Amanda Wollstad: Näringsrekommendationerna ska ge tusan i att skamma ammande mammor

I juni presenteras slutförslaget till nya nordiska näringsrekommendationer, NNR. De har redan väckt uppmärksamhet för sin oförsonliga hållning till alkohol – och kanske inte minst sin rent ut sagt moraliserande inställning till kvinnors alkoholkonsumtion.

Man förväntas nämligen rekommendera ”undvikande av alkohol. För barn, ungdomar och gravida och ammande kvinnor rekommenderas avhållsamhet från alkohol.” Man skärper således råden till ammande mödrar ”som i likhet med gravida i fortsättningen uppmanas till total avhållsamhet för att inte störa barnets utveckling”.

Att gravida ska avstå från alkohol är numera i princip helt igenom okontroversiellt. Att ammande ska göra det samma är däremot ovetenskapligt trams, alternativt rent moraliserande.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att den lilla mängden alkohol som övergår i bröstmjölken ens teoretiskt skulle kunna skada barnet. Bröstmjölken kan nämligen inte ha högre promille än kvinnan som producerar den, och även om hon skulle vara måttlöst berusad understiger mängden alkohol i bröstmjölken den i exempelvis mogen frukt eller filmjölk.

Sen ska en redlös person naturligtvis inte handskas med ett spädbarn, och det tycks vara här moralisterna irrar bort sig. Det är nämligen skillad mellan att ta ett glas vin ibland och att dricka sig berusad – även för kvinnor.

Börjar man skrapa på ytan kommer det snart fram att skälet till de nya råden inte alls har något att göra med själva amningen eller risken att störa barnets utveckling. Man blir berusad fortare efter nio månaders avhållsamhet och med hormonerna i olag, påpekas det. Och det låter ju helt rimligt. Väl värt att informera om, så att kvinnan kan fatta välinformerade beslut och iakta försiktighet. Man kan få sämre reaktionsförmåga och fatta sämre beslut gällande barnet, påpekas också. Det låter också rimligt – ungefär samma effekt har ju sömnlöshet, som dock är svårare att undvika för en nybliven förälder.

Men vänta nu. Relativt ofta finns det ju en förälder till, som inte ammar. Försämras inte dennes reaktionsförmåga och omdöme? Har inte denne också ett ansvar för barnets valmående? Varför avråds inte denne från att dricka under den känsliga småbarnstiden, om vi nu konstaterar att bröstmjölken faktiskt inte har något alls med detta att göra? Eller är problemet att denne någon faktiskt oftast fortfarande är en man, och att man inte anser sig ha rätt att moralisera på samma sätt över fäder?

Ett annat argument som framkommer är det sociala. En viss andel mödrar kommer statistiskt sett troligen alltid att ha missbruksproblem. Genom att avråda samtliga mödrar från alkoholkonsumtion under amning hoppas man kunna påverka dessa att också avstå, eller åtminstone dra ner. Vuxna individer används alltså som någon slags kuddflickor gentemot den lilla minoriteten som inte kan ta eget ansvar, och tvingas avstå kroppslig autonomi och egen frihet för det allmänna bästa. Vissa förespråkare pratar rätt ut om att skapa ett stigma kring ammande mödrar som väljer att ta ett glas vin ibland. Ett rent hederstänk, helt utan vetenskaplig förankring.

De nordiska näringsrekommendationerna tas fram genom ett samarbete där experter från de nordiska länderna ungefär vart tionde år går igenom forskningsläget vad gäller kost och näring. Det väger sedan tungt när svenska myndigheter gör sina bedömningar, och utfärdar egna råd. Och de, i sin tur, påverkar vårdgivare runt om i landet. Som plötsligt med illa underbyggd vetenskap och ett stort mått moralism i ryggen har all möjlighet att skamma nyblivna mödrar som har den högst mänskliga lusten att ta ett glas vin till fredagskvällen eller skåla i champagne på en bättre fest

Samtidigt har vissa länder, som Kanada och Nederländerna, börjat rekommendera nollkonsumtion för samtliga – oavsett kön och föräldraskap. Det är ju i alla fall konsekvent, men framstår också som helt menlöst. Hur tar man som vårdpersonal upp en diskussion om riskbruk utifrån det? Ska alla som dricker över rekommendationerna varnas, om det så bara är ett glas vin i veckan? Väljer folkhälsomyndigheterna nolltolerans kommer råden för de flesta bli helt irrelevanta, och då är frågan vad vi överhuvudtaget har dem till. Livet är mer än en jakt på den perfekta fördelningen näringsämnen.

Alkohol kanske inte har några direkt positiva effekter på hälsan, men det har inte praliner, en vällagrad, lufttorkad skinka eller en sen kväll med vänner heller. Men det är gott, det är trevligt, det är avkopplande. Vuxna människor har faktiskt att rätt att ta ett glas vin ibland – även moraliskt.

Huruvida offentliga medel överhuvudtaget ska användas till att utforma kostråd, eller om staten har med myndiga människors ätande och drickande att göra, kan diskuteras. Men att råden i så fall ska vara strikt vetenskapliga är en självklarhet. En minoritet av högljudda glädjedödare ska inte med statens hjälp kunna tvinga sin ideologi på andra.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift