Till skillnad från Stalin, beskriver Matthew, håller den ryske presidenten Putin inte sina närmaste män i skräck. Tvärtom. Han ger dem carte blanche att göra vad de än behagar.
Petterssons och Wennström beskrivningar av ”radikaliseringen” av näringslivet är snarlika. Båda är nostalgiska och överens om att utvecklingen nu går åt fel håll även om de har helt olika syn på vägen framåt.
Det behövs fler filmer som ”Aldrig ensam” – som både påminner oss om rashatets vansinne men också om hur stor skillnad en enda modig människa kan göra för medmänniskor i nöd.
”Kristallnatten är inte en dag att fylla med vilket innehåll man vill, ens om man anser sig tillhöra den goda sidan och gör det under en tunn fernissa av ”antirasism”. Kristallnatten var kulmen på Novemberpogromerna och inledningen ett industrialiserat folkmord, en plan för att systematiskt utrota ett helt folk inte bara från Tyskland och de nationer man med våld lade under sig – utan från jordens yta.”
Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att förbereda och genomföra bildandet av en civil utrikesunderrättelsetjänst. Därmed försöker man tvinga igenom ett förslag som i princip ingen med insyn i verksamheten tycker är en bra idé.
Det är svårt att begripa varför. Det är betydligt enklare att förklara varför man borde låta bli.
I veckan har tyska och polska media kommit med nya avslöjanden om Angela Merkel: 2014 ska hon ha uppmanat ukrainarna att inte gripa till vapen som svar på Ryssland invasion. Ett av många misstag som kan ha kommit att forma europas moderna historia.
Den fria marknadsekonomin utmanas inte endast av vänsterkrafter och tillväxtkritiker, utan också från ett mycket bredare konservativt håll än tidigare – smällar som tar mycket hårdare.
Javier Mileis seger stärker agendan för finansiell balans, förenkling av skattesystemet och marknadsvänliga regler som hela världen följer noga – och den öppnar upp för ett stärkt samarbete mellan länder som värdesätter frihet och privat ägande.
Nästa vecka väljer New York sin nye borgmästare. Huvudkandidaten är den oerfarne 34-årige Zohran Mamdani, som är både marxist och svuren fiende till Israel och det judiska folket.
Får en statsminister ha en bostad som denne disponerar på samma sätt som vi ”vanliga” svenskar? Får han ha en fritidsbostad som han använder tillsammans med familj och släktingar? Får statsministern bo var han vill?
