Thomas Gür, Släpp loss det etniska företagandet


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SLÄPP LOSS DET ETNISKA
FORETAGANDET
THOMASGUR
”Etlm.ic Business” är en vanlig företeelse i flertalet klassiska invandrar/änder. Men inte i
Sverige. Här har socialstaten och en företagiftelltlig politik lagt hinder i vägen för invandrare att
starta företag och ordna sin egen försörjning. Men glädjande nog finns det 1111 tecken som tyder
på att antalet invandraiföretag ändå ökar.
I
nvandrare har ett antal handikapp
på arbetsmarknaden; dåliga språkkunskaper, dåliga kunskaper om
samhällets sätt att fungera och
bristande kunskaper i forhärskande seder,
kulturella normer och koder. Därfor
brukar invandrare, även när diskriminering inte forekommer, ha svårt att ta sig
in på arbetsmarknaden. En del av dessa
svårigheter härrör också från att arbetsgivare har svårt att värdera en platssökande
invandrares arbetskvalifikationer och
meriter. Detta brukar leda till den väJkända fenomenet att man hellre anställer
en infodd person vars meriter är lättare
att värdera. Och detta många gånger utan
att någon avsikt att diskriminera forekommer.
Bristande introduktion
Sverige forstärks dessutom detta mönster dels genom att det är allom känt att
nyanlända invandrare far en bristande
·.~~.~~.~~.~~.~~.~~….~….~~·~···s·~~~.~~·a····~~~~.~~~·· l
THOMAS GUR iir ledarskribent i Svenska
Dagbladet.
och framforallt det svenska språket, och
dels genom den lag som givit invandrare
rätt till svenskundervisning på arbetstid
med full ersättning. Den extra kostnad
som detta medfor har helt enkelt lett till
att arbetsgivare varit obenägna att anställa
invandrare som inte kunnat visa att de
genomgått svenskundervisning.
Snabbare integration
Men den som många gånger bäst kan
värdera en invandrares kvalifikationer på
arbetsmarknaden är istället invandraren
själv. Och denna fordel beträffande värderingen leder således till att invandraren
startar eget, blir egenforetagare, eller om
han är det redan, anställer andra invandrare, fåreträdesvis landsmän, vilkas kvalifikationer är lättast att värdera. Därfor
koncentrerar sig också invandrarforetagsamheten ofta inom några särskilda branscher, beroende på den speciell kompetens, kulturellt eller yrkesmässigt, som
invandrargruppen har med sig från hemlandet.
Därmed uppstår det fenomen som i
fackekonomiska sammanhang kallas for
92 SVENSK T!DSKRIFT
”ethnic business”. Det etniska entreprenörsskapet blir inte bara den ekonomiska
räddningen för många invandrare som
antingen skulle tvingats till arbeten under
sina kvalifikationer eller gått ut i permanent arbetslöshet. Etniskt entreprenörsskap innebär också att invandrare snabbare och lättare integreras i samhället, att
de tidigare påbörjar den nödvändiga ekonomiska klättringen och därmed också
lättare inträder i den nödvändiga ståndscirkulationen.
varfinns alla invandraiföretag?
I Sverige är cirka var sjätte person invandrare i första eller andra generationen.
Det finns också stora homogena invandrargrupper från olika länder. Samtidigt
är arbetslösheten bland invandrare stor,
mycket större än bland infödda svenskar
och tyvärr också i växande. Allt talar
således för att det i Sverige bör finnas en
blomstrande invandrarföretagsamhet,
massor med invandrarentreprenörer som
anställt egna landsmän och före detta
anställda som knoppat av och med yrkeserfarenheten som kunskapskapital startat
eget.
Men är det så? Det finns tre svar på
frågan. Det första: Vi vet faktiskt inte.
Det andra: Förmodligen inte. Det tredje:
Det är förmodligen på gång.
