Heloffentliga system, där stat och kommun producerar alla tjänster, saknar dynamik och drivkrafter till innovation och effektivisering, och stagnerar allt som oftast med tiden, skriver Patrick Krassén.
Kan det liberala idéarvet förenas med långa regeringsinnehav? Björn Hasselgren är skeptisk. Maktinnehavet tycks ofrånkomligt leda till ett försvar för de bestående systemen.
Att översätta är också att författa, skriver Magnus Törne i en replik till Johan Carlssons kritik av Åke Ohlmarks tolkienöversättning.
Demonstrationerna i Venezuela har pågått sedan i februari och landets säkerhetsstyrkor har tagit till våldsamma åtgärder i form av attacker, misshandel och tortyr för att hota och tysta både demonstranter och journalister. Sanna Moberg skriver om de senaste rapporterna från bland annat Human Rights Watch.
Valet visar att EU-måste in i vardagenDen stora skiljelinjen i valrörelsen går mellan att fullt ut förverkliga den inre marknaden och att begränsa den, skriver Kenneth Kastman-Krantz om helgens EU-val.
Det är många som är bekymrade över hushållens skuldsättning. Olika förslag diskuteras, varav ett är att göra något åt skattereduktionen vid underskott av kapital. Är det önskvärt? Och hur skulle det i så fall gå till? Andreas Vedung redogör för alternativen.
En känd producent vill göra come back och letar därför upp några lämpliga medarbetare och kör en rejäl lansering. Det blir förstås succé, för vem kan motstå en karismatisk sångare med budskap om jämställdhet och avskaffande av orättvisor?
Rysk politik är mer än Pussy Riot och Putin-motstånd, även om det är mest detta den svenska nyhetsrapporteringen talar om. Alexandra Westman har läst boken Putins folk av Kalle Kniivilä, som berättar om Ryssland utanför Moskva.
Det stora hotet mot samhället består inte av några tusen skogstokiga ”kamrater”, utan av vänsterns grundvärderingar, skriver Carolin Dahlman.
