Karl-Åke Bredenberg; Intervju med Lennart Bodström


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

KARL-ÅKE BREDENBERG:
Intervju med Lennart Bodström
’Lennart Bodström i TCO har icke oväntat
reagerat på de artiklar om TCO,som ingick i
Svensk Tidskrift nr 8 i år. Redaktör Karl- !Åke Bredenberg har gjort den intervju med
onom vilken återges här.
Lennart Bodström tillbakavisar åsikterna
om att TCO agerar som en socialdemokratisk täckorganisation. Bodström är också
mycket kritisk till den opinionsundersökning som Statistiska Centralbyrån gjort på
initiativ av Svensk Tidskrift.
– SCB:s undersökning är säkert utförd
på ett statistiskt oklanderligt sätt. Men frå-
gornas formulering samt den intervjuteknik
som tillämpas vid opinionsundersökningar
har allvarliga brister, hävdar Lennart Bodström och fortsätter:
– Man begär att intervjupersonerna
snabbt skall ta ställning till en rad komplicerade samhällsfrågor utan möjlighet att tänka
igenom frågeställningarna på ett tillfredsställande sätt. Så här kan det enligt Bodström gå till när SCB intervjuar: På kvällen
när man sitter försjunken framför TV:n
knackar det plötsligt på dörren och en intervjuare med ett ofta omfattande frågebatteri
begär att man på kort tid skall svara på en
rad mer eller mindre sammanhängande frå-
gor.
– Det är genom en sådan undersökning
som man kommit fram till att 45 procent av
våra medlemmar tycker att TCO övergivit
sin partipolitiska neutralitet. Vidare påstås
att 81,5 procent av de tillfrågade upplever
sig ha små eller inga möjligheter att påverka
TCO i viktiga samhällsfrågor, samt att drygt
40 procent föredrar individuella andelar i
ett löntagarfondsystem, framhåller Bodström och föreslår:
– Det är bättre att missnöjda medlemmar
vänder sig till oss eller till sitt eget förbund än
att vi får påstötningar om medlemsopinioner via opinions- och undersökningsinstitut.
L.
432
Smickrad, men …
Kanske borde jag vara smickrad över Svensk
Tidskrifts temanummer om TCO, säger
Bodström. Men någon större tacksamhet
känner han dock inte.
– Nej, det förefaller ju något betänkligt
när vissa tror att det bara är TCO som kan
påverka samhällsfrågorna. TCO är ju bara
en organisation i sammanhanget och arbetar
under samma förutsättningar som andra organisationer.
– I stället för att ständigt angripa TCO
tycker jag att det varit hederligare att rent ut
säga att samhällsdebatten endast får föras av
de politiska partierna, SAF, LO och Industriförbundet, hävdar Lennart Bodström.
Vad svarar ni på detta?
Lennart Bodström har konsekvent tagit avstånd från exempelvis de Sifo-undersökningar som pejlat TCO-medlemmarnas attittyder
till löntagarfonder. TCO följer den representativa demokratins spelregler, brukar
Bodström hävda. Någon opinionsmätningsdemokrati erkänner inte TCO.
– Antag i stället, föreslår Bodström, att
SCB hade ställt följande fråga till våra medlemmar: ”Anser Ni att uttalanden i samhällsfrågor bör göras av LO, SAF, LRF och Industriförbundet? Eller anser Ni att också TCO
skall få vara med?”
– Om SCB:s fråga hade formulerats på
detta sätt hade vi fått andra siffror, säger
Bodström. Därför, fortsätter han, upplever
jag inte opinionssiffrorna som oroväckande.
Och samtidigt som medlemmarna ger vår
politik godkänt när vi träffar dem på konferenser och möten kan jag inte se någon anledning till oro för att medlemsdemokratin
är hotad inom TCO.
Politik och politik
Lennart Bodström tycker att det är svårt
att säga vad som skall betraktas som partipolitik eller hänskjutas till avdelningen samhällsfrågor som berör de fackliga organisationerna.
– För det första har vi ingen stadgebestämmelse om att vara partipolitiskt obunden eller neutral. Det har folk fått för sig på
grund av att tidningarna ständigt återkommit till detta, hävdar TCO-ordföranden.
– Jag och TCO har att följa våra förbund. Det gör vi också. Det går alltså inte att
ändra på våra åsikter med hjälp av undersökningar av olika slag.
Det förekommer också, menar Bodström,
förväxlingar mellan vilka uppgifter som åvilar politiska partier respektive fackliga organisationer.
