Hans Wallmark; Kämpande konservatism
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
KÄMPANDE KONSERVATISM?
AV HANS WALLMARK
Förslaget till nytt moderat handlingsprogram sprider enfördärvlig relativism där det ena sägs
vara lika gott som det andra. Partiet måsteförankra ideerna i en värdelära och inte stå neutralt
iför samhället avgörande utmaningar på det moraliska eller estetiska området.
”Så vitt det konservativa partiet
gör uppfyllelsen av sina förpliktelser mot religionen till det
främsta av sina syften, skall det
räddas undan tv:\ faror, som alternativt
hota det: faran att sjunka ned till en
konsdad varietet av liberalism stödjande
det andra politiska lägrets fordringar,
men foresl:1ende :ltgärder, som icke kännetecknas av någon allt genomträngande princip; eller ock den andra faran
att endast gripa in till forsvar for dem,
som ha det väl ställt, utan något allvarligt
forsök att beakta hela folkets intressen
eller n:lgot högre syfte än att bereda
seger åt den välbärgades kloka själviskhet.”
Dessa till synes helt antikverade ord
skrev Hugh Cecil i början av detta sekel
HANS WALLMARK är politisk skribetrt och
medverkar regelbundet i ett antal moderata tidtritrgar.
i sin bok Konservatism (p:l svenska utgiven 1913 på Tidens förlag). Trots att en
hel del har hänt på den politiska arenan
sedan lordens dagar finns det anledning
att begrunda :lsiktema. Allra helst i betraktande av att moderatema for närvarande frammejslar ett nytt handlingsprogram som skall behandlas på partistämman i november.
Vad håller samman ett parti?
Intressanta frågor i sammanhanget torde
vara: Vad är det som hiller moderatema
samman? Varfor går människor med i
det moderata partiet?
För många filler naturligtvis dagspolitiken avgörandet. Närmast konfiskatoriskt höga skatter gör att :ltskilliga
stödjer de politiker som lovar sänkta
skatter (och i någon utsträckning ocks:l
orkar realisera sina krav). Stadig inblandning foder motreaktion. En konSVENSK TIDSKRIFT 161
selevent fårsvarspolitik har alltid lockat.
Allt detta och mer därtill – skola,
vård, äldreomsorg samt rättsväsende –
kan tämligen enkelt amtransformeras
till praktiska forslag lagda i riksdagen.
Krav som sedan i forgrovad form dyker
upp på valaffischer, i reklamfilmer samt
foldrar och dekaler. Förvisso håller allt
sådant samman ett parti.
Gemensam värdelära
Men det finns ytterligare en dimension.
Den ideströmning som ligger bakom
många av de aktuella ställningstagandena. Enideologi ellergemensamvärdelära som leder fram till slutsatsen att det
är rätt och riktigt att människorna skall
ha kontrollen över merparten av sina
inkomster, själva få väljabostad ellerinte
behöver trakasseras av offentliga tjänstemän. Men denna underström bryter
även fram inom andra områden. Idearvet knyter många samman också i
synen på estetik eller moral- frågor om
rätt och fel, sant och falskt.
Av naturliga skäl är det svårt, och
direkt oönskat, att i politiska forsamlingar driva linjen att den tavlan, den
boken, den teaterföreställningen är bra
respektive dålig. Samtidigt är det frågor
som i allra högsta grad är politiska.
För visst är det så att dålig konst,
omoraliskt tal eller syndigt leverne (om
nu alls sådana ord längre får brukas)
påverkar samhället i negativ riktning.
Familjegemenskapen, dygden, återhållsamheten, ridderligheten och andravärden hotas ingalunda endast av socialistiska politiker, offentligt utsända snokare och skatteuppbördsmän utan även
av andra mer subtila faror. Hot som
endast kan avvärjas av den som deltar i
det offentliga samtalet kring frågor om
etik och moral, konst och kultur.
Ett problem i sammanhanget är att
det konservativa partiet i Sverige är
ovanligt passivt när det gäller denna
kamp. Den här typen av spörsmål sägs
vara en fråga får privatpersoner att själva
driva.
Både sant och inte sant.
