Gösta Bagges skrift Frihet eller socialism som Svensk Tidskrift nu ger ut i nyutgåva var högerns valhandbok 1944. Valet handlade då om vilken väg Sverige skulle ta efter kriget och det har i efterhand visat sig varit en vattendelare.
Förslaget om bakdörrar till krypterade meddelanden hotar vår säkerhet och våra grundläggande rättigheter. Det strider även mot EU-domstolens beslut om att övervakning ska inriktas mot kriminella, inte alla andra.
Idag får plötsligt Amy Coney Barrett kritik från det som i Trumps USA slarvigt kallas ”höger”. En mer korrekt benämning skulle vara ” de som stöder presidenten”. Anledningen är att hon är konsekvent. Hon anser att även presidentens makt måste begränsas, i överensstämmelse med grundlagsfädernas konstitutionella principer. För henne är lagen på riktigt, inte en politisk fotboll som ska användas på det sätt som passar den som just nu sitter i Vita Huset eller tillfälliga politiska majoriteter i kongressen.
Långläsning: Donald Trumps nyimperialistiska synsätt innebär inte bara en föråldrad syn på internationella relationer, utan också en missuppfattning om vad som faktiskt gör länder rika. I över 300 år har marknadsekonomier blomstrat genom entreprenörskap och handel, inte genom exploatering av naturresurser. Ändå verkar Trump besatt av idén att råna Ukraina på dess mineraler – en fixering som är både irrelevant och skadlig.
Den svenska planhushållningsdebatten utspelades i två steg. Det första togs under den stora depressionen några år in på 1930-talet och kretsade till stor del kring den nya arbetslöshetspolitiken. Det andra föranleddes av den socialdemokratiska efterkrigsplaneringen vid slutet av andra världskriget.
Det brukar sägas att pengar är makt och att det är makthavare som styr världen med hjälp av pengar.
Som medgrundare till tidskriften har Bagge förstås lämnat ett ordentligt avtryck i arkivet, och texterna finns som alltid fritt sökbara. Denna vecka vill vi med anledning av nyutgåvan av Frihet eller socialism dock lyfta några texter lite extra.
Våren 1940 attackerades Västeuropa av Nazi-Tyskland. Hitlers blietzkrieg hade nått Calais och Dunkirk. Storbritanniens existens hotades på allvar. I ett avgörande läge pressades den nyutnämnde premiärministern Winston Churchill att inleda fredsförhandlingar med Hitler, via Mussolini. Engelsmännen valde att kämpa vidare. Fred till vilket pris som helst kan aldrig accepteras.
Före detta statsministern Fredrik Reinfeldt uttalar sig om det allt sämre geopolitiska läget. I en intervju med Svenska Dagbladet från den 7 mars beskriver han Donald Trump som ”världens farligaste man” och varnar för de säkerhetspolitiska konsekvenserna av en ny Trump-administration. Samtidigt erbjuds en förenklad beskrivning av den egen säkerhetspolitiken.
I takt med att Europas säkerhetsläge försämras har intresset för Sveriges beredskapsplanering under kalla kriget ökat. Hur byggdes beredskapen upp – och vad kan vi lära av det i dag? Historien visar att ett fungerande totalförsvar kräver långsiktighet, samverkan mellan stat och näringsliv, samt att samhällets existerande resurser tas tillvara. Men för att dessa lärdomar ska kunna omsättas i praktiken krävs inte bara historisk förståelse, utan också en uppdatering av regelverk och synen på hur näringslivet kan och vill bidra.
