Vad man som Malmöbo tyvärr redan gjorts medveten om är att detta inte bara är några utopiska framtidsplaner från Socialdemokraterna och dess svans. Förtätningen har redan börjat, och det socialdemokratiska skyltfönstret Malmö har redan i åratal drivit en aktiv politik för att bekämpa särprägeln i våra stadsdelar och driva på för en förändring av den sociala sammansättningen genom olika typer av politiska beslut.
Vi hade förmodligen haft ett än högre välstånd idag om Sverige valt Bagges väg, något professor Lars Jonung pekat på. Den mest synliga bestående krigsskadan idag är hyresregleringen från 1942. Bagge pekade ut just hyresregleringen som en av de viktigaste krigsregleringarna att rulla tillbaka efter kriget.
Winston Churchills omvandling från socialliberal välfärdsarkitekt till en hårdför förespråkare för marknadsekonomi nämns sällan i historiebeskrivningen. Churchills liberalkonservatism mognade i takt med att han upplevde att kollektivistiska lösningar helt enkelt inte fungerar. Hans moraliska syn på ägande och fri företagsamhet tillhör en central del av hans eftermäle. Och med bestående påverkan före, under och bortom Margaret Thatcher.
Många myter har krossats. Ingen tror längre att Sverige var neutralt på riktigt under det kalla kriget. De flesta vet numera att det även ute i Europa finns både sjukvård, utbildning och socialbidrag. Några har till och med förstått att en generös föräldraförsäkring faktiskt betalas av medborgarna som kan ta del av förmånen. Miltons tes om luncherna köps av de flesta, och inte bara för att krogpriserna rusat i höjden. FN förblir ett undantag.
Med mindre än ett år kvar till valet har Svensk Tidskrift intervjuat företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden om deras syn på valrörelsen, valets viktigaste frågor och deras roll i svensk politik. Denna vecka Ungsvenskarnas förbundssekreterare Vilgot Hansson.
Om man, som jag, följt amerikansk politik i decennier, är det inte särskilt förvånande att den ledningsstil och den aggressiva retorik som USA:s president Donald J Trump och jasägarna runt honom ägnar sig åt avsätter spår i vilka som vågar diskutera känsliga frågor.
Memoarböcker mår ofta bäst av att ligga till sig en tid, även om det selektiva minnet kan göra historieskrivningen outhärdligt tillrättalagd. Det gäller även sentida händelser, men hos – den sedan ett drygt år avgångne – utrikesministern Tobias Billström (M) är det ett ganska rakt referat som kommer läsaren till del.
Filmen Blücher påminner om vad som händer när ett land hoppas på det bästa, men inte förbereder sig för det värsta. Det tyska angreppet på Norge 1940 var ett vågspel som kunde lyckas bara därför att de norska politikerna helt förlitade sig på neutralitet.
”Man kan troligen tänka sig mer eller mindre sofistikerade substitut för vinstens övriga funktioner, men när det gäller vinsten som styrmedel för resursallokering och efterfrågebestämt produktskapande är vinsten oersättlig. Därför gäller det också att inte sväva på målet när man talar om vinstmaximering. Det är endast när en klar vilja till vinstmaximering driver företagen, som avnämare och konsumenter kan vara förvissade om att de får den resursallokering som efterfrågan bestämmer och de produkter till de priser avnämarna vill ha.”
De baltiska länderna ligger i frontlinjen för konfrontationerna. Det som kallats hybridkrig, eller gråzon, men som allt tydligare tar sig uttryck av något betydligt mer gammeldags. De har fått uppleva IT-attacker, spioneri, sabotage, kidnappningar, propagandakrigföring, försök att politisk mobilisera den ryska minoriteten och regelrätta gränskränkningar. Mot den bakgrunden sätts tonen på Rigakonferensen.
