Redaktionen

Många av dem som förespråkar kvotering motiverar ständigt behovet av fler kvinnor i bolagsstyrelser med den speciella kompetens som kvinnor i egenskap av just kvinnor sägs besitta. Ett sådant påstående bygger på en särartsfeministisk analys där kvinnor och män är ohjälpligt olika. I ett kollektivistiskt sätt att argumentera för jämställdhet utraderas individen till förmån för kollektivet – individuella rättigheter blir sekundära. Den svenska jämställdhetsdebatten behöver den liberala analysen, menar Maria Ludvigsson.

Den globala konkurrensen hårdnar och Sverige behöver gripa sig an globaliseringens utmaningar. Därför behöver Sverige en mer framåtsyftande politik. Men spåren från den politik av framåtanda Alliansen signalerade under valet 2006, och som sedan fördes under början av den gångna mandatperioden, verkar vara försvunna, skriver Urban Bäckström.

Den 19 september blev Fredrik Reinfeldt den första konservativa statsministern i Sveriges moderna historia att bli återvald, men den stora nyheten är sammanbrottet för Sveriges gamla politiska ordning, som dominerades av socialdemokraterna. Det skriver Duncan Currie, som menar att Sverige är en långt mer marknadsliberal plats nu än det var för 20 år sedan.

Moderaternas valresultat i norra Sverige var inte att betrakta som något annat än en stor framgång. Men samtidigt som M gör sitt bästa riksdagsval någonsin i norra Sverige förblir Norrland rött. Om man ska diskutera varför S makthegemoni i Norrland inte bryts är det viktigt att notera att den borgerliga alliansen inte alls gjorde något succéval i år. Det skriver Anders Rönmark.

Det är nu 20 år sedan Berlinmurens fall – en av flera avgörande händelser som under den tiden kom att förändra Europa till den kontinent vi ser idag och som blev ett farväl till ett Europa vi aldrig mer vill se. Magnus Christiansson skriver om sina reflektioner kring Tysklands återförening.