Ledare; Släpp kommunerna loss
1998
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ommunala frizoner
K
har presenterats som
en åtgärd för att
minska de sociala
problemen i invandrartäta områden. Till skillnad från
många andra förslag utgår frizonsiden
från en genuin insikt om hur verkligheten i dessa områden ser ut. Bidrag
löser inga problem. Den vanligaste
metoden för invandrare att etablera
sig i det nya samhället är och har alltid varit eget företagande.
Att underlätta eget företagande är
därför den bästa metoden att motverka arbetslöshet och andra sociala problem.
Iden att införa kommunala frizoner
har blivit positivt bemött, inte minst
inom moderaterna. Visserligen vore
det bättre om de avregleringar som
skall genomföras inom frizonerna,
kunde genomföras i hela landet. Men
om de genomförs i några frizoner
kommer sannolikt en kedjereaktion
4
JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Släpp
kommunerna
loss!
att uppstå. Andra områden och kommuner kommer kräva att ra genomföra motsvarande förändringar för att
ra ett lika bra företagsklimat.
Ett vanligt synsätt bland förordare
av marknadsekonomi är att regelverk
bör harmoniseras. Därmed blir det
lättare att handla över gränserna.
Detta har varit utgångspunkten bland
annat när EU infört sin ”inre marknad”.
Tävling mellan regelverk
Förordarna av frizoner argumenterar
egentligen för ett annat synsätt, att
olika regelverk bör tillåtas tävla med
varandra. En sådan fri tävlan kommer
i förlängningen att leda till ett bättre
företagsklimat, hävdar de.
Temat för detta nummer av Svensk
Tidskrift är ”Släpp kommunerna
loss!”. Vi vill väcka tanken att den
bästa metoden att förändra Sverige
kanske inte alltid är att ersätta de
gamla nationella regelverken med
SVENSK TIDSKRIFT
nya. På många områden är det kanske bättre att överlåta beslutanderätten till kommunerna.
Frågeställningen är komplex. De
flesta tycker säkert, liksom vi, att olika beslut bör fattas på olika nivåer.
Det hindrar inte att det är intressant
att föra en diskussion om vilken nivå
olika frågor bör avhandlas på.
Vi har låtit Thomas Giir sammanfatta vad som hittills har hänt i frizonsfrågan. Nils Hast har studerat de
franska erfarenheterna av kommunala
frizoner. Patrik Engellau har skrivit
en artikel där han kritiserar ”08-demokratin”. Avslutningsvis har vi låtit
ett antal initierade personer kort besvara frågan om de tycker det är
lämpligt att ha en ordning där kommuner fritt tillåts konkurrera med varandra.
Texterna är långt ifrån heltäckande, men förhoppningsvis kan de bidra till en givande debatt.
en
r
o
~
~
c
z
;c
z
>
o
en
K
har presenterats som
en åtgärd för att
minska de sociala
problemen i invandrartäta områden. Till skillnad från
många andra förslag utgår frizonsiden
från en genuin insikt om hur verkligheten i dessa områden ser ut. Bidrag
löser inga problem. Den vanligaste
metoden för invandrare att etablera
sig i det nya samhället är och har alltid varit eget företagande.
Att underlätta eget företagande är
därför den bästa metoden att motverka arbetslöshet och andra sociala problem.
Iden att införa kommunala frizoner
har blivit positivt bemött, inte minst
inom moderaterna. Visserligen vore
det bättre om de avregleringar som
skall genomföras inom frizonerna,
kunde genomföras i hela landet. Men
om de genomförs i några frizoner
kommer sannolikt en kedjereaktion
4
JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Släpp
kommunerna
loss!
att uppstå. Andra områden och kommuner kommer kräva att ra genomföra motsvarande förändringar för att
ra ett lika bra företagsklimat.
Ett vanligt synsätt bland förordare
av marknadsekonomi är att regelverk
bör harmoniseras. Därmed blir det
lättare att handla över gränserna.
Detta har varit utgångspunkten bland
annat när EU infört sin ”inre marknad”.
Tävling mellan regelverk
Förordarna av frizoner argumenterar
egentligen för ett annat synsätt, att
olika regelverk bör tillåtas tävla med
varandra. En sådan fri tävlan kommer
i förlängningen att leda till ett bättre
företagsklimat, hävdar de.
Temat för detta nummer av Svensk
Tidskrift är ”Släpp kommunerna
loss!”. Vi vill väcka tanken att den
bästa metoden att förändra Sverige
kanske inte alltid är att ersätta de
gamla nationella regelverken med
SVENSK TIDSKRIFT
nya. På många områden är det kanske bättre att överlåta beslutanderätten till kommunerna.
Frågeställningen är komplex. De
flesta tycker säkert, liksom vi, att olika beslut bör fattas på olika nivåer.
Det hindrar inte att det är intressant
att föra en diskussion om vilken nivå
olika frågor bör avhandlas på.
Vi har låtit Thomas Giir sammanfatta vad som hittills har hänt i frizonsfrågan. Nils Hast har studerat de
franska erfarenheterna av kommunala
frizoner. Patrik Engellau har skrivit
en artikel där han kritiserar ”08-demokratin”. Avslutningsvis har vi låtit
ett antal initierade personer kort besvara frågan om de tycker det är
lämpligt att ha en ordning där kommuner fritt tillåts konkurrera med varandra.
Texterna är långt ifrån heltäckande, men förhoppningsvis kan de bidra till en givande debatt.
en
r
o
~
~
c
z
;c
z
>
o
en