Brev
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Hög tid för Minskade kriget står för dörren eller
mo ra l i s k a m öj l ig he t e r att inte.
politiker stödja balterna Ett mindre och svagare
försvar påverkar direkt våra
Allt oftare under senare tid Bo Hugemarks inlägg i SvT möjligheter att stödja balterhar jag funderat över om det 4 / 96 är tankeväckande. nas strävanden att bygga
är så att vi politiker har en Hans engagemang för balt- upp sina egna försvar. Färre
annan syn på moral och etik ernas sak går heller inte att och sämre övade svenska
än andra människor. Hur ta miste på. Bo menar emel- officerare kombinerat med
kan VD:n för ett företag lertid att de moderata argu- färre utbildade soldater minsitta i en politisk nämnd menten mot svensk nedrust- skar rekryteringsgrunden för
och gynna sitt eget företag? ning är otydliga och hävdar- fredsfrämjande insatser, inte
Hur kan en minister som jag läser det – att bara i Baltikum. Och regeständigt undvika debatt i en svenskt stöd till de baltiska ringens neddragningar av Bo Hugemark svarar:
svår fråga genom att bli länderna fungerar lika väl anslagen till internationella
Balterna kan
behöva militärt
stöd av Sverige
”sjuk ”? Hur kan ett kyrkoråd
ägna timmar åt
personintriger istället för
att diskutera mål och annat
viktigt?
Borde inte vi med förtroendeuppdrag försöka vara
”goda människor” och bli
föredömen värda att se upp
till! Vi borde prioritera att
stanna upp och prata med
grannen i tio minuter fastän
tiden är knapp, skänka
pengar till något välgörande
ändamål och kanske plantera ett träd i regnskogen
framför mycket annat som vi
gör! Jag tror att detta är
enda sättet att öka intresset
och förtroendet för oss
politiker inför framtiden .
med som utan nedskärningar. Så är enligt min
insatser rimmar illa inte
bara med strävandena att
mening inte fallet. Visser- stödja de baltiska länderna .
ligen förblir ”vår möjlighet
att stödja balternas själv- Slutsatsen blir att visst Nej, jag tycker naturligtvis
ständighet” teoretiskt oför- kan vi uttala stöd oavsett inte att man kan stödja
ändrad efter socialdemo- vår militära styrka . Däremot Baltikum lika bra om man
kraternas och centerns ned- kan vi inte varken spela har ett svagt försvar som om
rustning. Men, i praktiken samma politiska roll eller man har ett starkt. Snarare
minskar möjligheterna att lägga kraft bakom orden att man stödjer Baltikum
utan styrkeposition arbeta utan denna förmåga . lika dåligt med ett starkt
för stabilitet och säkerhet i försvar som med ett svagt,
närområdet. Såväl Bo Hugemark som om man inte vill använda
Nils Andren ställer frågor om det till stöd .
Perssons paradox är att NATO . Båda bör besvaras
regeringen. samtidigt som med intresse och öppenhet. Det duger inte längre att
den nedrustar. höjer den Men kanske inte idag. Mest gå som katten kring het gröt
politiska profilen i östersjö- akut är frågan om Sverige i fr ågan om säkerhetsområdet. Det går inte att skulle gynna de baltiska garantier till Baltikum . Visst,
komma ifrån att detta min- ländernas hett efterlängtade fredliga nätverk och mjuk
skar Sveriges handlingsfrihet anslutning till NATO bäst säkerhet och främjande av
och gör oss till en svagare utanför eller innanför organi- demokratin i Ryssland etc i
säkerhetspolitisk aktör, all- sationen. l EU tror vi att vårt all ära men vem kan uteKristina Axen-O/in deles oavsett platsen i
Moderat kommunal- säkerhetsrådet. Försvaret
medlemskap är en viktig för- sluta att balterna i en nära
utsättning för att plädera för framtid kan behöva hård
deras . Det är inte heller gi- säkerhet. l många lägen kan
vet att parallellen med Fin- svenskt-finskt stöd vara tillland är given som den var vid l fyllest. l andr~ behövs NAT?. ,
Sveriges beslut att stå utan- som dock ar ov1111gt for
för NATO , bland annat av tillfället.
