av detta
slag, ärsedanlänge realiteti USA. Denna
negativa attityd till att engagera sig, till
att överhuvud taget bry sig, är ett fenomen som blir allt tydligare också inom
arbetslivet. Peters hänvisar till inkomstskillnaderna mellan företagsledare och
anställda, där relationstalen for USA är
1:120 medan de i Tyskland är 1:25 och
i Storbritannien 1:35. När nordamerikanerna inser att de inte längre är världsbäst, kommer de inte heller att bekymra
sig om att kämpa for demokratin.
Till alla dessa olyckor lägger W emer
Peters konstaterandet att sociala spänningari dagens USA nått den punkt som
traditionellt anses vara klassiska uttryck
for strukturomvandlingar som präglar
forrevolutionära samhällen. Dettaikombination med tilltagande globalt verkande militarism, är kräftsvulster som
hårt ochsnabbtbryternedden materiaila
och moraliska substansen i amerikansk
demokrati.
214 SVENSK T!DSKRJFT
BO CAVEFORS:
DEMOKRATIN I USAVIDVÄGS
ANDE?
I
Europa talar man sedan årtionden
om att vi europeer amerikaniseras. I många avseenden är detta
säkerligen korrekt. Lika uppenbart är emellertid att många människor
är omedvetna om vidden av amerikaniseringen. Därfår är det viktigt och nyttigt att analysera och diskutera vad som
skiljer och vad som fårenar människorna
och de politiskavisionerna och ambitionerna i Europa och i USA.
Som världens äldsta demokrati i modem tid, harUSAsedan 1700-taletoupphörligen framhållits som föredöme får
europeer. Störst betydelse for denna
nya-världen-propaganda har den franske statsmannen och historikern Alexis
de Tocqueville haftmedfyrabandsverket
Demokratin iAmerika, som utkom mellan
1835 och 1840. 125 år efter Tocquevilles
standardverkpublicerarsenatom ochpresidentkandidaten Eugene McCarthy
AmericaRevisited, en bok som naturligtvis
icke är järnforbar med fransosens klassi
Tht Existential Runner: Uber dit Demokratit in Amerika.
Werner Pete”. Edition !sele, Eggingen 1992
ker, men dock av stort värde for
förståelse av amerikansk demokrati.Den
boken har gått spårlöst förbi i Europa.
Den tyske filosofen W emer Peters
är, jämsides med den likaledes tyske
ftlosofen Ri.idiger Safranski, oerhört intressant som analytiker av europeisk
nutid. Peters är född 1941, han har
studerat ftlosofi i Bonn och driver numera ett ”konstnärshotell”, Chelsea, i
Köln. Under rätt många år från sextiotalets slut och framöver, var han i Washington medarbetare till kongressledamötema Lee Hamilton och Mc Carthy.
I boken med den tvåspråkiga titeln
The Existential Runner: Ober die Demokmtie in Amerika, frågar sig Peters om
den amerikanska demokratin nu, efter
den så kallade segern över kommunismen, nått höjdpunkten, om demokratin
nått vägs ände och framtiden bjuder på
helt andra sarnhällsideal.
Peters analyserar demokratins inbyggda motsättningar och konstaterar
att i USA innebär demokrati inte endast
att politiska institutioner fungerar de
SvENsK TmsKRIFT 213
-··••:a:J:.111J:_______________________
mokratiskt, utan att demokratin finns i
livsstilen, i ”American Way ofLife”, att
det finns en grundläggande överensstämmelse mellan det politiska samhället
och amerikansk kultur. Men frågan är:
kan detta tvåhundra.triga demokratirecept leva vidare och vidareutvecklas i
en alltmer globalt explosiv framtid?
Analysen koncentreras kring tre sakfrågor: om samhällets öppenhet, om
männi-skors rörlighet och om människors aktiva motsclndskrafi:. Peters menar
att demokratins hälsotillsclnd i dagens
USA sällan p.tverkas av enskilda människor, av det ”lillasamhället”, utani huvudsak formas och domineras av finansmarknaden och av massmedia. Därtill
kommer byclkratins växande makt och
presidentskapets ökade irnperalistiska karaktär, attidenomett PaxAmericana, USA
som fredsstiftare och världspolis, är forö-
dande for demokratin, inte endast i USA
utan ocks.t i den övriga världen. Enligt
Peters har det nordamerikanska samhället
under efterkrigstiden forvandlats fem rättsstat till forsvarsadvokatstat, där dornstolama fungerar som reparationsverkstäder
for politikernas politik; att domstolarna,
med forfattningens hjälp, allt oftare m.tste
korrigera de politiska partiernas, finansaktöremas och massmedias agerande.
Denna utveckling innebär ett stort steg
bort fem demokrati och demokratiska
beslutsprocesser. Grundvalarna for den
demokratiska staten rycks undan.
Till avdemokratiseringen i USA hör
ocks;\ vad Peters kallar amerikanernas
”pragmatism” i religiösa fclgor, formå-
gan att samtidigt vara djupt religiös och
totalt världstillvänd.
Vad som sker i USA kommer med
n.tgra års fordröjning till Europa, europeerna amerikaniseras. Politikerforakt
och ointresset for aktiv politisk medverkan, ointresset for att arbeta inom politiska partier, oviljan att rösta vid allmänna val, och mycket annat av detta
slag, ärsedanlänge realiteti USA. Denna
negativa attityd till att engagera sig, till
att överhuvud taget bry sig, är ett fenomen som blir allt tydligare också inom
arbetslivet. Peters hänvisar till inkomstskillnaderna mellan företagsledare och
anställda, där relationstalen for USA är
1:120 medan de i Tyskland är 1:25 och
i Storbritannien 1:35. När nordamerikanerna inser att de inte längre är världsbäst, kommer de inte heller att bekymra
sig om att kämpa for demokratin.
Till alla dessa olyckor lägger W emer
Peters konstaterandet att sociala spänningari dagens USA nått den punkt som
traditionellt anses vara klassiska uttryck
for strukturomvandlingar som präglar
forrevolutionära samhällen. Dettaikombination med tilltagande globalt verkande militarism, är kräftsvulster som
hårt ochsnabbtbryternedden materiaila
och moraliska substansen i amerikansk
demokrati.
214 SVENSK T!DSKRJFT