Ledande partiföreträdare måste
våga säga ett sanningens ord till de
charlataner som stundom verkar på
kulturens och religionens områden.
Visst skall de enskilda kämpa får den
sak de tror på. Men ett sätt att göra just
detta är att sluta sig samman i en större
rörelse – i ett politiskt parti – for att
därmed sätta medlemmamas tyngd och
kraft bakomden torgfördalinjen. Många
önskar tillhöra ett parti vilket hyser ledande fåreträdare som vågar säga ett
sanningens ord till de charlataner som
stundom verkar på kulturens och religionens områden.
Fördärvlig relativism
Problemet är att utkastet till nytt hand- 162 SVENSK T!DSKI\IFT
tingsprogram för moderatema inte ger
mycket stöd för detta synsätt. Istället
sprids en fördärvlig relativism där det
enasägs varalika gott som det andra. Där
marknaden, den fria konkurrensen eller
vad det nu kan vara skall avgöra dessa
väsentliga strider. ”Förståelsen av det
vackra och det fula, det goda och det
onda, religionens mysterier och vetenskapens gåtor, måste fl utvecklas på sina
egna villkor.”
I kapitelsnutten om religion står
mycket klokt om religionsfrihet, avskaffandet av statskyekosystemet och att
”begravningsväsendet skall medfölja
kyrkan”. Menväldigtlite står nämnt om
kristenhetens roll. Om den kristna basen, det gemensamma arvet. Även det
ett svaghetstecken.
Hugh Cecils påpekande aH det
konservativa partiet måste
förankra sina ideer i en värdelära
bör tas på allvar.
Hugh Cecilspåpekande att det konservativapartietmåste förankra sinaideer
i en värdelärabör tas på allvar. I annat fall
blir det en vinglig fård mellan individorienterad liberalism eller ett ömkligt
förklätt försvarande av uppnådda fördelar och personliga framgångar.
Ideer har konsekvenser. Även om
lagstiftningsvägen inte lämpar sig i alla
fall far ett parti inte stå värdeneutralt
kring för samhället avgörande
uttnaningar på det moraliska eller estetiska området.
SvENsK TmsKRI FT 163
AV HANS WALLMARK
Förslaget till nytt moderat handlingsprogram sprider enfördärvlig relativism där det ena sägs
vara lika gott som det andra. Partiet måsteförankra ideerna i en värdelära och inte stå neutralt
iför samhället avgörande utmaningar på det moraliska eller estetiska området.
”Så vitt det konservativa partiet
gör uppfyllelsen av sina förpliktelser mot religionen till det
främsta av sina syften, skall det
räddas undan tv:\ faror, som alternativt
hota det: faran att sjunka ned till en
konsdad varietet av liberalism stödjande
det andra politiska lägrets fordringar,
men foresl:1ende :ltgärder, som icke kännetecknas av någon allt genomträngande princip; eller ock den andra faran
att endast gripa in till forsvar for dem,
som ha det väl ställt, utan något allvarligt
forsök att beakta hela folkets intressen
eller n:lgot högre syfte än att bereda
seger åt den välbärgades kloka själviskhet.”
Dessa till synes helt antikverade ord
skrev Hugh Cecil i början av detta sekel
HANS WALLMARK är politisk skribetrt och
medverkar regelbundet i ett antal moderata tidtritrgar.
i sin bok Konservatism (p:l svenska utgiven 1913 på Tidens förlag). Trots att en
hel del har hänt på den politiska arenan
sedan lordens dagar finns det anledning
att begrunda :lsiktema. Allra helst i betraktande av att moderatema for närvarande frammejslar ett nytt handlingsprogram som skall behandlas på partistämman i november.
Vad håller samman ett parti?
Intressanta frågor i sammanhanget torde
vara: Vad är det som hiller moderatema
samman? Varfor går människor med i
det moderata partiet?
För många filler naturligtvis dagspolitiken avgörandet. Närmast konfiskatoriskt höga skatter gör att :ltskilliga
stödjer de politiker som lovar sänkta
skatter (och i någon utsträckning ocks:l
orkar realisera sina krav). Stadig inblandning foder motreaktion. En konSVENSK TIDSKRIFT 161
selevent fårsvarspolitik har alltid lockat.
