Den ofrivillige direktören


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Den
n morgon vaknade
E
litteraturvetaren P J
Anders Linder och
befann sig forvandlad
till VD for SAF:s
kennelklubb Timbre.
– Bittra öde! tänker man över denna
händelseutveckling. Varfor hamnar
en människa som älskar litteratur och
fri debatt på ett sådant jobb? Vilka
omständigheter tvingar den intellektuelle konversatören till att
framlida sm tid på ständiga
sammanträden och som medlare i
revirstrider och personalkonflikter?
Och varfor tvingas se uppmärksam
ut på alla luncher med diverse
viktigpettrar och tråkmånsar. Varfor
utsätta sig for detta när det finns en
soffa och en god bok? Varfor
administration när det finns fritt
tänkande?
ST!G-BJÖRN LJUNGGREN är fil dr,
debattör och driver företaget
folkhemsstudier.
ofrivillige
Men vi ska veta att det knappast är
ett ämbete han strävat efter, utan här
handlar det om tillfållighetemas spel.
När P J lämnade den goda cigarr som
det fria läsarrdet och skrivandet är,
var syftet blott att utan större åthävor
glida in som vice direktör på Timbre
– inte att bli högste hönset.
Bakgrunden är helt odramatisk,
SVENSK TIDSKRIFT
STIG-BJÖRN LJUNGGREN:
direktören
även om det är många biljardbollar
som studsat över bordet innan Linder
hamnade där han hamnat. Så här gick
det till:
Janeriks fel
När den gamle timbrechefen Mats
Johansson länmade chefsstolen for att
bli fri debattör, tog moderatpolitruken Odd Eiken över. Från
Svenska Dagbladets ledarsida rekryterades P J Anders Linder for att sitta
snäppet nedanfor Eiken. Men när
Eiken snabbt tackade for sig och gick
vidare till jobb som SAF:s nye
informationsdirektör – efter Janerik
Larsson som gett sig iväg till det
riktiga näringslivet (hos Stenbeck) –
fick P J helt enkelt kravla upp ett
snäpp.
Alltihop är alltså Janerik Larssons
fel. Och därmed upprepades
historien en gång till, ty det var
Larsson som en gång rekryterade P J
till SAF, efter att ha träffat honom på
33
en middag hos den när det gäller Timbro rent allmänt – och den känsla av storhet som dessa
svenskamerikanske statsvetar- egentligen bestämd av 1968 års kan förmedla. Så konuner vänsterprofessorn Claes G. Ryn.
Begrundar man hur tillfälligheterna
– och personkontakterna – styr
tillvaron den politiska (och
kvasipolitiska) världen kan man
egentligen ställa en mer övergripande
fråga:
” p j I’Cf Fad SOI/l l!äl!far.
Dc pressklipp som Timbro
får 111 vitttiar 0111 det!
mytologi -’”’” Pällstern
ko11zmit att etablera. AF sina
belackare uppfattas Timbro
s01n e11 shzgs S<~fi”stikcrad
reklamo~~at1isatio11 med
liJlPi<ift att förl’rida illll’!ldet
pafolk.
”Vad gör en lärarunge från
Värnamo i den här världen? Varfor
inte gå den akademiska banan,
fullborda studierna i Lund med en
doktorsexamen, skaffa eget forskningsprojekt och etablera sig som en
komposthög vid någon universitetsinstitution, for att mot en struntlön
involvera sig djupt i könskvotering
och intriger?
Inte föräldrarnas fel
Förklaringen till att P J Anders
Linder hamnade i timbresmeten
överhuvudtaget är inte föräldrahemmets fel, där fanns inte
partipolitiken speciellt närvarande.
Sannolikt är P J:s bana – precis som
34
händelser.
Visserligen har P J – till skillnad
från sina företrädare – själv inga
direkta erfarenheter av 1968 års
uppror. P J är fodd forst 1962 och
kom därfor att klara sig från det värsta
traumat.
Men. Där finns initialerna ”P J”
som ett indirekt m.inne från 1968. P
J står for Per John och har tillkonmilt
for att urskilja denne Anders Linder
från en namne – en av de värsta
representanterna for vilse-i-pannkakan-västern.
Kärlek till hjälteböcker
Att vara uppvuxen med Svenska
Dagbladet, Expressen och High
Chapparall – och att vara namne med
en mediabolsjevik – är dock inte
tillräcklig förklaring till varfor denne
yngling hamnat i högerns idetank.
Kanske är det P J:s kärlek till
hjälteböcker – litteratur med en
smula romantik och fantasi – som
falide utslaget. Ett av de forsta
politiska minnena som P J kan erinra
sig är konfrontationen med Ordfronts historiebok i serieform – ett
alster han instinktivt tyckte mycket
illa om eftersom det fOrsökte göra det
ärofulla och roliga till en tråkig
redovisning for produktivkrafternas
tillväxt.
Kanske är det här någonstans som
den blivande Timbrechefen far sin
bana bestämd. P J älskar böckerna
SVENSK TIDSKRIFT
patrasket in och forsöker göra det
fantasifulla till något ideologiskt rent
och politiskt korrekt. Och om dåliga
människor hotar det godas ideal, så
måste också de goda organisera sig
och slå tillbaka.