Vi vet lite
”forskningen” kring invandrarfrågor
riktar sitt sökljus på helt andra områden
än företagsamhet. För det första därför att
”invandrarforskning” många gånger är på
jakt efter det avvikande och det exotiska;
det som skiljer istället för det som förenar
människor och grupper åt. Men invandrarnas företagsamhet är en del av sammansmältningsprocessen med det svenska
samhället och som all integrationsforskning är den satt på undantag. För det
andra därför att ”invandrarforskning” väldigt mycket är styrt av den offentliga sektorns behov, dess möten och konfrontationer med invandrare och flyktingar.
Därför har vi inga studier om etnisk företagsamhet.
Företagatfientlighet
Det andra svaret på frågan om etnisk
företagsamhet var: Förmodligen inte. Det
finns, tror jag, fyra viktiga skäl till varför
inte etnisk företagsamhet utvecklats i
Sverige, till skillnad från många andra
klassiska invandrarländer. Ett första skäl
finns att söka i vissa invandrargruppers
sammansättning. Invandringen till
Sverige har på senare år tagit forn1en av
politiskt flyktingskap. Politiska flyktingar
i den första vågen är oftast rekryterade ur
ett lands intellektuella medelklass med
akademisk bakgrund. De kommer också
många gånger från tydliga vänstertraditioner med en avog och ibland fientlig
Låt mig börja med det första svaret. Trots inställning till företagsamhet. Några
alla förutsättningar för etnisk företagsamhet och trots all ”invandrarforskning ”
vet vi faktiskt väldigt lite om hur det står
till med svenska invandrarföretagsamheten. Detta beror bland annat på att
invandrargrupper har istället också i
enlighet med detta kunnat göra framgångsrika inbrytningar i den under 1970-
talet fortfarande expanderande offentliga
sektorn.
SVENSK TIDSKRIFf 93
l
l
l
Ett andra skäl är forbundet med den ställning å den andra.
direkt småforetagarfientliga miljö som
funnits i Sverige under de senaste decennierna. Den attityd som präglats svenska
myndigheter och den svenska statsmaktens inställning till foretagsamhet och
framforallt nystartande av foretag, har
knappast lett till att nyanlända invandrare
då de sett sig om efter olika vägval i samhället blivit uppmuntrade till att starta
eget. Det tredje skälet är forbundet med
det svenska skattesystemet så som det
utvecklades under 1970-talet. För att
starta eget behövs ett startkapital.
Invandrare har ett handikapp på kreditmarknaden eftersom de inte har möjligheter till samma kontakter, inte lika lätt
kan finna borgenärer och, då de är nyanlända, inte heller har kunnat ackumulera
inteckningsbara tillgångar över generationerna.
Uselt incitament
Detta brukar man istället kompensera
genom temporärt dubbelarbete så att
nun kan lägga undan tillräckligt mycket
pengar for en grundplåt. Men ett skattesystem som tagit upp till 90 procent av
marginalinkomsterna har varit ett uselt
incitament for den typen av dubbelarbete. De svenska socialstatens utbyggda
transfereringssystem är formedligen det
fjärde skälet till den låga nivån av egenfö-
retagsamhet bland invandrare. Precis som
den infodda befolkningen i övrigt har en
tillfålligt arbetslös invandrare kunna göra
valet mellan en kostsam och riskfylld
omställning mot nyforetagande å ena
sidan och ett utnyttjande av generösa
Tydliga signaler
Det tredje svaret var att etnisk foretagsamhet formedligen är på gång. Och trots
mycket fa studier och trots de stora
hinder jag räknat upp, finns det mycket
tydliga signaler på att det även i Sverige
finns ett etniskt foretagande, om än fortfarande i sin linda. Inkomststudier visar
att icke-nordiska invandrarfamiljer från
det övriga Europa har nästan lika höga
roretagarinkomster som svenska familjer.
I Rinkeby har utiandsfödda personer
födda 1960 en egenanställningskvot på 8
procent, vilket är mycket högre än
genomsnittet för Stockholms län.
