Redaktionen

Av Peter Gustavsson
Skarpa ideologiska konflikter som hanteras inom ett gemensamt överenskommet demokratiskt regelsystem är en tillgång som bidrar till det fria samhällets fortbestånd. Om medborgarna får intrycket att alla partier tycker samma sak öppnas den klyfta mellan väljare och valda som är den jordmån extrempartier växer i. Demokratin behöver motsättningar baserade i ideologiska skillnader, annars ruttnar den inifrån. Blockpolitikens vara och inte vara är en av politikens eviga frågor. Socialdemokraten Peter Gustavsson argumenterar för principen att vara ense om att vara oense men uppmanar även till samarbete för att värna de liberala värdena mot nymoralism och nyauktoritarism.

Av Henrik Nerlund
När transpondern blev en tillsynes ny svensk företeelse talade såväl Vägverket som Stockholms miljöavgiftskansli i lyriska ordalag om den lilla tingestens förtjänster. Reklamkampanjen var massiv. I radion skojade de folkkära skådespelarna Hasse Alfredsson och Gösta Ekman på betald reklamplats. Visst gnydde någon över hur man skulle få den att fästa. Men med förlängningssladd och hårtork besegrades även den kallaste vinterkylan och vindruta efter vindruta fick en transponder. I ett allt komplexare samhälle uppskattas allt som sparar tid och gör livet lite enklare att leva. Transpondern är på så sätt en oerhört praktisk apparat. För all del för jäktade medborgare, men framförallt för staten. Med plastdosan står det offentliga i ständig förbindelse med den enskildes konto. Ett par offentliga fingrar en bit ner i den privata börsen.

Av Johan Wennström
En undersökning bland 100 riksdagsledamöters inställning till reklam, publicerad i Dagens Media förra sommaren, visade att nära hälften av maktens män och kvinnor ville begränsa reklamens mängd och uttrycksformer på politisk väg – bland annat för att motverka könsdiskriminering. Mona Sahlin har länge hotat med lagstiftning mot vad hon anser vara ”sexistisk” reklam. Och Göran Persson har uttryckt en önskan om att censurera i tidskrifters redaktionella innehåll, eller det ”förnedrande, fördummande” och ”pornografiska” utbudet som statsministern sa. Allt detta är inte bara ingrepp i äganderätten och den fria företagsamheten, utan också uttryck för nypuritanism.

Valet närmar sig, men istället för en allt intensivare debatt i sakfrågorna ser vi att partierna gör allt för att minimera skillnaderna mellan sina politiska förslag. För väljarna finns det allt färre sakfrågor att ta ställning till. Istället kommer sannolikt valet att handla om förtroende för partiernas ledande personer.
Partistrategerna har kommit fram till att valet avgörs på marginalen och i slutet av valrörelsen. Det gäller att utplåna alla tydliga skillnader i politik för att vinna marginalväljarna. Alliansen har triangulerat sig in i socialdemokratiska kärnfrågor genom att vända exempelvis i synen på arbetsrätten. Det vi alla nu väntar på med spänning är på vilket sätt socialdemokraterna kommer att försöka triangulera sig in bland Alliansens traditionella väljaretrupper. Kanske får vi se vallöften från regeringen om borttagen fastighetsskatt och förmögenhetsskatt? Och vad ska i så fall Alliansen svar med för vallöften? Just nu passar dock bägge sidor och väntar in motståndarens kommande utspel. Risken finns att vi kommer att få se en politisk version av ett långdistanslopp, där alla deltagare väntar in att någon annan ska börja dra i gång en slutspurt, men ingenting händer. Vid målgång undrar alla vad som hände och många ångrar att de inte tog chansen att satsa på en spurt.

