Per Ahlmark; Karlssons förlorade heder
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
PER AHLMARK:
KARLSSONS FÖRLORADE
HEDER
A
hmed Rami är en nazist, palestinsk stat. Men redan 1970 var jag
vars antijudiska kampanj medförfattare till en bok (Det hatade
tre gånger har fillts av Israel), därjagforordadejust enpalestinsk
svenska dornstolarfor hets statsbildning.
motfolkgrupp. ”Jagvälkornnar,jagvälkomnar en ny Hitler”, har Rami
förklarat.
Själv är jag demokrat och liberal. I
mer än 35 år har jag i tal, artiklar och
böcker fordömt alla slag av diktaturer.
Jag var den forste (TV1 11/8 1987) att
offentligt varna for Radio Islam. För tio
år sedan grundade jag Svenska Kommitten Mot Antisemitism.
Ingmar Karlsson skriver nu att Rami
och jag är ”två sidor av samma mynt”.
Rami är min ”like”. Vi ärbåda ”enskam
for svensk debatt”. Nazisten och antinazisten är alltså i moralisk mening
jämställda. Så talar ordforanden i UD:s
ide- och analysgrupp.
Karlssons replik är alltså hysterisk, i
både ton och innehåll. Anledningen är
att jag påmint om vad han själv har
skrivit under 80-talet.
Nu låtsas Karlsson attjagvill skrämma
honom ”till tystnad” om värdet av en
OchKarlsson harsjälvi enbokberömt
”den formulering om ’en palestinsk stat
som lever i fred vid sidan av Israel’, som
sedan 1976 ingår i alla svenska regeringsförklaringar om Mellanöstern och
som dåvarande vicestatsministern Per
Ahlmark stod fadder till …”. Varfor
skulle jag angripa Karlsson for att han
upprepar min egen synpunkt?
I forra numret av Svensk Tidskrift
visade jag hur Ingmar Karlsson under
80-taletsmädade Israel. Hans anklagelser
återfinns främst i böckerna Gud med oss
(1984) och De oboifärdigas.forhinder(1987).
Han påstår där att Israel hyser rädsla
for fred, eftersom ”fred skulle fl negativa
effekterpå det israeliska samhället”. Idag
ser vi glädjen hos en överväldigande
majoritet av israeler när PLO erkänt
Israel och fred är i sikte.
Karlsson vantolkar begreppet ”antisemitism”, som alltid betytt fientlighet
motjudar, och talar om”antisemitismen
SVENSK TIDSKRIFT 369
mot araber”. Han har hänvisat till en
Israel-hatare (Lennie Brenner), som
ocksil har ilberopats av det s k Institute
For Historical Review, centrum för
fOrnekandet av Förintelsen.
Det är Karlsson själv, inte nilgon
israel som nu tar bli alibi, som piistilr att
”liksom sionisterna försökte korsfararna
förverkliga en dröm genom ett program
byggt pil kolonisering och erövring”;
bilda rörelserna har byggt pil ”en
krigaretik”. Han kallar Israel för ”en ö
av rasdiskriminering”. Och Karlsson
pilstilr uttryckligt att massakern i Deir
Yassin kan ”sägas ha följt de gammaltestamendiga pilbuden”.
Karlssons teknik är att 1) kasta fram
ett uttalande av enkändjude, 2) omtolka
tanken och 3) rikta den som anklagelse
mot Israel.
Det är sant att Herzl vid sekelskiftet
noterade att antisemitismen gjorde fler
judar till sionister. Karlsson förvränger
iakttagelsen och utslungar den 80-90 lir
senare, efter att sexmiljonerjudardödats
i Förintelsen, motstaten Israel: sionismen
kan ”sägas ha ett egenintresse i antisernitiska strömningar”!
Samtidigt har han under 80-talet
ständigt försvarat Syriens förtryck av
landets judiska minoritet. Judarna hölls
dil inspärrade i denna diktatur som en
gisslan.
Jag har ”fräckheten”, skriverKarlsson
nu, att förneka att min skogi Israelligger
pil ockuperat omclde. Varför bemöter
inte Karlsson vad jag redan har svarat i
Svensk Tidskrift?
Karlsson upprepar pilstilenden i en
TV-film 1979 av socialdemokraten
Sigbert Axelsson, som senare försvarat
Ahmed Rami. Radionämndens slutsats
var dess hilrdaste utslag: programmet
hade ”redigerats på ettvilseledande sätt”,
gett tittarna en ”felaktig uppfattning”
och stred mot ”kravet pil saklighet”.
Radionämnden insilg alltsil att min
skog ligger pil mark, som har brukats av
Israel efter att landets gräns drogs upp
1949 i avtal med Jordanien. Nu piistilr
Karlsson att utrikesminister Ullsten i
riksdagen förklarat att skogen låg pil
ruiner av en palestinsk by. Är det sant?
Nej, Ola Ullsten sade i riksdagen
(28/4 1980) att ”skogsplanteringen i
fclga ligger inom den del av omcldet
som brukades av israeliska bönder”.
Kritiken mot den är ”en ren partsinlaga
fcln människor som ogillar staten Israels
existens … skogsplanteringen tillägnas
Per Ahlrnark för hans insatser för Israel,
och det har han anledning att vara stolt
över”. Ullsten slog fast: det finns
”ingentingatt anmärka emot den skogsplantering som det här handlar om”.
Karlsson är alltsil en debattör som
medvetet kastar fram osanningar i hopp
om att ingen granskar källorna. Människor med sildan karaktär bör aldrig
göras till diplomater.
