”I moderna skattesystem är det löntagarna som direkt eller indirekt betalar de flesta skatter. Förutom inkomstskatt betalas även arbetsgivaravgifter av de som arbetar, genom minskat löneutrymme. Konsumtionsskatter som moms, bensinskatt och alkoholskatt är också egentligen skatter på arbete på grund av att de minskar lönens köpkraft. Den viktigaste effekten som skattesystemet har är därför på viljan att arbeta.”
Kontanter är en rättighetsfråga. En fråga om rätten att kunna använda den egna nationens mynt och sedlar som legalt betalmedel, att kunna betala för känsliga varor och tjänster utan att spåras av kortföretag, närstående eller staten. En fråga om rätten att bestämma över sina pengar, utan mellanhänder. Men kontanter är också en skyldighet.
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
Är det detta liberala väljare längtar efter? En borgerlig regering som blir en kampregering inte mot kriminalitet och illegal invandring utan mot valfrihet och företagande i välfärden?
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.
Resurser, metoder och moral är det centrala för kraften hos en krigsmakt. Det skriver Lars Ericson Wolke, professor em vid Försvarshögskolan, i början av Att planera ett krig och ägnar sedan 250 sidor åt allsidig belysning av dessa faktorer. Det är inte fråga om någon byråkratisk guide för skrivbordskrigare utan en läsvänlig genomgång, späckad med historiska exempel, av vad för krav och utfordringar som den väpnade konflikten innebär.