Låt oss hoppas att detta nummer av Svenskt Tidskrift ska ge lite uppslag till hur man kan ta upp en rejäl politisk valspurt. Inspiration till politiska utspel saknas inte:

Av Anders Ydstedt
Fackliga företrädare i Sverige har kallat utvecklingen på arbetsmarkanden i Tyskland för ”den tyska smittan”. Eftersom många av Sveriges och Tysklands problem är så lika så kan frön till lösningarna också fungera i bägge länderna. Tyskland har t ex behov av en omfattande pensionsreform och skulle kunna lära av Sverige. I Sverige borde vi följa hur utvecklingen med lokala undantag kan ge en ökad konkurrenskraft. Trots politiska blockeringar i Tyskland hittar nu företagare och fack lokala lösningar som ökar konkurrenskraften och som förmodligen är en av förklaringarna till lyftet i den tyska ekonomin, skriver Anders Ydstedt som nyligen skrivit en rapport om lokala undantag på den tyska arbetsmarknaden.

Av Dominika Borg
I en kort skrivelse från UD, daterad den 7 april 2006, anförs att även om situationen för demokrati och mänskliga rättigheter gradvis försämrats i landet, är öppet förtryck av oliktänkande inte vanligt. Men det har aldrig handlat om någon försämring av demokratin som UD skriver eftersom någon sådan aldrig har funnits i Vitryssland. Snarare har det rört sig om Dantes grader i helvetet, med en mer eller mindre förtryckande auktoritär regim. Västvärlden har beklagansvärt nog visat ett begränsat intresse för det lilla landet Ingenstans, som historiskt och kulturellt sett ligger någonstans mittemellan Väst och Öst, ”obetydliga landet 89 millimeter från Europa”.

Av Mikael Sekund
Jag har en teori om socialdemokratin och Katrineholm, kalla den gärna naiv, men i alla fall: Socialdemokraterna har haft makten i Katrineholm sedan 1921 (eller 1925, om man ska vara väldigt formell). Under större delen av de drygt åttio åren som socialdemokraterna styrt och ställt efter eget huvud i Katrineholm har Sverige också haft socialdemokratiska regeringar. I princip är det ingen som kunnat lägga krokben för socialdemokraterna i Katrineholm – de har fått som de velat och gjort som de har velat. Alltså borde just Katrineholm vara det skyltfönster socialdemokratiska regeringschefer visar upp för utländska delegationer – ”titta så bra det blir när vi får bestämma”.

Av Anders Hall
Under våren 2007 väntas EU-domstolen komma med sitt utslag vad gäller Vaxholmskonflikten. Det är två olika aspekter av EG-rätten som berörs. Dels genomförandet av utstationeringsdirektivet i svensk lagstiftning och dels om lex Britannia är förenligt med EG-fördraget. Så här långt är det svårt att bli kvitt intrycket att regler tillskapade för att värna utstationerade arbetares arbetsvillkor, och motverka det i sig nebulösa fenomenet ”social dumpning”, i realiteten har kommit att fungera som ett verktyg för de gamla medlemsländernas fackföreningar och dess medlemmar att skydda sig mot konkurrens från de nya medlemsländerna. Och vad hände då med idén om den gemensamma marknaden?

Av Johan Forsell
Regeringens mål är att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än hundra dagar. Gott så, men svaret är inte att underlätta för nya jobb, utan som vanligt strö miljoner över meningslösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I dagligt tal kallat praktikjobb. Ungdomsgarantin tvingar ungdomar att hänga gardiner, skotta snö eller jobba i kommunala cykelverkstäder för ersättningar ner mot 28 kronor i timmen. Kosmetiska lösningar lyfts fram när det egentligen borde handla om något annat. Unga borde ha riktiga arbeten att gå till om dagarna och kunna engagera sig i den riktiga politiken på fritiden. Därför måste ungdomspolitiken avskaffas som ett första steg. Nästa uppgift är att öppna arbetsmarknaden och politiken för alla.

Av Carl Bildt
Innan 70-talet hade välfärdsstaten diskuteras främst i ekonomiska termer. Under 1960-talet hade det diskuterats om vi egentligen hade råd med det som kallades den ofantliga sektorn. Och Gösta Bohman tillhörde förvisso de som tyckte att expansionen av de offentliga utgifterna hade gått alldeles för snabbt. Två begrepp förknippas med den diskussion kring dessa frågor som Gösta Bohman förde på 1970-talet. Den nya individualismen. Och den nya otryggheten.