Iranierföretagsamma
En studie som gjorts om invandrarföretagare i Uppsala visar till exempel att iranier är både extremt utsatta för arbetslöshet och samtidigt inriktade på eget
företagande. En annan studie av ekonomhistorikern Mauricio Rojas vid
Lunds universitet om invandrarföretagare
i Malmöhuslän bekräftar denna bild av
iraniers företagsamhet. Där har nystartade
företag bland iranier gått upp från mindre
än tio forsta halvåret 1989 till närmare 50
forsta halvåret 1992. Totalt startades 156
företag på 3,5 år av 1ramer
Malmöhuslän. Och antalet företag per
tusen iranier i Malmöhuslän gick upp
från cirka 3 till 11, eller mer än tredubblades. Rojas nämner också att iraniernas
representation i högskoleutbildningar är
den näst högsta (cirka 16 procent) bland
utländska studenter i Sverige efter finläntransfereringssystem i avvaktan på nyan- darna.
94 SVENSK T!DSKRIFT

Även bland polska invandrare skönjer
Rojas en markant ökad inriktning på
egenforetagande. Denna utveckling har i
sin tur lett till att det på sina ställen också
uppstått ”etniska arbetsmarknader”, en
naturlig fciljd av etniskt foretagande. I en
studie om invandrarungdomar med
rötter Turkiet och fore detta
Jugoslavien, bosatta i Stockholms län
kunde forskaren Matti Similä visa att
hälften av de turkiska ungdomar som studien gällde hade fatt sin anställning
genom släktingar eller andra landsmän.
Bland jugoslaviska ungdomar fick en fjärdedel sin anställning på ett liknande sätt.
Uppmuntra etniskt företagande
Det finns således i Sverige ett embryo till
”ethnic business” trots alla svårigheter
som invandrare haft och har att starta
foretag. Med tanke på den ökande
arbetslösheten bland nyanlända invandrare och de minskade möjligheterna att
erbjuda jobb till dem genom den offentliga sektorns expansion, är etnisk foretagsaniliet något som måste uppmuntras i
större utsträckning. Ett bättre klimat for
foretagande i allmänhet och for småforetag i synnerhet är den enskilt viktigaste
åtgärd statsmakterna kan vidta.
for att göra det lättare for småforetag att
nyanställa. Åtgärder som direkt riktar sig
mot presumtiva entreprenörer bland
invandrarna kan till exempel läggas på
utvecklingsfondernas rådgivande verksamhet, på delar av närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK och på
arbetsformedlingarna. Men även roretagarorganisationer som SAF och
Företagarna, samt handelskammare och
enskilda stiftelser som ]obs and Society har
viktiga uppgifter att fylla i detta sammanhang.
Inga hjälplösa kollin
Men viktigast av allt är kanske att v1
medborgare tillsammans måste åstadkonm1a en attitydforändring beträffande
invandrare och foretagande. En attitydforändring beträffande småforetagare och
foretagandets villkor har nu böJjat göra
sig gällande i hela det svenska samhället
och forhoppningsvis även hos svenska
myndigheter. Nästa attitydforändring
måste handla om vår, medborgarnas, men
i allra högsta grad även myndigheters syn,
på invandrarna utanfor arbetsmarknaden.
Arbetslösa invandrare är inga hjälplösa
kollin som måste skickas runt mellan
AMU-utbildning, A-kassa och socialbidrag. Lätta på foretagandets villkor, dra
Attitydförändring viktigast ned på transfereringssystemen och friHär handlar det om alltifrån ökad politisk släpp människors initiativkraft; och den
tolerans for privat formögenhetsbildning kärna av etnisk foretagsamhet vi sett
genom fortsatt sänkta forn1ögenhets- och framfodas trots alla svårigheter, kommer
arvskatter till forändringar i arbetsrätten att blomstra fullt ut.
SVENSK TIOSKRJFT 95