Magnus Nilsson; Om häxor, vetenskap och EU


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

l
TILL SIST
MAGNUS N!LSSON:
OM HÄXOR, VETENSKAP
OCHEU
A
ntropologen Evans- möjligheter att identifiera häxorna och
Pritchard studerade på ji att skydda sig mot deras kraft: häxdok- 20-talet föreställningarna l torn bistod med sådana tjänster.
om magi och häxeri bland Naturligtvis fanns det olika orakel för att
Azandefolket mitt inne i mörkaste
Afrika. Hans bok Witchcraft and Oracles
among the Azandes är en socialantropologins klassiker, i skuggan av endast
Bronislav Malonowskis Sex and tabu
among the savages (det gäller att kunna
sätta den bästa titeln!).
En av Evans-Pritchards teser är att
tron på magi och häxor hos Azandefolket
hade en strikt rationell karaktär.
Föreställningarna tjänade som förklaringsmodeller för händelser i helg och
söcken. Sjukdom hos familj eller husdjur,
olyckor och annat elände kunde bero på
svart magi, utövad av någon annan stammedlem. Anledningen kunde vara att
man dragit på sig avund genom att vara
vacker eller framgångsrik, eller skaffat sig l
fiender på annat sätt. Det fanns dock
MAGNUS NILSSON ärfor/agsredaktör på Timbro.
göra förutsägelser och även möjligheter
att genom vit magi förbättra förutsättningarna för sitt livsprojekt.
Poängen är att allt hängde ihop. Det
fanns samband som kunde förklara och
förutsäga och metoder för att klargöra
och påverka dessa samband. Magin och
häxeriet var inte något osystematiskt och
förvirrat kaos av skräck och folktro.
Azandefolkets världsbild var rationell
även om den inte var vetenskaplig.
Tur och otur
Vi svenskar är närmare Azandefolket i vår
uppfattning om världen än vi tror.
”Vilken otur. Hade jag inte fatt
motorstopp så hade jag hunnit med
flyget” säger VI utan att blinka.
Alternativt ”Vilken tur att bensinen
räckte ända fram till samhället, jag som
hade glömt att tanka.” I båda fallen talar
vi om faktorerna ”tur” och ”otur” som
422 SVENSK TIDSKRIFT

om de existerade och faktiskt påverkade j ementarpartiklar. Många av oss kan dessvad som hände. utom rabbla att ”energin är lika med
Men ingenting sådant som ”tur” eller
”otur” finns. Vad som finns är en massa
kausalsamband om vilka vi kan veta
ytterst lite. Motorstoppet berodde på l
regn och att fordelardosans lock hade
sprickor, vilket i sin tur berodde på ·att
hårdgummiblandningen blivit for kall på
fabriken i Wolfsburg p g a ett strömavbrott orsakat av en tekniker som tillbringat natten med en flaska vodka och
grannfrun, vilket i sin tur berodde på
att…
Falsk rationalitet
Att bensinen räckte berodde på att
sträckan mellan lantstället och byn inte
var 20 utan 14 kilometer. Morfar hade
alltid ljugit om sin dryga skolväg for att
vinna medlidande. O s v.
Detta är inte det enda exemplet på hur
vi har en sorts falsk rationalitet. Dess
funktion är att maskera världens komplexitet och oöverblickbarhet. Vårt forlitande på politiker, myndigheter och
auktoriteter är ett utflöde av samma
behov av total forenkling: det funnes
annars inget rimligt skäl till intresset for
Birgitta Dahls åsikter om energipolitik
eller godtycklig popstjärnas funderingar
över ozonhålet. Till detta kan läggas
skrock, kristallhealing, UFO:s, fårgterapi,
potatisvatten och nom1al religiositet.
De vetenskapliga delarna av vår
världsbild är ofta nog ganska tunna även
de. sjukdomar forklarar vi med bakterier
och virus, ljuset vet vi är elektromagnetisk strålning, vi står på jorden på grund
av gravitationen och vi talar om elmassan gånger ljusets hastighet i kvadrat”.
Men, handen på hjärtat, for hur många av
oss är detta mer än ord? För hur många
av oss betyder de inlärda vetenskapliga
uttrycken mer än vad onda ögat och häxkraft gjorde for Azandefolket? Den
moderna fYsiken går i själva verket inte
att uttrycka i vanligt språk, och när vi
ändå gör det talar vi i själva verket om
ingenting. Men hela vår identitet som
europeer och medlemmar av en kultursfår hänger på illusionen om vår rationalitet och vetenskaplighet.*
Utan dessa foreställningar är vi inte vi.
En annan viktig foreställning är vår fOreställning om nationaliteten och nationalstaten. Utan att forstå vad en nation är,
kan man inte forstå den moderna europeen eller dennes historia.
Detroniserade nationalstater
Observera att jag inte talar om någon
speciell nationell identitet utan om den
generella iden om vad en sådan består av.
Själva k.itet är ju lika for alla nationer:
Flagga, karta, och nationens sång, epos,
skald, frihetshjälte, maträtt, dryck, dans
och arvfiende.
Detta är bakgrunden till oron när
nationalstaten detroniseras av kapitalmarknader, internationella foretag och
internationellt politiskt samarbete. Att
fransmännen fortsätter att vara fransmän,
tyskarna tyskar och svenskarna svenskar
är en ringa tröst när de politiska och ekonomiska eliterna visar att de uppfattar
detta som oviktigt. ”Var inte oroliga.
Ingenting kommer hindra er att fortsätta
SVENSK TIDSKRIFT 423
med era pittoreska och provinsiella seder
och bruk”, är inte det vad de egentligen
säger? Oron mal.
Eliterna driver internationaliseringen.
Ett av fundamenten for vår självförståelse
rubbas. Ingenting säger att denna process
inte har en möjlighet att sluta lyckligt:
nationalstaten var bra, men några hundra
års krig har visat att institutionen har en
eller annan brist.
Ny identitet
Också nationalstaterna var centraliserade
politiska projekt. Genom lagen, skolan,
kyrkan och framfor allt tryckpressen (som
drev fram ett riksspråk genom standardisering) skapades nationen. Bybon fick en
ny identitet: han blev medborgare. Detta
projekt tog tid och genomfordes inte
utan friktion. På sina håll gick det över
styr.
Motsvarande process sker nu men
faran är att den politiska eliten tar lite for
lätt på problemen. Möjligheten att
genom rationell argumentation forändra
grundläggande föreställningar är nämligen liten. Att forändra den europeiske
nationalstatsmedborgaren till europamedborgare är att forändra hans identitet.
”Eliterna driver internationaliseringen. Ett av
fundamenten för vår
själiförståelse rubbas.
Ingenting säger att
denna process inte har
en möjlighet att sluta
lyckligt: nationalstaten
var bra, men några
hundra års krig har visat
att institutionen har en
eller annan brist.
”Den gamla kan inte forsvinna fortare än
den nya tar form.
Går det for fort sker samma sak som
hos Azandefolket när engelsmännen fårbjöd häxeriet. Det som skulle kunna ha
blivit en fordel for dem ledde till samhällets nedgång.
*OvallStående är inte ett ifrågasättande av rationalitet,
modemiserir~g, EU och det önskvärda i rektJiska och vetemkpliga
framsteg. Jag är en Jauatisk auhätJgare till allt sådattt, inklusive
kämkrafi, getHeknologi och mämiiskmis oavbmwa dissekerafide
av uaturem inuersta sambatid och bestdttdsdelar. Vad jag ifrågasätter är deti vardagliga uppfattningen om vdr rationalitet.
424 SVENSK TIDSKRIFT