BBC har blivit föremål för tukt och förmaning sedan koalitionsregeringen tillträdde i maj. Att en sittande regering så direkt går in och tvingar det anrika och ansedda public service-företaget att vädra sina garderober offentligt är en uppseendeväckande sak i Storbritannien. Kulturministern gör detta för att stoppa inte minst den svindlande lönekarusell som under senare år snurrat på BBC. Det skriver Carl Otto Werkelid.
Många av dem som förespråkar kvotering motiverar ständigt behovet av fler kvinnor i bolagsstyrelser med den speciella kompetens som kvinnor i egenskap av just kvinnor sägs besitta. Ett sådant påstående bygger på en särartsfeministisk analys där kvinnor och män är ohjälpligt olika. I ett kollektivistiskt sätt att argumentera för jämställdhet utraderas individen till förmån för kollektivet – individuella rättigheter blir sekundära. Den svenska jämställdhetsdebatten behöver den liberala analysen, menar Maria Ludvigsson.
Den globala konkurrensen hårdnar och Sverige behöver gripa sig an globaliseringens utmaningar. Därför behöver Sverige en mer framåtsyftande politik. Men spåren från den politik av framåtanda Alliansen signalerade under valet 2006, och som sedan fördes under början av den gångna mandatperioden, verkar vara försvunna, skriver Urban Bäckström.
Anders Johnson lyckas teckna en intressant historia och illustrerar en färgstark och företagsam person. För den som kallar sig entreprenör är detta en smaklig karamell bland böckerna i Statsministerboxen. Hamrin var nämligen inte i första hand politiker, utan det man i dag kallar entreprenör. Veronica Nordström har läst boken om Felix Hamrin i Statsministerserien.
Den israeliske historikern och journalisten Tom Segev gav nyligen ut boken Simon Wiesenthal: The Life and Legends om ”nazistjägaren” Simon Wiesenthal, som dog i september 2005, några månader före sin nittiosjunde födelsedag. Åsa Gustafsson recenserar.
Med den peruanske författaren Mario Vargas Llosa har Svenska Akademin gjort ett utmärkt val. (Efternamnet uttalas ”vargas josa”). Få litteraturkännare skulle säga annat än att han är den spanskspråkiga världens främste nu levande författare. Han är född 1936 och har bakom sig ett långt och produktivt författarskap som dessutom kännetecknas av utveckling och bredd.
Per Albin– som han fortfarande ofta familjärt kallas även i offentliga sammanhang – beskrevs i decennier med närmast religiös vördnad. Det var med stort intresse man öppnade Niklas Ekdals bidrag om Per Albin Hansson i Bonniers statsministerserie. Hur skulle ”landsfadern” presenteras och hanteras? Anders Edwardsson recenserar.
Den 19 september blev Fredrik Reinfeldt den första konservativa statsministern i Sveriges moderna historia att bli återvald, men den stora nyheten är sammanbrottet för Sveriges gamla politiska ordning, som dominerades av socialdemokraterna. Det skriver Duncan Currie, som menar att Sverige är en långt mer marknadsliberal plats nu än det var för 20 år sedan.
Moderaternas valresultat i norra Sverige var inte att betrakta som något annat än en stor framgång. Men samtidigt som M gör sitt bästa riksdagsval någonsin i norra Sverige förblir Norrland rött. Om man ska diskutera varför S makthegemoni i Norrland inte bryts är det viktigt att notera att den borgerliga alliansen inte alls gjorde något succéval i år. Det skriver Anders Rönmark.
Det är nu 20 år sedan Berlinmurens fall – en av flera avgörande händelser som under den tiden kom att förändra Europa till den kontinent vi ser idag och som blev ett farväl till ett Europa vi aldrig mer vill se. Magnus Christiansson skriver om sina reflektioner kring Tysklands återförening.
