Alla som tycker om Frankrike

Trots Frankrikes besatthet av sin nedgång sedan 90-talet spelar utgången av söndagens val roll mer än bara i Frankrike. Både vad gäller bra saker men också det dåliga – som att fransmännen förra valomgången gav 11 procent till yttervänstern och nästan 18 procent till Nationella frontens brunröda röra. Det skriver Bo Ture Larsson.

Frankrike har mindre än en procent av världens befolkning, men intar femte platsen på listan över världens största ekonomier och exportörer.

Enligt en mätning i en rad länder av opinionsinstitutet Sofres rankas Frankrike som ett av de fem-tio viktigaste länderna i världen.

Nog är det väl skäl för stolthet – och framtidstro?

Men enligt Sofres anser 57 procent av fransmännen att deras land försvagats sedan 90-talet.

Det är klart att Frankrikes, liksom Europas och USA:s, betydelse minskar i världen. Det är positivt, om orsaken är att andra bättrar sig.

Men Frankrike tycks besatt av att diskutera sin nedgång, ”déclin”.

Och vad ska man då göra?

Hoppa av världen?

I det franska presidentvalets första omgång 22 april röstade nästan 30 procent på kandidater vars politik i sin förlängning leder till att Frankrike hoppar av världen.

Inte heller de som kom främst, utmanaren Hollande, socialist, 28,6 procent, och sittande borgerlige presidenten Sarkozy, drygt 27, fann det nyttigt att tala väl om EU eller globaliseringen – det fransmännen kallar mondialisering. Opinionen ogillar ju både det ena och det andra.

Det fanns en borgerlig kandidat, Bayrou, som försökte föra ett sakligt och vuxet samtal med väljarna om utmaningarna Frankrike står inför. Trots att även han nu manade: ”Köp franskt”, så rasade han från 18 procent i förra valet 2007 till bara nio procent nu.

Inför den andra och avgörande valomgången 6 maj har Sarkozy sagt att nu ska det till en granskning av de två kvarvarande kandidaternas ”projekt”.

Hur ska Hollande föra Frankrike ur den ekonomiska krisen när han förnekar att det finns en kris?

Hur ska Hollande ge Frankrike en plats i världen om han förnekar hur den ser ut?

Hollande har förstås svar, men verkar bara behöva undvika misstag. Hans styrka förblir att han inte är Sarkozy, vars ej uppfyllda vallöften och uppträdande som president väckt besvikelse bland många som röstade på honom 2007.

Sarkozy-Hollandes förmåga att locka till sig väljare från utslagna kandidater samt valdeltagandet, nära 80 procent 22 april, skapar osäkerhet inför 6 maj, om vem som får gå vidare och söka skapa sig en fungerande majoritet i parlamentsvalet 10 och 17 maj.

Men spelar det någon roll?

Det har sagts att världens viktigaste val i år (absolut) inte är det franska och inte ens USA:s – utan det ”val” som i höst korar Kinas nästa ledare.

Men viss betydelse har det ju alltjämt vad som sker i den europeiska ankdammen.

Vad Frankrike gör märks. Både när det är bra saker och när det är dåliga – som att i presidentvalet ge 11 procent till yttervänstern och nästan 18 procent till Nationella frontens brunröda röra.

Den attraktiva förpackningen, Marine Le Pen, är ingen ursäkt.(SNB)

Bo Ture Larsson är utrikesredaktör på Svenska Nyhetsbyrån (SNB).