Redaktionen

Den folkliga förankringen har saknats kring författningen. Grundlagen har inte varit ett verktyg för enskilda människor att hävda sina grundläggande fri- och rättigheter gentemot stat och myndigheter. Men det är något som snart kan komma att ändras. Författningspolitiska reformer har redan i en omgång röstats igenom av riksdagen. Det skriver Henrik von Sydow.

Med kalla krigets upphörande i skiftet mellan 80- och 90-tal och förändringarna i Sydafrika trodde många att Afrika nu skulle komma till sin rätt, och kunna utvecklas politiskt och ekonomiskt som herre i eget hus. Tyvärr har detta hus har sedan 1990 upplevt ett tjugotal allvarliga konflikter. För 50 år sedan var Afrika ekonomiskt i nivå med eller bättre än Kina, Indien och Sydkorea. Så är det inte idag. Det skriver Bo Ture Larsson.

Västvärldens väg mot välstånd inleddes i ekonomiska frizoner. Idag kan de vara den mest verkningsfulla åtgärden mot utanförskap i Europas storstäder. Forskningen är tydlig med att höga skatter och omfattande regleringar slår extra hårt mot unga och invandrare. Därför handlar det om att identifiera de områden där lättnader är av störst behov. Det menar Johnny Munkhammar.

Den svenska modellen med avtal mellan arbetsmarknadens parter bygger på att parterna är trovärdiga.
Trots detta finns flera konflikter som facket varit inblandade i där just dess trovärdighet farit illa. Initiativ till förnyelse har emellertid tagits men behöver utvecklas. Tove Lifvendahl efterlyser en modern tolkning av facklig solidaritet.

Nästa onsdag går kenyanerna åter till valurnorna för att rösta om en ny konstitution. Processen har varit lång och senast 2005 röstade landet mot ett liknande förslag. Den här gången tyder det mesta på ett ja, vilket skulle gynna landets stabilitet och demokratiseringsprocess, skriver Michael Wahman.

Såväl radio- och TV-lagen som sändningstillstånden fungerar som värn mot censur och ska garantera opartiskhet, vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet. Denna ordning hotas nu av uttalat liberala krafter. Morten Lökkegaard, medlem i EU-parlamentets kulturutskott och den liberala ALDE-gruppen, menar att företag som SVT är skyldiga att informera medborgarna om vad som händer i EU och att det är på tiden att public service betraktar sin EU-bevakning med kritisk blick. Det skriver Philip Lerulf.