Som man frågar får man svar

ANN-SOFIE DAHL svarar ULF BJERELD:
Som man frågar får man svar!
äre Ulf,
Det är inte utan
att vår lilla debatt i
medierna börjar
kännas en aning
tjatig vid det här laget, inte minst for
våra eventuella läsare.
Men den är ändå inte på långa
vägar så tjatig som dessa oupphörliga
hänvisningar till din opmwnsundersökning om neutraliteten, som
jag fortfarande och trots din ansenliga
upprördhet över min kritik betraktar
som belastad med ett antal
besvärande svagheter.
Inget enkelt ämne
Det finns ingen anledning att här
hemfalla åt ytterligare sifferexercis;
minsta barn torde vid det här laget ha
hört att 70 procent av de tillfrågade i
din undersökning ville ha kvar
neutraliteten. Något större barn
torde emellertid instämma i att det
forvisso finns skäl att sätta ett antal
frågetecken kring den metod som
ANN-SOFIE DAHL är ji/ dr och
verksam vid Militärhögskolan.
används i undersökningen.
säkerhetspolitik är inget enkelt
ämne. Det är mga frågeställningar
som man bara kan slänga in i ett
frågeformulär genom brevlådan en
måndagsmorgon. Det är
komplicerade saker som man inte
kan forvänta sig att fru Svensson ska
kunna ge kunniga och insiktsfulla
svar på medan kaffet kokar.
Mist sin innebörd
Speciellt inte om frågeställningarna
saknar elementära upplysningar om
en dramatiskt forändrad omvärld som
har medfort att den klassiska
alliansfriheten har mist sin innebörd.
Denna nya värld innebär också att
våra grannländer från den saligt
avsomnade Warszawapakten flockas
utanfor NATO:s dörr i forhoppning
om att släppas in och delta i det stora
europeiska säkerhetsprojektet som
denna allians nu är i fård med att
organisera.
Eller om fru Svensson inte heller
informeras om att den svenska
alliansfriheten inte har varit friare än
att vårt land alltsedan andra
SVENSK TIDSKRIFT
världskrigets slut har haft synnerligen
nära och kära kontakter med
N ATO, en etablerad forsvarsgemenskap som idag upprätthålls
genom svenskt deltagande
Partnership for Peace och genom
cirka tusentalet svenska soldater
under NATO-befål i !FOR-styrkan
i Bosnien.
Utan sådan information till dina
2.800 intervjuoffer kan deras svar
tyvärr inte betraktas som tillförlitliga.
Neutraliteten har dessutom ett
oförtjänt rykte om sig att ha varit
orsaken till att vårt land slapp dras in
i två världskrig. Fattas bara att svaret
på frågan om denna politik skall
fortsätta blir ett automatiskt, närmast
oreflekterande, jakande från de flesta
håll. Varfor skulle ett tämligen
forändringsobenäget folk välja att
byta ett till synes vinnande team
under sådana omständigheter.
Meningslöst frågande
Att fråga herr och fru Svensson
eller vad de kan heta i dessa
namninnovativa dagar – om de kan
tänka sig att ansluta Sverige till den
41
ena eller andra alliansen är också helt
meningslöst utan ett tillägg i stil med
”…om detta ger Sverige största
möjliga säkerhet.”
Dessa mina invändningar innebär
inte på långa vägar att jag skulle se
mig hotad av någon ”neutralitetskonspiration” som du antyder i ditt
inlägg. Det är väl ändå att ta din egen
studie på väl stort allvar?
Däremot är det mycket olyckligt
att din studie verkar forstärka de
ledsanm1a dogm.atiska tendenser som
fortfarande existerar i den livsviktiga
frågan om vår säkerhetspolitik, och
som låser oss vid otidsenliga
resonemang och tankegångar i en tid
när friska vindar skulle ra tillåtas blåsa
fritt genom ”möjligheternas fonster”.
Ingen vet hur länge det tar stå
vidöppet.
Allt detta har jag framhållit fornt i
42
våra debatter, framforallt
debattartikeln från i våras i Dagens
Nyheter. Jag hoppas att jag denna
gång har lyckats göra mig forstådd, så
att inte fler träd skall behöva fillas for
denna skull.
Till slut anklagar du, käre Ulf, mig
for att hysa dolda politiska sympatier.
Då tar jag lov att göra detsamma. I
andra sammanhang har du rätt öppet
forespråkat en politisk linje, dvs
fortsatt alliansfrihet, till synes
oberoende av om detta i alla tider
kan forse Sverige med största möjliga
säkerhet. Det vore for debatten
välgörande om du erkände de
politiska preferenser som uppenbarligen har fargat din undersökning
och slutade kalla den for vetenskap.
Bästa hälsningar
Din kollega Ann-Scifie
SVENSK TIDSKR.IFT
skinnskallarna upptäckte att ingenting
provocerade omgivningen mer än när de
haltade som de sade. Att haila blev att
synas och det var ett av deras mål. De
iklädde sig det symboliska uttrycket halta
som ett s/ags mode, ungefär som man klär
ut sig i någonting som var modernt då och
där, ytligt mimetiskt, som ett sätt att
smälta in i omgivningen, tomt, dumt, utan
känsla för den fulla symboliska innebörden.
Därför är det bra att rättssamhället nu
gör helt klart att vi inte tolererar vissa
beteenden och vilka normer som gäller.
Men frågan är om vi inte stirrar oss
blinda på kännetecknen och tror oss
hantera spänningarna i samhället genom
att omgärda symbolerna med förbud.
Frågan är om inte den territoriella
rivaliteten är det stora problemet, där den
primitiva känslan av kränkning lätt övergår
till att betraktas som krigs-handling.
Stockholms delning påminner om
Sarajevos. Skinsen har Söder och gamla
stan. Invandrarkillarna har city. Det är
någonting djupt obehagligt i att som
oskyldig civil gå i sin stad och sig själv
ovetande hamna på någon självutnämnd
makts territorium. l en rättegång mot ett
skinnhuvud i stockho/m för rasistiskt våld
var den utlösande faktorn en kränkning av
denna primitiva äganderätt. En afrikan
råkade passera helikopterplattan i gamla
stan och att på det sättet beträda är enligt
den nya maktfördelningsläran en kränkning
och ägarna anser att det är läge att
attackera . ”Negern kränkte vårt
territorium” sa skinnskallen i polisförhöret.
Helena Riviere