Ingmar Karlsson; Harvardprofessorns förenklade världsbild


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HARVARDPROFESSORNS
FÖRENKLADE VÄRLDSBILD
INGMAR KARLSSON
Harvardsprofessorn Samuel Huntington hävdade i en uppmärksammad artikel i Foreign Alfairs
förra året att det världspolitiska skeendet är på väg in i en ny era. Om det blir ett nytt världskrig
kornmer detta att utkämpas mellan civilisationer och inte mellan politiska ideologier eller stater,
lyder huvudtesen. Artikeln- ”Civilisationernas kamp”- har nu översatts tillsvenska och givits
ut i en skrift på Timbro som även innehåller två andra essäer -John Grays ”Från
postkommunism till civilt samhälle” och Mancur Olsons ”Diktatur, demokrati och utveckling”.
K
onfliktema mellan civilisationerna kommer enligt
Huntington att utspela sig
p~ tv~ olika niv~er. På
rnikroniv~n strider olika angränsande
grupper om herraväldet över territorium
och varandra. P~ makroniv~n strider stater fcln olika kulturkretsar om relativ militär och politisk styrka, om kontrollen
över de internationella organen och om
herraväldet över tredje part.
Bestickande resonemang
Huutingtons resonemang är tankeväckande och kan i förstone låta bestickande
men det har en rad svagheter. Han delar
upp världen i ”sju eller ~tta större civilisationer”; en västlig omfattande Västeuropa och Nordamerika, en konfuciansk,
A111bassadör INGMAR KARLSSON är chef fiir
utrikcsdcpartetnCIItets ide- och allalysgrupp och har 11ylige11
utgivithokc11 ”Islam och Europa”, Wahlstriitn & Widstra11d
1994.
en japansk, en islamsk, en hinduisk, en
slavisk-ortodox, en latinamerikansk och
”möjligen en afrikansk”. Listan är märklig. N~gra civilisationer avgränsas med
religiösa och kulturella kriterier, andra
med geografiska. Vad skiljer en latinamerikansk civilisation fcln en Västerländsk?
B~de Nord- och Sydamerika är befolkade av europeiska immigranter. Den indiska komponenten är visserligen betydligt större i vissa latinamerikanska länder
än i USA. Samtidigt är Chile, Argentina
och Costa Rica mera europeiska än USA
som dessutom bispaniseras i snabb takt.
Det starka afrikanska inslaget är dessutom
större där än i de flesta latinamerikanska
stater med undantag för Cuba och Brasilien. Mexiko med sitt starka indianska inslag blickar norrut och försöker genom
NAFTA fa anknytning till den västerländska civilisationen för att använda
Huutingtons indelning.
SvENsK TiosKRIFT 267
Grön international
Överallt drar Huutington ut raka linjer
där en civilisation sägs börja och en annan sluta. Han noterar att den islamska
kultursfaren har sina arabiska, turkiska
och malajiska subsfarer men han förbigår
av någon anledning den afrikanska och
han antyder inte ens de stora skillnader
som mellan den av buddism och lokal
kultur starkt präglade islam som vi finner
i den indonesiska övärlden och islam i
dess arabiska kärnområden. Att skapa en
grön international som i likhet men
Kornintern på sin tid styr med en klar
strategi har visat sig vara en omöjlighet.
”Fatwa”
I stället har de enskilda staternas intressen
tagit överhanden. Den kulturella oppositionen har inget samband med staternas
strategiska val. De antikristliga utfallen är
särskilt starka hos USA:s främste allierade,
Saudiarabien som inte ens tillåter kristna
kyrkor på sin mark, medan de talrika
kristna samfunden kan verka fritt i
Syrien. Huutington går till och med
Saddam Hussein till mötes och betecknar
gultkriget som ett krig mellan civilisationer. Ingen annan konflikt har väl så tydligt demonstrerat att statsintressena tar
över. Saddam drevs ut av en koalition där
Saudiarabien ingick tillsammans med
Turkiet, Egypten och Syrien samt amerikanska, franska och brittiska styrkor. Det
saudiska kungadömet lyckades till och
med mobilisera islamska auktoriteter som
i en ”fatwa” slog fast att det faktum att
otrogna amerikanska soldater försvarade
Mecka inte stred mot Koranen.