370 SVENS K TI OSKR IFT
KARLSSONS FÖRLORADE
HEDER
A
hmed Rami är en nazist, palestinsk stat. Men redan 1970 var jag
vars antijudiska kampanj medförfattare till en bok (Det hatade
tre gånger har fillts av Israel), därjagforordadejust enpalestinsk
svenska dornstolarfor hets statsbildning.
motfolkgrupp. ”Jagvälkornnar,jagvälkomnar en ny Hitler”, har Rami
förklarat.
Själv är jag demokrat och liberal. I
mer än 35 år har jag i tal, artiklar och
böcker fordömt alla slag av diktaturer.
Jag var den forste (TV1 11/8 1987) att
offentligt varna for Radio Islam. För tio
år sedan grundade jag Svenska Kommitten Mot Antisemitism.
Ingmar Karlsson skriver nu att Rami
och jag är ”två sidor av samma mynt”.
Rami är min ”like”. Vi ärbåda ”enskam
for svensk debatt”. Nazisten och antinazisten är alltså i moralisk mening
jämställda. Så talar ordforanden i UD:s
ide- och analysgrupp.
Karlssons replik är alltså hysterisk, i
både ton och innehåll. Anledningen är
att jag påmint om vad han själv har
skrivit under 80-talet.
Nu låtsas Karlsson attjagvill skrämma
honom ”till tystnad” om värdet av en
OchKarlsson harsjälvi enbokberömt
”den formulering om ’en palestinsk stat
som lever i fred vid sidan av Israel’, som
sedan 1976 ingår i alla svenska regeringsförklaringar om Mellanöstern och
som dåvarande vicestatsministern Per
Ahlmark stod fadder till …”. Varfor
skulle jag angripa Karlsson for att han
upprepar min egen synpunkt?
I forra numret av Svensk Tidskrift
visade jag hur Ingmar Karlsson under
80-taletsmädade Israel. Hans anklagelser
återfinns främst i böckerna Gud med oss
(1984) och De oboifärdigas.forhinder(1987).
Han påstår där att Israel hyser rädsla
for fred, eftersom ”fred skulle fl negativa
effekterpå det israeliska samhället”. Idag
ser vi glädjen hos en överväldigande
majoritet av israeler när PLO erkänt
Israel och fred är i sikte.
Karlsson vantolkar begreppet ”antisemitism”, som alltid betytt fientlighet
motjudar, och talar om”antisemitismen
SVENSK TIDSKRIFT 369
mot araber”. Han har hänvisat till en
Israel-hatare (Lennie Brenner), som
ocksil har ilberopats av det s k Institute
For Historical Review, centrum för
fOrnekandet av Förintelsen.
Det är Karlsson själv, inte nilgon
israel som nu tar bli alibi, som piistilr att
”liksom sionisterna försökte korsfararna
förverkliga en dröm genom ett program
byggt pil kolonisering och erövring”;
bilda rörelserna har byggt pil ”en
krigaretik”. Han kallar Israel för ”en ö
av rasdiskriminering”. Och Karlsson
pilstilr uttryckligt att massakern i Deir
Yassin kan ”sägas ha följt de gammaltestamendiga pilbuden”.
Karlssons teknik är att 1) kasta fram
ett uttalande av enkändjude, 2) omtolka
tanken och 3) rikta den som anklagelse
mot Israel.
Det är sant att Herzl vid sekelskiftet
noterade att antisemitismen gjorde fler
judar till sionister. Karlsson förvränger
iakttagelsen och utslungar den 80-90 lir
senare, efter att sexmiljonerjudardödats
i Förintelsen, motstaten Israel: sionismen
kan ”sägas ha ett egenintresse i antisernitiska strömningar”!
Samtidigt har han under 80-talet
ständigt försvarat Syriens förtryck av
landets judiska minoritet. Judarna hölls
dil inspärrade i denna diktatur som en
gisslan.
Jag har ”fräckheten”, skriverKarlsson
nu, att förneka att min skogi Israelligger
pil ockuperat omclde. Varför bemöter
inte Karlsson vad jag redan har svarat i
Svensk Tidskrift?
Karlsson upprepar pilstilenden i en
TV-film 1979 av socialdemokraten
Sigbert Axelsson, som senare försvarat
Ahmed Rami. Radionämndens slutsats
var dess hilrdaste utslag: programmet
hade ”redigerats på ettvilseledande sätt”,
gett tittarna en ”felaktig uppfattning”
och stred mot ”kravet pil saklighet”.
Radionämnden insilg alltsil att min
skog ligger pil mark, som har brukats av
Israel efter att landets gräns drogs upp
1949 i avtal med Jordanien. Nu piistilr
Karlsson att utrikesminister Ullsten i
riksdagen förklarat att skogen låg pil
ruiner av en palestinsk by. Är det sant?
Nej, Ola Ullsten sade i riksdagen
(28/4 1980) att ”skogsplanteringen i
fclga ligger inom den del av omcldet
som brukades av israeliska bönder”.
Kritiken mot den är ”en ren partsinlaga
fcln människor som ogillar staten Israels
existens … skogsplanteringen tillägnas
Per Ahlrnark för hans insatser för Israel,
och det har han anledning att vara stolt
över”. Ullsten slog fast: det finns
”ingentingatt anmärka emot den skogsplantering som det här handlar om”.
Karlsson är alltsil en debattör som
medvetet kastar fram osanningar i hopp
om att ingen granskar källorna. Människor med sildan karaktär bör aldrig
göras till diplomater.
370 SVENS K TI OSKR IFT