Hans Wallmark är en god vän och har under många år varit en lika kreativ som produktiv kollega till oss på Svensk Tidskrift. Vi i redaktionen instämmer i kören av gratulanter till Hans, både på bemärkelsedagen och för det nya kapitlet i livet som diplomat och brobyggare mellan Danmark och Sverige. Och hur bättre fira en tidningsman än med ett jubileumsnummer?
Sedan augusti 2024 är Hans Wallmark diplomat: ambassadör och chef för den svenska beskickningen i Köpenhamn. Ja, var ska sleven vara om inte i grytan? Han har ägnat mer energi och entusiasm åt nordiskt samarbete än praktiskt taget alla andra i sin politikergeneration och har skaffat sig ett enastående kontaktnät i våra grannländers huvudstäder.
Haparanda och Ängelholm har liksom Stockholm och Köpenhamn trots långa avstånd två saker gemensamt. Norden och det gemensamma arvet som för Hans är mer än så. Det är en gemenskap där skilda språk är mer av olika dialekter och där olika regeringar mer är regioner i det Norden som han vill leva i.
Att vara ordförande i försvarsberedningen handlar om att få alla att arbeta ihop och komma överens, och ingen är bättre på det än Hans Wallmark. Han umgås med alla, oavsett partitillhörighet, vilket inte bara har gjort honom omtyckt i riksdagens korridorer utan också givit honom mycket stor respekt. De gånger det bullriga skrattet tystnar och orden i stället blir allvarsamma så lyssnar alla.
Vi tyckte oss se hur stat och kapital växte samman och bildade ”en ny klass”. Det formades en slags ”nomenklatura” eller ”en politisk adel”, med blandning från olika sektorer, som gemensamt tillskansade sig alltmer makt, krävde anpassning och försökte eliminera oberoende krafter. Nuförtiden kallas det allmänt för ”klägget”.
Uttrycket “you never get a second chance to make a first impression” får mig alltid att tänka på Hans Wallmark. Första gången vi träffades bar han en mörk tredelad kostym med slips och en klackring i guld. Det är kanske inte så många som reagerar på den beskrivningen. Saken är den att detta utspelade sig 1978.
Få får fira sin morfars 40-årsdag. Men jag har faktiskt gjort det. Åtminstone om vi talar om min politiska ”morfar”. Hans Wallmark är min företrädares företrädare på posten som kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun. I dagarna fyller Hans 60 år och jag vill med denna text belysa hans karriär, men också hylla en ledare och vän som gjort och gör skillnad lokalt, nationellt och internationellt.
Bäste Hans,
Vi har tänkt mycket på dig på redaktionen inför din stora dag. Mest har det handlat om hur vi kan hylla dig för dina insatser men inte bara. Det är nämligen några små saker som borde fixas under våren. Med din nya post och din erfarenhet av att leva i gränsland både i Skåne och Norrbotten är du som klippt och skuren för uppdraget. Någon tänkte när de gav dig Köpenhamn.
Hans Wallmark har, både i och utanför redaktionen, betytt mycket för Svensk Tidskrift genom åren. Inte minst har han naturligtvis bidragit med ett otal texter. De tidigaste vi kan hitta är från 1993, alltså hela 32 år sedan.
De säkerhetspolitiska frågornas vikt underströks av vad som måste varit både minister- och mediarekord. Men så är också stundens allvar tydlig. ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred”, konstaterade statsministern under sitt inledningsanförande.