Flitigt använd konfucianism
Var finns den konfucianska värld som
Huutington talar om? Vietnamns misstro
mot Kinas avsikter är djupt rotad oavsett
vilka politiska system som sitter vid makten i Peking och Hanoi. Lika rotad är kinesernas syn på Vietnam som ett Kina
naturligen underordnat område. Förhoppningar i Peking om att en betoning
av det konfucianska arvet skulle underlätta en återförening med Taiwan har
mötts med förakt i Taipei. Kunfucianismens krav på lojalitet mot familj,
fader och kejsaren kan lätt omvandlas till
krav på lydnad mot parti, fademesland
och ledaren. Även Kim Il Sung tog därför konfucianismen till hjälp för att legitimera sitt förtryckarsystem. Lee Kuan
Yew å sin sida förklarar det singaporearrska ekonomiska undret med ett på
konfucianismen baserat meritokratiskt
system. I en annan del av den konfucianska världen ställer hongkongkineserna krav på ett demokratiskt styre
inför sin inkorporering i det förment
konfucianska moderlandet. Om kronkolonin nu rar sina ekonomiska efterföljare i kustprovinserna samt i Shanghai
innebär detta inte att kinesiska kunfucianer kommer att styra miljardriket
som en harmonisk enhet. Resultatet blir
snarare skärpta motsättningar mellan ett
halvt ”västerniserat” Hongkong, de
framgångsrika provinserna och peking.
268 SVENSK TtoSKRIFT
Kontrollerade civilisationer
Tesen om en strid pi makronivi mellan
olika kulturkretsar är slledes illa underbyggd. Ej heller tesen att konflikterna på
mikronivi kommer att gå längs kultursfärernas frontlinjer hiller vid närmare
påseende. Civilisationerna kontrollerar
inte staterna. Tvärtom är det staterna som
kontrollerar civilisationerna och de ingriper bara till sin egen civilisations forsvar
när det ligger i den egna statens intresse
att göra si. Ryssarna motiverar visserligen sitt ingripande i inbördeskriget i
Tadzjikistan med att man där forsvarar
kristendomens yttersta gräns. Skälen är i
stället två; att skydda den stora ryska minoriteten och att forhindra att en kollaps
for den konstgjorda tadzjikiska statsbildningen tar en dominoeffekt med kaos
vid det ryska kärnlandets gränser som
följd. Även serberna påstår att de i
Bosnien sliss for kristenheten mot islam.
Serbisk nationalism
Kriget i det forna Jugoslavien har visserligen foljt kulturgränserna mellan Öst- och
Västrom. De är dock i forsta hand ett resultat av serbisk nationalism kombinerad
med kommunistpampars beslutsamhet att
till valje pris behålla makten. Den serbiska offensiven inleddes mot de kristna
grannarna Slovenien och Kroatioen. I
Bosnien är det muslimerna som står for
ett sekulärt, civiliserat tänkande medan
de katolska kroaterna och de ortodoxa
serberna uppträder som autistiska nationalister och visar en inskränkhet och
trångsynhet som kan jämföras med den
islamska fundamentalismens värsta exponenter.
Ortodoxt Grekland
Det slavisk-ortodoxa block som Hurrtington talar om finns heller inte. De
västslaviska folken har aldrig känt någon
affinitet med Moskva. Under den kommunistiska perioden betraktade de sig
med Milan Kunderas ord som ett
”kidnappat västerland”. Paradoxalt nog
betonas det ortodoxa arvet särskilt starkt i
Grekland som nu trots sitt medlemskap i
det västerländska EU snarare kan räknas
in i det ortodoxa än i det västerländska
blocket i Balkankrisen. Var hör Grekland, den västliga civilisationens vagga,
hemma? Genom sin tillhörighet till
ortodoxin och den långvariga islamska
osmanska ockupationen har det gått en
helt annan väg än den västerländska kulturkrets det sägs ha skapat.
Grekiskt arv
Svårigheten att dra civilisatoriska skiljelinjer illustreras än tydligare av det faktum att det var muslimska lärda som
omhändertog och förvaltade det antika
grekiska arv som vi betraktar som den
västerländska civilisationens fundament
och som via det månghundraåriga islamska styret i Andalusien fornledlade detta
till övriga Europa. Denna islamska närvaro på den europeiska kontinenten
ledde inte till Västerlandets undergång
utan till en unik och fruktbar symbios
mellan islam, kristendom och judendom
och till ett uppsving utan tidigare motSvr: N sK T i o sKR IFT 269
stycke inom vetenskap, filosofi, kultur
och konst.
Farlig utgångspunkt
Islam har blodiga gränser, skriver
Huntington, ett påstående som inte bara
är historiskt felaktigt utan farligt. Om vi
tar detta till utgångspunkt för vår politik
gentemot den islamska världen kommer
vi aldrig att kunna integrera en snabbt
växande muslimsk befolkning som redan
nu överstiger 10 miljoner i Västeuropa.
Då kan Huntingtons profetior om
civilisationernas kamp bli verklighet,
men inte i form av den militära kraftmätning mellan ”the west and the rest” som
han förutspår utan som ett gerillakrig i
våra gettoiserade förorter.
270 SvENsK TrosKRIFT