Allt detta och mer därtill – skola,
vård, äldreomsorg samt rättsväsende –
kan tämligen enkelt amtransformeras
till praktiska forslag lagda i riksdagen.
Krav som sedan i forgrovad form dyker
upp på valaffischer, i reklamfilmer samt
foldrar och dekaler. Förvisso håller allt
sådant samman ett parti.
Gemensam värdelära
Men det finns ytterligare en dimension.
Den ideströmning som ligger bakom
många av de aktuella ställningstagandena. Enideologi ellergemensamvärdelära som leder fram till slutsatsen att det
är rätt och riktigt att människorna skall
ha kontrollen över merparten av sina
inkomster, själva få väljabostad ellerinte
behöver trakasseras av offentliga tjänstemän. Men denna underström bryter
även fram inom andra områden. Idearvet knyter många samman också i
synen på estetik eller moral- frågor om
rätt och fel, sant och falskt.
Av naturliga skäl är det svårt, och
direkt oönskat, att i politiska forsamlingar driva linjen att den tavlan, den
boken, den teaterföreställningen är bra
respektive dålig. Samtidigt är det frågor
som i allra högsta grad är politiska.
För visst är det så att dålig konst,
omoraliskt tal eller syndigt leverne (om
nu alls sådana ord längre får brukas)
påverkar samhället i negativ riktning.
Familjegemenskapen, dygden, återhållsamheten, ridderligheten och andravärden hotas ingalunda endast av socialistiska politiker, offentligt utsända snokare och skatteuppbördsmän utan även
av andra mer subtila faror. Hot som
endast kan avvärjas av den som deltar i
det offentliga samtalet kring frågor om
etik och moral, konst och kultur.
Ett problem i sammanhanget är att
det konservativa partiet i Sverige är
ovanligt passivt när det gäller denna
kamp. Den här typen av spörsmål sägs
vara en fråga får privatpersoner att själva
driva.
Både sant och inte sant.
Ledande partiföreträdare måste
våga säga ett sanningens ord till de
charlataner som stundom verkar på
kulturens och religionens områden.
Visst skall de enskilda kämpa får den
sak de tror på. Men ett sätt att göra just
detta är att sluta sig samman i en större
rörelse – i ett politiskt parti – for att
därmed sätta medlemmamas tyngd och
kraft bakomden torgfördalinjen. Många
önskar tillhöra ett parti vilket hyser ledande fåreträdare som vågar säga ett
sanningens ord till de charlataner som
stundom verkar på kulturens och religionens områden.
Fördärvlig relativism
Problemet är att utkastet till nytt hand- 162 SVENSK T!DSKI\IFT
tingsprogram för moderatema inte ger
mycket stöd för detta synsätt. Istället
sprids en fördärvlig relativism där det
enasägs varalika gott som det andra. Där
marknaden, den fria konkurrensen eller
vad det nu kan vara skall avgöra dessa
väsentliga strider. ”Förståelsen av det
vackra och det fula, det goda och det
onda, religionens mysterier och vetenskapens gåtor, måste fl utvecklas på sina
egna villkor.”
I kapitelsnutten om religion står
mycket klokt om religionsfrihet, avskaffandet av statskyekosystemet och att
”begravningsväsendet skall medfölja
kyrkan”. Menväldigtlite står nämnt om
kristenhetens roll. Om den kristna basen, det gemensamma arvet. Även det
ett svaghetstecken.
Hugh Cecils påpekande aH det
konservativa partiet måste
förankra sina ideer i en värdelära
bör tas på allvar.
Hugh Cecilspåpekande att det konservativapartietmåste förankra sinaideer
i en värdelärabör tas på allvar. I annat fall
blir det en vinglig fård mellan individorienterad liberalism eller ett ömkligt
förklätt försvarande av uppnådda fördelar och personliga framgångar.
Ideer har konsekvenser. Även om
lagstiftningsvägen inte lämpar sig i alla
fall far ett parti inte stå värdeneutralt
kring för samhället avgörande
uttnaningar på det moraliska eller estetiska området.
SvENsK TmsKRI FT 163