4
politiker i stockho/m är inte bara till mot väpnat
angrepp, utan måste kunna
användas som ett flexibelt
instrument också i fred och
kris. Den ofullständiga bild
av den militära förmågans hänsyn till det tryck Finland
betydelse som förenar sve- då förväntades utsättas för Ingemar Dörter hävdar i
nsk militär ortodoxi , UD och
det svenska politiska etablissemanget måste alltså kompletteras . Försvarsförm åga
har betydelse oavsett om
av Sovjetunionen . sin nyutkomna bok Sverige
är inte neutralt längre (TimHenrik Landerholm bro) att ett svenskt-finskt
riksdagsman (m) NATO-medlemskap skulle
betyda ett slags utsträckt
avskräckning även över
SVENSK T IDSKR IFT
Baltikum . Jag delar den
uppfattningen men skulle
nog för säkerhets skull vilja
se parallella processer där
vi samtidigt med NATOinträdet bildade någon slags
nordisk filial, innehållande
Baltikum.
En annan ide har framförts av Uffe Ellemann-Jensen , nämligen att via WEU
lotsa in baltstaterna i ett
västligt säkerhetssystem .
Fast då får man nog ha litet
is i magen till EU :s medlemskapskriterier är uppfyllda.
Får jag passa på att rätta
ett korrekturfel i min artikel
i SvT 4/ 96: åttonde ordet
från slutet skall vara MEN.
Annars blir meningen rätt
obegriplig.
Bo Hugemark
Redaktionen för Svensk
Tidskrift
Dråpslag mot den
fria utbildningen
Regeringen planerar ännu
ett dråpslag mot den fristå-
ende utbildningen . Vid årsskiftet kommer ” kommersiella utbildningstjänster”
att momsbeläggas.
Jag arbetar på RMIBerghs Reklam och Marknadsföringsinstitut, en skola
med betydande verksamhet
inom yrkesutbildning. Vi har
totalt cirka 1.200 elever
per år. Vi är ett aktiebolag.
Vi måste gå ihop ekonomiskt.
Helst skall vi kunna visa ett
överskott så att vi kan investera i utveckling av utbildningar och i teknisk utrustning. l den meningen är vi
naturligtvis kommersiella.
Hur skulle vi annars kunna
driva en verksamhet?
Mer än hälften av våra
elever betalar med egna,
skattade pengar. Säg att en
elev betalar 50.000 kronor i
studieavgift. För att göra det
måste han med 50 procents
marginalskatt tjäna det dubbla, det vill säga 100.000
kronor. Arbetsgivaren betalar utöver detta 32.000 kronor i sociala avgifter. Varje
gång en elev betalar 50.000
kronor får stat och kommun
82.000 kronor. Med mervärdesskatten kommer den
synliga studieavgiften att
öka till 62 .500 kronor .
” Studieavgiften ” till det
allmänna kommer att öka
till hela 115.000 kronor. Av
de totala kostnaderna på
165.000 kronor kommer
alltså mindre än en tredjedel att gå till skolan, medan
mer än två tredjedelar går
till stat, kommun och landsting.
Med den kalkylen skall
RMI-Berghs och alla andra
skolor som betraktas som
” privaträttsliga subjekt”
konkurrera med de offentligrättsliga subjektens ”gratisutbildningar ” . Att använda
ordet konkurrensneutralitet
i mervärdesskattefrågan är
närmast ett hån mot alla
människor som av olika skäl
valt att studera på fristå-
ende skolor, oftast parallellt
med sitt ordinarie arbete .