Vägrar stiga i graderna
Därfor var kanske inte steget så långt
från studierna i Lund till Fria
Moderata Studentforbundet. Där blir
P J snart vice ordförande. Dock
vägrar han att stiga ytterligare i
graderna, trots att övertalningsforsöken är intensiva; förbundskamraterna reser över till USA, där P
J befinner sig, for att sätta på
tumskruvarna och släpa upp honom
på tronen. Men P J vägrar. Det gör
han dock inte när Per Unekel ringer
och frågar om P J skulle vilja vara så
vänlig att ingå i en moderat idegrupp
under ledning av professor
Zetterberg. Sedan blir det
statsrådsberedningen under den
Bildtska m.inistären och ytterligare
programarbete. Och så småningom
ledarredaktionen på Svenska Dagbladet.
Och hela historien utspelas utan att
P J tvingas fårvärva partibok. Det är
snyggt jobbat och tyder på att denne
litteraturvetare inte tänker låta sig
deformeras av omständigheterna,
även om han gärna flyter med.
Att det fungerar beror nog på att P
J Anders Linder tillhör den grupp
inom högern som är flexibel och
öppen i sitt tänkande. Han är ingen
dogmatiker eller ryggmärgsmoderat.
Han är också omöjlig att placera in i
ett ideologiskt fack. Nyliberal? Ja,
lite. Konservativ? Det också!
Konservativ ibland, liberal ibland.
Det beror på. P J har femtio böcker
av Sven Stolpe bakom sig, men kan
ändå tillstå att han har sympati får en
del libertarianska ståndpunkter. Den
etikett som fastnar någorlunda på P J
är således liberalkonservativ.
Denne nyfikne och eklektiske
liberalkonservative person har således
kommit att bli en av landets
makthavare och han ska med jämna
mellanrum springa över vänsterns
klinga som VD får SAF:s konspiration mot folkhemmet. Hur går det?
Arena för förnyelse
P J vet vad som väntar. De pressklipp
som Timbro rar in vittnar om den
mytologi som vänstern kormnit att
etablera. Av sina belackare uppfattas
Timbro som en slags sofistikerad
reklamorganisation med uppgift att
fårvrida huvudet på folk. Den
ideologiproduktion som Timbro
representerar skulle vara simpelt
konstruerad får att
kapitalismen och
reproducera
undergräva
väWirdsstatens naturliga utveckling.
Inget annat.
Men Tintbros nya projekt,
”Rötter”, visar vad organisationen
egentligen – i fårsta hand – sysslar
med. Nu handlar det om att lyfta
fram det goda i partiernas historia
och hjälpa dem att hitta tillbaka till
sig själva. Timbro vill skapa en arena
får alla som vill fårnya Sverige. De
anställer centerpartister. De tar hit
vettiga socialdemokrater från
utlandet. De ger ut socialdemokraten
Erik Hörstadius.
är han sannolikt rätt person att
slutfåra Timbros ”rot-projekt”.
Ty P J är liberalkonservatismen
personifierad. Han kan tala mot
jämlikheten som slätstrukenhetens
ideal. Men han kan också tala får att
den svenska jämlikhetsandan – att vi
inte tittar ner i marken när vi talar
Detta handlar inte om att med chefen – också har en god sida,
destabilisera den politiska överbyggnaden. Det handlar snarare om
att torbereda restaureringsarbetet –
eftersom partierna själva är bäst på att
göra sig själva omöjliga och ständigt
bevisar sin oförmåga att hjälpa srg
själva. De har inte viljan att se srg
själva utifrån. Därfår måste de ha
hjälp.
Och när partisystemet slutligen faller
samman kan den nya tidens politiker
gå över till grabbarna på
”Sturekompaniet” och fråga hur det
går till. P J kommer att stå där med
öppna armar får att motta alla
progressiva krafter.
Sammansatt personlighet
Eftersom P J Anders Linder är en
ganska sammansatt ideologisk
personlighet – som inte har några
problem att fåra dialog med sig själv
SVENSK TIDSKRIFT
väl värd att bevara.
Det ideologiskt samn1.ansatta i P J
Anders Linders fall kan också
illustreras med den vy han har från
lägenheten i Solna. Den består av en
fullständigt magnifik och bedårande
utsikt över norra stambanan och den
stora rangerbangården (inklusive ett
skrotupplag). Där ligger således hela
industrialismen till beskådan från det
linderska matbordet, något som alla
vi moderna människor fårstår att
uppskatta.
Både järnväg och slott
Borde inte denna utsikt därfår passa
som hand handske får en
bolagshögerns representanter? Är
inte detta betydligt bättre än den
slottsm.iljö, eller småstadskänsla, som
den letargiske konservative skulle
föredra?
Nej, inte får P J Anders Linder.
Faktum är nog att han skulle vilja ha
bägge, såväl järnväg som slott.
Och kanske är det just denna
önskan om såväl det moderna som de
gamla goda tiderna som är den
liberalkonservatives styrka och
svaghet?
35