Jobb och företagande, med Arbetslinjen som flaggskepp, har länge varit Moderaternas starkaste politiska paradgren. Tillväxt och arbete kommer alltid vara fundamentet för Sveriges välstånd. Där får vi som parti aldrig vackla. Däremot står samhället inför två stora trender som gör att arbetslinjen behöver utökas med stark politik för fritid och gemenskap.
När kalla kriget tog slut 1991 hade Ukraina världens tredje största kärnvapenarsenal. Tjugo år efter att landet avhänt sig samtliga kärnvapen invaderade Ryssland och ockuperade Krim samt delar av östra Ukraina. Åtta år senare var den fullskaliga invasionen ett faktum.
Relationen mellan människa och maskin har behandlats i en rad filosofiska, litterära och vetenskapliga verk, alltifrån antikens myter, exempelvis Hefaistos guldrobotar, till Mary Shelleys Frankenstein, ångmaskinernas epok och den nutida cybervärlden. Utvecklingen av denna relation har under senare år kulminerat i diskussionen kring artificiell intelligens.
Det är inte bara liberaler som är kluvna. Även vi som lyssnar på ”Krigshistoriepodden” har ibland svårt att bestämma oss. Är det främst en podd som sprider kunskap och tidvis även tänkvärda reflektioner över stridens egenskaper och konsekvenser? Eller överväger den överdrivet grabbiga tonen, de ständigt återkommande referenserna till alkohol och det inte sällan pinsamma språkbruket?
Det är med viss förväntan jag öppnar boken ”Den svenska radikalhögern – Från borggårdskrisen till Tidöavtalet” av Mike Enocksson. Den uppges på baksiden vara en en idéanalys av svensk radikalhöger som sträcker sig över de senaste hundra åren och gör sambanden tydliga.
”Handel är grundläggande för att förbättra människors liv. Den bidrar inte bara till ekonomisk tillväxt och jobbskapande, utan lyfter också människor ut fattigdom och ökar deras inkomst och levnadsstandard. Så vad är magin med handel? När människor får det lättare att handla med varandra allokeras resurser betydligt mer effektivt. Den resulterande produktivitetsökningen driver på forskning och innovation, ökar konkurrens och konkurrenskraft, ser till att teknologi korsar gränser, och levererar en högre kvantitet och en större mångfald av varor till lägre priser åt konsumenter.”
Idag släpps Svensk Tidskrifts årsbok för 2024 – Brytningstider. Som vanligt innehåller den en text vardera av våra tjugo mest lästa författare under förra året, och blir en slags sammanfattning över det år som gått.
I debatten om höjda matpriser finns det de som ifrågasätter marknadens funktion och vill se statliga ingrepp. Tyvärr verkar denna brist på tilltro till marknaden gå över alla partigränser. Vi bör dock vara måna om att inte störa marknadens funktion med fri prissättning som förser varje butik med precis de varor vi önskar.
Amerikas isolationistiska politik ändrar den europeiska säkerhetsordningen. Det är nödvändigt att stärka Sveriges försvarsförmåga. Omedelbara försvarssatsningar behöver utformas så träffsäkert som möjligt. Nu måste statens granskningsorgan få goda möjligheter att göra sitt jobb. Mer pang för pengarna gäller alla politikområden – även moderata ögonstenar.
Inför årets kyrkoval kan det vara på sin plats att påminna om att Svenska Kyrkan har en omfattande verksamhet. Antalet helårsanställda är över 22 000, det finns 19 000 byggnader att ta hand om och kyrkan förfogar över omfattande kapitaltillgångar. Det är en väldigt stor skillnad mellan att allt detta sköts på ett rationellt sätt eller om det missköts.