Förslaget om att momsbelägga utbildningstjänster l
är utformat som en ren
straffskatt på fristående
utbildningar. Det visar att
regeringen inte har insett
att det finns ett behov av
konkurrens och nytänkande
även inom utbildningsområdet. Allt socialdemokraternas prat om utbildningssatsningar, kunskapssamhälle och livslångt lärande är bara tomma ord .
Tore Nordlinder
VD och rektor för RMIBerghs Reklam och
Marknadsföringsinstitut AB.
90-talets
kurslitteratur
l SvT 3/ 96 kritiserar Gunnar
Palm den verklighetsbeskrivning som ges i en lärobok som Natur och Kultur
gav ut på 1970-talet. Själv
studerar jag statskunskap
vid Uppsala Universitet nu
på 1990-talet. Sedan en tid
tillbaka har en bestämmelse
införts som innebär att vi
studenter, som ett komplement till de traditionella
läroböckerna, skall erbjudas
alternativ feministisk kurslitteratur.
l min hand har jag ett
kapitel ur en bok som är
författad av Carole Pateman
och som heter The Disorder
of Women . Kapitlet handlar
om kvinnor och demokrati. l
detta kan man bland annat
läsa följande:
”For feminists , democracy
has never existed : women
have never been and still
are not admitted as full and
SVENSK T I DSKR. I FT
equal members and citizens
in any country known as a
’democracy’ .”
”The history of the development of the capitalist
organization of productian is
also the history of the development of a particular form
of the sexual division of labour (although this is not
the history to be found in
most books) .”
”Feminist deny the liberal
claim that private and public
Iife can be understood in
isolation from each other”.
” However, one of the
most important consequenses of the individualization
of liberal individualism and
the establishment of universal suffrage has been to
highlight the practical contradiction between the formal political equality of
liberal democracy and the
social subordination of women , including their subjection as wives within the
pat-riarchal structure of the
institution of marriage.”
Vad säger man om
sådant? Tack, Carl Tham!
Maria Rankka
studerande
5
mo ra l i s k a m öj l ig he t e r att inte.
politiker stödja balterna Ett mindre och svagare
försvar påverkar direkt våra
Allt oftare under senare tid Bo Hugemarks inlägg i SvT möjligheter att stödja balterhar jag funderat över om det 4 / 96 är tankeväckande. nas strävanden att bygga
är så att vi politiker har en Hans engagemang för balt- upp sina egna försvar. Färre
annan syn på moral och etik ernas sak går heller inte att och sämre övade svenska
än andra människor. Hur ta miste på. Bo menar emel- officerare kombinerat med
kan VD:n för ett företag lertid att de moderata argu- färre utbildade soldater minsitta i en politisk nämnd menten mot svensk nedrust- skar rekryteringsgrunden för
och gynna sitt eget företag? ning är otydliga och hävdar- fredsfrämjande insatser, inte
Hur kan en minister som jag läser det – att bara i Baltikum. Och regeständigt undvika debatt i en svenskt stöd till de baltiska ringens neddragningar av Bo Hugemark svarar:
svår fråga genom att bli länderna fungerar lika väl anslagen till internationella
Balterna kan
behöva militärt
stöd av Sverige
”sjuk ”? Hur kan ett kyrkoråd
ägna timmar åt
personintriger istället för
att diskutera mål och annat
viktigt?
