Ensam är inte stark men tillsammans är väst fortfarande den överlägset starkaste kraften i världspolitiken. Ibland verkar det som om vi inte riktigt förstår det. Om vi orkar ta vårt ansvar. Eller snarare – om vi förstår att det faktiskt ytterst handlar inte om mod utan om självbevarelsedrift.
I en folkomröstning röstade parisarna för en drastisk höjning av parkeringsavgifterna för rejäla terrängfordon. Men bara sex procent av de röstberättigade brydde sig faktiskt om att rösta.
Följer man debatten i brittisk press verkar missnöjet handla mer djupgående. De senaste valen har Tories vunnit arbetarväljare som hoppats att en röst på de konservativa skulle ge en mer begränsad invandring och en nystart för Storbritannien som industrination. Inget av detta har infriats.
Jag ljuger om min hund när vi är i hundgården. Och när vi handlar mat i djuraffären. Eller när vilken udda människa som helst kommer fram, vill klappa min hund och undrar vad han är för ras.
Romanen har ett genomgående tema – spänningen mellan Estlands två befolkningar, den tyska och den estniska. Där befinner sig den estniska i ett underläge, ur vilket starka personligheter söker ta sig upp.
Häromåret publicerade Svensk Tidskrift boken Gammal och ny ekonomisk liberalism av tidskriftens medgrundare professor Eli F Heckscher. Den nya upplagan innehåller ett förord av Anders Ydstedt samt ett efterord av Heckscherkännaren professor Benny Carlson som beskriver hur skriften togs emot av samtiden och hur Heckscher svarade på kritiken.
”Ofta är ambitionen att vara något av en andra ledarsida – ibland med tanken att eftersom ledarsidan är borgerlig behövs det en motvikt, och när ledarsidan är mer radikal för att det behövs en medvikt åt vänster.
Att detta förundrar många, kanske mest läsarna, är väl känt. Då och då kommer kritiken från kulturjournalistikens inre led.”
För en svensk är en finsk presidentvalskampanj en märklig upplevelse. Presidenten företräder hela Finland och lämnar av hävd partiboken bakom sig när han – eller hon – blir vald. Därför förefaller en stor del av kampanjen gå ut på att vara så vänlig och diplomatisk som möjligt mot sina motståndare.
Alla de tusen som skrev under bojkottkravet mot Israel borde se dokumentären. Se de omaskade bilderna på nätet som skildrar det bestialiska våldet. Det är viktigt för att förstå vad som händer, och varför det inte går att bo granne med terrorister som använder ett sådant våld.
Den svenska regeringens strategi i det här läget har varit att fokusera alla sina diplomatiska resurser på Turkiet med utgångspunkten att Ungern kommer att följa efter. Det ungerska perspektivet har däremot helt saknats i denna debatt, vilket i sig är signifikativt för de bedrövliga svensk-ungerska relationerna.
