Birger Hultman: Enström och M måste tänka om kring skolan
Partisekreterare Karin Enström har meddelat att hon ska leda en grupp som ska ta fram ett nytt moderat program för skolan. Hon säger i DN att det behövs en ”tydligare styrning nationellt sett”, men min erfarenhet från att driva en framgångsrik skola är att detta är helt fel. I stället bör rektorer och lärare ges större självständighet. Detta gäller exempelvis i Finland och det gällde en gång i tiden även i Sverige. Arbetsro och arbetsglädje gynnas inte av centralisering.
Så sent som på 60-talet var lärare och rektorer bland de mest respekterade akademiska yrkena i vårt samhälle. De var då lika respekterade som stadens läkare, domare, de främsta företagarna, advokaterna osv. Om moderaterna ska få en modern skolpolitik bör den ta sikte på ökad frihet för de som faktiskt arbetar med eleverna i skolan. Man kan börja med följande.
- Slopa systemet med lärarlegitimationer. Det bygger på gammalt skråtänkande och hindrar rektorer att ge fast anställning åt välutbildade talanger. Att bara personer som har gått den statliga lärarutbildningen får bli lärare försämrar rekryteringen.
- Även systemet med förstelärare bör slopas. Löner och andra arbetsvillkor ska avgöras lokalt i varje skola – inte av riksdagsbeslut.
- Alla specialdestinerade statsbidrag bör slopas. Det skapar onödigt arbete, särskilt för små skolor och hindrar lokal utveckling i skolorna.
- Skolverket och Skolinspektionen kan slås samman och bantas eller slopas. Finland har ingen inspektion och ingen ”tillsynsmyndighet”. Utvärdering av skolresultat där är fastslagen i lag, men utvärderas lokalt. Skolverket är en fara för svensk skola.
- Reglerna i Skollagen kan minst halveras genom att bara reglera sådant som behövs för att skolverksamheten ska kunna genomföras enligt lokala beslut.
- I friskolor bör rektorer och lärare få särskilt stor frihet att utforma sin verksamhet. Då behöver friskolorna inte ha full skolpeng, utan kan genomföra högkvalitativ skolverksamhet med 85% av den kommunala skolpengen.
- Det enda riktigt viktiga för staten just nu är att tillse att alla skolor sätter rätt betyg och att vi får tillräckligt många duktiga pedagoger som vill jobba i våra skolor.
Det är bara de professionella i varje skola som kan skapa trivsel och bra skolresultat. I Finland är det självklart att varje lärare beslutar om undervisning, läromedel och andra frågor som bäst avgörs i varje enskild skola. De har inga nationella bestämmelser om detta.
Den pedagogiska professionen måste attrahera fler begåvade studenter. Läraryrket är ett kreativt yrke, men för att fler högutbildade akademiker ska bli lärare fordras att yrket återtar sin starka ställning i samhället. Då duger inte centralt beslutade bonusar, förstelärarsystem eller fler datorer. Den svenska skolan har redan goda resurser vid en internationell jämförelse. Det är inte mer pengar den behöver, utan frihet, arbetsro och arbetsglädje.
Forskning visar att dagens unga vill ha en arbetsplats där de kan växa, bygga på sig kunskap och utvecklas. De lockas av innovativa företag med stor frihet under ansvar. För att fler ska välja läraryrket måste de erbjudas en attraktiv arbetssituation. Det måste bli slut på onödig dokumentation och annat improduktivt lärararbete. Idag är det alldeles för mycket av detta i svenska skolor. Mer ”nationell styrning” är definitivt inte vad som behövs.
Karin Enström behöver tänka om ifall hon vill bidra till att göra den svenska skolan bättre.
Birger Hultman är företagare, Fil. Kand. och har en gång i tiden varit med och drivit Täby Friskola