”Känslor är viktigare än fakta. Konflikt skapar intresse. Varje historia förutsätter en protagonist och antagonist. Polarisering, tillspetsning, förenkling. De utomparlamentariska grupperna agerar som om de gått varje tillgänglig medieträning hos landets pr-byråer.”
Sedan den amerikanska bolånekraschen (2008) och den europeiska statsskuldskrisen (2010) har Finansinspektionen (FI) infört allt kraftigare regleringar mot hushållens bolåneskulder. Men FI motiverar regleringarna med kvantitativa analyser och kvalitativa resonemang som inte håller måttet vid granskning, menar Andreas Vedung.
Inför upptakten till årets kommunala valrörelse är det i stort sett dött lopp mellan den borgerliga alliansen och det rödgröna blocket. Den tidigare borgerliga ledningen har nästan helt raderats ut, skriver Örjan Hultåker.
Trekvart sekel efter sin död blickar Adolf Hitler fortfarande tillbaka på oss från var och vartannat tidningsomslag i historiehyllan. Ingen kan förneka att hans påverkan på sin och vår samtid var enorm, men spaltmeterna riskerar att motverka sitt syfte. Hitlerlitteraturen har helt enkelt blivit oöverskådlig, skriver Peter J Olsson.
Många minns säkert planschen med det periodiska systemet från skoltidens kemilektioner. De flesta har förmodligen inte ägnat det mycket tanke sedan dess. Det är i så fall en förlust, menar Sten Niklasson, ty bakom rutorna och tecknen ligger flera hundra år av epokgörande forskningsarbete av personer med märkliga livsöden.
Tänk dig att du står inför två val. Antingen får du ett diplom av det amerikanska elituniversitetet Harvard som säger att du har genomgått en femårig masterutbildning där, alternativt genomgår du en femårig utbildning där gratis men får ingen examen. Jonas Grafström har läst Bryan Caplans The Case Against Education och funderar över vad han skulle valt.
Ett ovanligt mörkt Almedalen är (nästan) över och sommarstiltjen lägrar sig över opinionssverige, undantaget de trogna partiarbetare som åkt på att rådda valkampanjen under sommarveckorna. Svensk Tidskrift tror dock att vila, återhämtning och kulturinhämtning är en förutsättning för att orka kämpa för det öppna samhället – och förespråkar långa, lata dagar med än längre böcker.
Nu finns Svensk Tidskrifts årsbok för 2017, vårt 106:e år sedan grundandet, ute i handeln. Boken ger en bild av vår publikation, men också av Sverige och den svenska borgerligheten under året som gått. Ett tidsdokument som vi hoppas kan bidra med några pusselbitar till den framtida debatten.
”Fanns det någon anledning över huvud taget att ändra lagstiftningen kring sjöfylleri? Svaret är nej, med tanke på att det är många människor som är ute på sjön sker inte mycket olyckor. Dessutom har inte den nya lagen inneburit någon förbättrad olycksstatistik. Den tidigare lagen reglerade redan det grova sjöfylleriet. Att kalla det för fylleri att ha strax över 0,2 promille i blodet är på gränsen till absurt.”
