Agneta Rehnvall; Den borgerliga skolrevolutionen


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DEN BORGERLIGA
sKOLREVOLUTIONEN
AGNETA REHNVALL
Ett område där den socialistiska oppositionen av olika skäl är särskilt ivrig att återställa denforna
ordningen är inom skolan. Anledningen till det är uppenbar- just inom skolan har det hänt alliför
mycket som inte passar den vars ideologi går ut på att det är politikerna som skall bestämma och
medborgarna som skall anpassa sig.
L
åt oss ta det från början. Skolan har alltid varit hårt reglerad och centralstyrd. Staten
har genom tiderna bestämt
det mesta och kommunpolitikerna resten. Kvar åt den enskilda skolan har funnits mycket litet att bestämma över – åt
elever och föräldrar nästan ingenting.
Kommunaliseringen av lärarna innebar
en liten maktfårskjutning. Det fortsatte
med ett principbeslut om rätten att välja
skola och tillsättande av läroplanskommitte och betygsutredning.
Sådant var läget på valdagen 1991
Idag har alla bitar fallit på plats. Sedan
läroplanskommitten och betygsutredningen formats om och fatt nya direktiv
av den moderata skolministern har riksdagen fattat beslut som innebär att betygen skall mäta kunska per och att de far
AGNETA REHNVALL är skolborgarråd (m)
i Stockholms Stad
ges från den tidpunkt föräldrarna önskar –
dock senast får fårsta gången i vårterminen i årskurs 7.
Synen på de kunskaper som betygen
skall mäta och skolan fårmedla är också
fårändrad och kan uttryckas som att det
nu är de ”rostfria” kunskaperna som
prioriteras högst. Det betyder att skolan
skall koncentrera sig på att ge kunskaper
som har bestående värde i en föränderlig
värld, eftersom skolan idag inte kan eller
bör göra anspråk på att ge eleverna mer
än en begränsad del av det kontinuerliga
lärandet i livet.
Reducerat inflytande
När den nya läroplanen träder i kraft reduceras statens inflytande över skolan till
att tala om vad alla minst skall lära sig,
inte hur och i vilken takt kunskapsinhämtandet skall ske.
Samtidigt som skolministern gjort sitt
jobb har vi kommunpolitiker gjort vårt.
Så här ser det ut i Stockholm idag:
SVENSK TIDSKRIFT 45
skolpengen finns, både i grundskolan
och på gymnasiet. Tidigare hade fåräldrarna bara en teoretisk möjlighet att välja
skola. skolpengen ger också en praktisk
möjlighet att välja, eftersom den fåljer
eleven till den skola man väljer, kommunal eller privat.
skolpengens mångafördelar
Förut gick pengarna bara till kommunala
skolor. Det var delningstal och basresurser som avgjorde hur mycket pengar
en skola fick, inte antalet elever. Varje ny
elev blev en belastning får sin skola. Idag
kommer varje ny elev med en skolpeng
och har hux flux fårvandlats till en resurs.
skolpengen är en rättvisereform som
gör det möjligt får alla att välja en privat
skola, oberoende av familjens ekonomiska situation.
Nej, säger oppositionen, den är tvärtom segregerande. Om detta kan vi säkerligen vänta oss många strider i valrörelsen, men just nu kan bara konstateras att
nästan en fjärdedel, 24 procent, av fåräldrar till barn i sexårsverksamhet, årskurs
ett, fyra och sju redan i höstas gjorde ett
annat val av skola får sina barn än den
som politikerna hänvisat dem till.
Friskolorfördubblade
skolpengen ger också möjlighet for den
som. uppfyller kraven att starta en skola.
Skolverket inspekterar att läroplanen
fåljs, kommunen betalar skolpengen,
som är 85 procent av vad en plats i en
kommunal skola kostar. Sedan möjlighetema öppnats har antalet friskolor i
Stockholm fårdubblats.
Det är inte slut med valfriheten i och
med att man valt skola. Den nya läroplanen ger större utrymme både får elever
och skola att göra egna val av ämnen, att
betona vissa saker mer. På gymnasiet går
vi snabbt över från över hundra linjer via
sexton nationella program till en kursutformad skola där eleverna komponerar
sin egen utbildning. Nya och ovanliga
ämneskombinationer kommer sannolikt
att uppstå, allt efter elevernas önskemål.
Förvaltningsråd
På alla skolor i Stockholm finns fårvaltningsråd – bestående av elever, fåräldrar
och personal – som under rektors ledning
diskuterar gemensamrna angelägenheter
på skolan. Budget, arbetsplan och målbeskrivning är exempel på vad som kan
behandlas. Det ger fdräldrar och elever
unika möjligheter att vara med och styra
sin egen skola.
Den större friheten lokalt fåljs upp
med bättre utvärdering. Vi har sex skolinspektörer vars uppgift är att fålja undervisningen och komrna med ideer om
hur den kan bli bättre. De flesta välkomnar inspektörerna – äntligen någon som
bryr sig om vad som händer inne i det
allra heligaste, klassrummet !
Det faktum att man börjar tala om
kvalitet och ställa krav leder till en allmän
skärpning. Lägger man därtill den kvalitetshöjning som konkurrensen om
eleverna medfår och ökad satsning på
fortbildning rar man en bättre skola. På
46 SvENsK T JOsKRIFT
ett år har inspektörerna noterat en påtag- Det är den skolan vi moderater vill ha.
lig fårbättring av undervisningen. Det är Oppositionen går till val på att ta bort
värt att notera att skolan under samma tid valfriheten, skolpengen och friskoloma.
kraftigt dragit åt den ekonomiska svång- Mindre fritt val, mindre betyg och mera
remmen. likriktning. Tillbaka till en politikerstyrd
skola.
Föräldrastyrd skola För oss som tror på lärares, elevers och
Så idag har vi alltså en skola där elever foräldrars formåga finns allt att vinna på
och föräldrar, inte politiker, fOr forsta en ideologisk kamp om skolan !
gången i svensk skolhistoria styr skolan.
Pärmarför inbindning av årgång 1993
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, tel 08-667 59 55, eller
genom insättning av kronor 70 på
postgiro 7 27 44- 6
SVEN sK T IDSKRI FT 47