KÄMPANDE KONSERVATISM? AV HANS WALLMARK Förslaget till nytt moderat handlingsprogram sprider enfördärvlig relativism där det ena sägs vara lika gott som det andra. Partiet måsteförankra ideerna i en värdelära och inte stå neutralt iför samhället avgörande utmaningar på det moraliska eller estetiska området. "Så vitt det konservativa partiet gör uppfyllelsen av sina förpliktelser mot religionen till det främsta av sina syften, skall det räddas undan tv:\ faror, som alternativt hota det: faran att sjunka ned till en konsdad varietet av liberalism stödjande det andra politiska lägrets fordringar, men foresl:1ende :ltgärder, som icke kännetecknas av någon allt genomträngande princip; eller ock den andra faran att endast gripa in till forsvar for dem, som ha det väl ställt, utan något allvarligt forsök att beakta hela folkets intressen eller n:lgot högre syfte än att bereda seger åt den välbärgades kloka själviskhet." Dessa till synes helt antikverade ord skrev Hugh Cecil i början av detta sekel HANS WALLMARK är politisk skribetrt och medverkar regelbundet i ett antal moderata tidtritrgar. i sin bok Konservatism (p:l svenska utgiven 1913 på Tidens förlag). Trots att en hel del har hänt på den politiska arenan sedan lordens dagar finns det anledning att begrunda :lsiktema. Allra helst i betraktande av att moderatema for närvarande frammejslar ett nytt handlingsprogram som skall behandlas på partistämman i november. Vad håller samman ett parti? Intressanta frågor i sammanhanget torde vara: Vad är det som hiller moderatema samman? Varfor går människor med i det moderata partiet? För många filler naturligtvis dagspolitiken avgörandet. Närmast konfiskatoriskt höga skatter gör att :ltskilliga stödjer de politiker som lovar sänkta skatter (och i någon utsträckning ocks:l orkar realisera sina krav). Stadig inblandning foder motreaktion. En konSVENSK TIDSKRIFT 161 selevent fårsvarspolitik har alltid lockat. Allt detta och mer därtill - skola, vård, äldreomsorg samt rättsväsende - kan tämligen enkelt amtransformeras till praktiska forslag lagda i riksdagen. Krav som sedan i forgrovad form dyker upp på valaffischer, i reklamfilmer samt foldrar och dekaler. Förvisso håller allt sådant samman ett parti. Gemensam värdelära Men det finns ytterligare en dimension. Den ideströmning som ligger bakom många av de aktuella ställningstagandena. Enideologi ellergemensamvärdelära som leder fram till slutsatsen att det är rätt och riktigt att människorna skall ha kontrollen över merparten av sina inkomster, själva få väljabostad ellerinte behöver trakasseras av offentliga tjänstemän. Men denna underström bryter även fram inom andra områden. Idearvet knyter många samman också i synen på estetik eller moral- frågor om rätt och fel, sant och falskt. Av naturliga skäl är det svårt, och direkt oönskat, att i politiska forsamlingar driva linjen att den tavlan, den boken, den teaterföreställningen är bra respektive dålig. Samtidigt är det frågor som i allra högsta grad är politiska. För visst är det så att dålig konst, omoraliskt tal eller syndigt leverne (om nu alls sådana ord längre får brukas) påverkar samhället i negativ riktning. Familjegemenskapen, dygden, återhållsamheten, ridderligheten och andravärden hotas ingalunda endast av socialistiska politiker, offentligt utsända snokare och skatteuppbördsmän utan även av andra mer subtila faror. Hot som endast kan avvärjas av den som deltar i det offentliga samtalet kring frågor om etik och moral, konst och kultur. Ett problem i sammanhanget är att det konservativa partiet i Sverige är ovanligt passivt när det gäller denna kamp. Den här typen av spörsmål sägs vara en fråga får privatpersoner att själva driva. Både sant och inte sant. Ledande partiföreträdare måste våga säga ett sanningens ord till de charlataner som stundom verkar på kulturens och religionens områden. Visst skall de enskilda kämpa får den sak de tror på. Men ett sätt att göra just detta är att sluta sig samman i en större rörelse - i ett politiskt parti - for att därmed sätta medlemmamas tyngd och kraft bakomden torgfördalinjen. Många önskar tillhöra ett parti vilket hyser ledande fåreträdare som vågar säga ett sanningens ord till de charlataner som stundom verkar på kulturens och religionens områden. Fördärvlig relativism Problemet är att utkastet till nytt hand- 162 SVENSK T!DSKI\IFT tingsprogram för moderatema inte ger mycket stöd för detta synsätt. Istället sprids en fördärvlig relativism där det enasägs varalika gott som det andra. Där marknaden, den fria konkurrensen eller vad det nu kan vara skall avgöra dessa väsentliga strider. "Förståelsen av det vackra och det fula, det goda och det onda, religionens mysterier och vetenskapens gåtor, måste fl utvecklas på sina egna villkor." I kapitelsnutten om religion står mycket klokt om religionsfrihet, avskaffandet av statskyekosystemet och att "begravningsväsendet skall medfölja kyrkan". Menväldigtlite står nämnt om kristenhetens roll. Om den kristna basen, det gemensamma arvet. Även det ett svaghetstecken. Hugh Cecils påpekande aH det konservativa partiet måste förankra sina ideer i en värdelära bör tas på allvar. Hugh Cecilspåpekande att det konservativapartietmåste förankra sinaideer i en värdelärabör tas på allvar. I annat fall blir det en vinglig fård mellan individorienterad liberalism eller ett ömkligt förklätt försvarande av uppnådda fördelar och personliga framgångar. Ideer har konsekvenser. Även om lagstiftningsvägen inte lämpar sig i alla fall far ett parti inte stå värdeneutralt kring för samhället avgörande uttnaningar på det moraliska eller estetiska området. SvENsK TmsKRI FT 163