Borde inte vi med förtroendeuppdrag försöka vara
”goda människor” och bli
föredömen värda att se upp
till! Vi borde prioritera att
stanna upp och prata med
grannen i tio minuter fastän
tiden är knapp, skänka
pengar till något välgörande
ändamål och kanske plantera ett träd i regnskogen
framför mycket annat som vi
gör! Jag tror att detta är
enda sättet att öka intresset
och förtroendet för oss
politiker inför framtiden .
med som utan nedskärningar. Så är enligt min
insatser rimmar illa inte
bara med strävandena att
mening inte fallet. Visser- stödja de baltiska länderna .
ligen förblir ”vår möjlighet
att stödja balternas själv- Slutsatsen blir att visst Nej, jag tycker naturligtvis
ständighet” teoretiskt oför- kan vi uttala stöd oavsett inte att man kan stödja
ändrad efter socialdemo- vår militära styrka . Däremot Baltikum lika bra om man
kraternas och centerns ned- kan vi inte varken spela har ett svagt försvar som om
rustning. Men, i praktiken samma politiska roll eller man har ett starkt. Snarare
minskar möjligheterna att lägga kraft bakom orden att man stödjer Baltikum
utan styrkeposition arbeta utan denna förmåga . lika dåligt med ett starkt
för stabilitet och säkerhet i försvar som med ett svagt,
närområdet. Såväl Bo Hugemark som om man inte vill använda
Nils Andren ställer frågor om det till stöd .
Perssons paradox är att NATO . Båda bör besvaras
regeringen. samtidigt som med intresse och öppenhet. Det duger inte längre att
den nedrustar. höjer den Men kanske inte idag. Mest gå som katten kring het gröt
politiska profilen i östersjö- akut är frågan om Sverige i fr ågan om säkerhetsområdet. Det går inte att skulle gynna de baltiska garantier till Baltikum . Visst,
komma ifrån att detta min- ländernas hett efterlängtade fredliga nätverk och mjuk
skar Sveriges handlingsfrihet anslutning till NATO bäst säkerhet och främjande av
och gör oss till en svagare utanför eller innanför organi- demokratin i Ryssland etc i
säkerhetspolitisk aktör, all- sationen. l EU tror vi att vårt all ära men vem kan uteKristina Axen-O/in deles oavsett platsen i
Moderat kommunal- säkerhetsrådet. Försvaret
medlemskap är en viktig för- sluta att balterna i en nära
utsättning för att plädera för framtid kan behöva hård
deras . Det är inte heller gi- säkerhet. l många lägen kan
vet att parallellen med Fin- svenskt-finskt stöd vara tillland är given som den var vid l fyllest. l andr~ behövs NAT?. ,
Sveriges beslut att stå utan- som dock ar ov1111gt for
för NATO , bland annat av tillfället.
4
politiker i stockho/m är inte bara till mot väpnat
angrepp, utan måste kunna
användas som ett flexibelt
instrument också i fred och
kris. Den ofullständiga bild
av den militära förmågans hänsyn till det tryck Finland
betydelse som förenar sve- då förväntades utsättas för Ingemar Dörter hävdar i
nsk militär ortodoxi , UD och
det svenska politiska etablissemanget måste alltså kompletteras . Försvarsförm åga
har betydelse oavsett om
av Sovjetunionen . sin nyutkomna bok Sverige
är inte neutralt längre (TimHenrik Landerholm bro) att ett svenskt-finskt
riksdagsman (m) NATO-medlemskap skulle
betyda ett slags utsträckt
avskräckning även över
SVENSK T IDSKR IFT
Baltikum . Jag delar den
uppfattningen men skulle
nog för säkerhets skull vilja
se parallella processer där
vi samtidigt med NATOinträdet bildade någon slags
nordisk filial, innehållande
Baltikum.
En annan ide har framförts av Uffe Ellemann-Jensen , nämligen att via WEU
lotsa in baltstaterna i ett
västligt säkerhetssystem .
Fast då får man nog ha litet
is i magen till EU :s medlemskapskriterier är uppfyllda.
Får jag passa på att rätta
ett korrekturfel i min artikel
i SvT 4/ 96: åttonde ordet
från slutet skall vara MEN.
Annars blir meningen rätt
obegriplig.
Bo Hugemark
Redaktionen för Svensk
Tidskrift
Dråpslag mot den
fria utbildningen
Regeringen planerar ännu
ett dråpslag mot den fristå-
ende utbildningen . Vid årsskiftet kommer ” kommersiella utbildningstjänster”
att momsbeläggas.
