Har det skett någon förbättring sedan Fidels bror Raúl Castro tog över makten? I en intervju för Svensk Tidskrift berättar Jorge Luis García Pérez och hans fru Iris Tamara Pérez Aguilera, på tillfälligt besök i Sverige, om hur de kämpar politiskt för mänskliga rättigheter på Kuba.
Brukar det inte heta också hos oppositionen att de vill ha fler personer med högre utbildning för att kunna möta framtidens behov? Helena Rivière ställer den retoriska frågan med anledning av oppositionens motstånd mot höjd brytpunkt för statlig skatt.
Medan det nya presstödet på 1,7 miljoner kronor till den högerextrema tidningen Nya Tider och det sedan tre år utgående stödet till Nationell Idag – också en högerextrem obskyr tidning – ifrågasätts tiger samma kritiker om de 2,3 miljoner som utgår till Kommunistiska Partiets organ Proletären, skriver Bengt Olof Dike.
”Stor risk att Kuba tappar sin retrostil.” Det värsta Castrokramandet har dött ut, men aningslösheten och det romantiska skimret kring Kubas kommunistiska kitsch lever kvar. Inte minst i resebranschen.
Johan Lundberg sätter in extremvänstern och dess diktaturkramande i ett idéhistoriskt sammanhang i boken Ljusets fiender. Men boken saknar vissa viktiga nyanseringar, anser Johan Carlsson, som recenserar den här.
Med svag styrning från förtroendevalda är vi i många kommuner på god väg in i en ny version av det skrå och ståndssamhälle som präglat större delen av svensk historia. Det skriver Per Dahl, som tar upp frågan om hur stagnationen kan undvikas.
Vi fortsätter vår exposé genom Latinamerika, denna vecka med början i Limas huvudstad Peru. Den ojämlikhet som präglar kontinenten är ofta ett resultat av orättvisa strukturer med historiska och rasistiska rötter. Därför krävs reformer för ett spritt ägande, menar Fredrik Segerfeldt.
Jimmie Åkessons bok Satis polito är en partsinlaga. Men just därför är den intressant för den som vill förstå Sverigedemokraternas självbild. Det som framför allt dominerar beskrivningen är jakten på normalitet, skriver Dag Elfström.
Det kalla kriget börjar bli historia på riktigt. Just därför är verk som ger en bild av hur det faktiskt var så viktiga. Det skriver Mats Fält, som rekommenderar Anne Applebaums Iron Curtain om åren då diktaturen etablerades i Östeuropa.
Idag, den 4 oktober, är det trettio år sedan den stora löntagarfondsdemonstrationen. Med anledning av det vill vi redan nu tipsa om vårt boksläpp och mingel den 25 november i Stockholms stadshus.