Jag arbetar på RMIBerghs Reklam och Marknadsföringsinstitut, en skola
med betydande verksamhet
inom yrkesutbildning. Vi har
totalt cirka 1.200 elever
per år. Vi är ett aktiebolag.
Vi måste gå ihop ekonomiskt.
Helst skall vi kunna visa ett
överskott så att vi kan investera i utveckling av utbildningar och i teknisk utrustning. l den meningen är vi
naturligtvis kommersiella.
Hur skulle vi annars kunna
driva en verksamhet?
Mer än hälften av våra
elever betalar med egna,
skattade pengar. Säg att en
elev betalar 50.000 kronor i
studieavgift. För att göra det
måste han med 50 procents
marginalskatt tjäna det dubbla, det vill säga 100.000
kronor. Arbetsgivaren betalar utöver detta 32.000 kronor i sociala avgifter. Varje
gång en elev betalar 50.000
kronor får stat och kommun
82.000 kronor. Med mervärdesskatten kommer den
synliga studieavgiften att
öka till 62 .500 kronor .
” Studieavgiften ” till det
allmänna kommer att öka
till hela 115.000 kronor. Av
de totala kostnaderna på
165.000 kronor kommer
alltså mindre än en tredjedel att gå till skolan, medan
mer än två tredjedelar går
till stat, kommun och landsting.
Med den kalkylen skall
RMI-Berghs och alla andra
skolor som betraktas som
” privaträttsliga subjekt”
konkurrera med de offentligrättsliga subjektens ”gratisutbildningar ” . Att använda
ordet konkurrensneutralitet
i mervärdesskattefrågan är
närmast ett hån mot alla
människor som av olika skäl
valt att studera på fristå-
ende skolor, oftast parallellt
med sitt ordinarie arbete .
Förslaget om att momsbelägga utbildningstjänster l
är utformat som en ren
straffskatt på fristående
utbildningar. Det visar att
regeringen inte har insett
att det finns ett behov av
konkurrens och nytänkande
även inom utbildningsområdet. Allt socialdemokraternas prat om utbildningssatsningar, kunskapssamhälle och livslångt lärande är bara tomma ord .
Tore Nordlinder
VD och rektor för RMIBerghs Reklam och
Marknadsföringsinstitut AB.
90-talets
kurslitteratur
l SvT 3/ 96 kritiserar Gunnar
Palm den verklighetsbeskrivning som ges i en lärobok som Natur och Kultur
gav ut på 1970-talet. Själv
studerar jag statskunskap
vid Uppsala Universitet nu
på 1990-talet. Sedan en tid
tillbaka har en bestämmelse
införts som innebär att vi
studenter, som ett komplement till de traditionella
läroböckerna, skall erbjudas
alternativ feministisk kurslitteratur.
l min hand har jag ett
kapitel ur en bok som är
författad av Carole Pateman
och som heter The Disorder
of Women . Kapitlet handlar
om kvinnor och demokrati. l
detta kan man bland annat
läsa följande:
”For feminists , democracy
has never existed : women
have never been and still
are not admitted as full and
SVENSK T I DSKR. I FT
equal members and citizens
in any country known as a
’democracy’ .”
”The history of the development of the capitalist
organization of productian is
also the history of the development of a particular form
of the sexual division of labour (although this is not
the history to be found in
most books) .”
”Feminist deny the liberal
claim that private and public
Iife can be understood in
isolation from each other”.
” However, one of the
most important consequenses of the individualization
of liberal individualism and
the establishment of universal suffrage has been to
highlight the practical contradiction between the formal political equality of
liberal democracy and the
social subordination of women , including their subjection as wives within the
pat-riarchal structure of the
institution of marriage.”
Vad säger man om
sådant? Tack, Carl Tham!
Maria Rankka
studerande
5