– En facklig organisation, säger Lennan
Bodström, skall renodla vissa ståndpunkter
som har intresse för organisationens medlemmar. De politiska partierna skall sammanväga olika gruppers önskemål och fatta
de politiska besluten.
– Vi i TCO kan inte mäta på politisk
guldvåg genom att säga att ”nu har vi intagit
så eller så många socialdemokratiska ståndpunkter, varför det torde vara dags att balansera med lite ställningstaganden som kan
beskrivas som moderata eller folkpartistiska.” Bodström fortsätter:
– Inte heller kan vi strunta i att ha egru
åsikter på grund av att partierna är oense.
Detta har Ola Ullsten klargjort på ett bra sätt
då han i ett tal påpekade att det är partierna
som måste ta ansvaret för samhällsutvecklingen.
Varken sämre eller bättre
Lennart Bodström kan inte acceptera talet
om att medlemsdemokratin är hotad i TCO.
– Man kan naturligtvis säga att den enskilde TCO-medlemmen har samma möjligheter som en medlem i varje annan organisation att påverka TCO.
Härvidlag tänker Bodström på motionsrätten till kongressen, möjligheten att gå på
möten för atl göra sin stämma hörd, friheten att skriva artiklar eller ställa upp och bli
förtroendevald.
– Det är de möjligheter som står till buds.
Några andra sätt finns inte, menar Bodström.
– Men, undrar han, finns det några andra organisationer där det finns större möjligheter att påverka ställningstagandena? Personligen tror jag inte det.
Går inte
Bodström anser det inte vara möjligt att ge
varje medlem motionsrätt. Det existerar heller inte inom TCO. Han erinrar däremot
om att det tidigare bara var förbunden som
hade möjlighet att motionera till TCO-kongressen. I dag har också förbundens underavdelningar denna möjlighet, varför det totalt rör sig om l 000 ”motionärer” till 1979
års kongress.
433
– Vi uppmuntrar bl a i förbundets tidning till motioner. Men varje medlem måste
övertyga en hel avdelning innan motionerna
sänds vidare till kongres en. Ett annat försök till information och debatt är allt det
informationsmaterial vi skickar ut och som
kan gälla löntagarfonder eller ungdomsarbetslösheten, berättar Bodström, som också
vill peka på att det heller inte är lätt att
påverka de politiska partierna.
Fackliga aspekter
Lennart Bodström framhåller att TCO inte
påstår sig stå för någon slutlig lösning av
löntagarfondsfrågorna. Det är partiernas
uppgift att fatta beslut, menar han. Däremot
står TCO för ”ett antal fackliga aspekter”
som andra fonddebattörer inte för fram.
Bodström:
– Vi kritiserar ingalunda Handelsbankens fondsystem , men menar att företagsvisa fonder med vinstandelssystem med individuella andelar inte går att överföra till alla
företag. Och eftersom vi sa företag går med
vinst, andra med förlust, innebär ett vinstandelssystem med individuella andelar ett
brott mot principen om lika lön för lika arbete, hävdar Bodström. Vårt problem är att
finna ett fondsystem som är tillämpbart på
arbetsmarknaden i dess helhet, menar Bodström och fortsätter:
– Det är trist när man diskuterar i termer
som fel eller rätt. Faktum är ju att det är fullt
naturligt att nuvarande aktieägare inte har
samma intressen som de fackliga organisationerna. Att företag och löntagarorganisationer kommer till olika resultat tycker jag
434
inte borde förvåna någon. Vi kan t ex inte
begära att företagarna skall gilla den solidariska lönepolitiken.
Bodström som arbetsgivare?
I fonddiskussionen har motståndarna till de
kollektiva fonderna ofta stannat vid problemet om hur partsförhållandena kommer att
se ut i ett ”fondsamhälle”. Bodström har för
sin del tidigare anfört att TCO inte har som
målsättning att ta över ägandet. Men å andra
sidan kan TCO-förslaget innebära att facket
blir majoritetsägare eftersom TCO inte har
föreslagit någon spärr för fondägandeL
– Det är politikernas sak att föreslå en
spärr. I dag finns det ingen spärr för privat
ägande. Därför ser vi heller inte någon anledning att föreslå någon spärr för det fackliga ägandet, säger Bodström. Men upplever
inte TCO-ordföranden det framtida partsförhållandet i ett samhälle med eventuella
löntagarfonder som ett problem? Om ett fö-
retag är nedläggningshotat på grund av att
man är osäker på lämpliga kompletteringseller ersättningsprodukter som kan rädda
sysselsättningen , vilket är då att betrakta
som löntagarintresse? Är det arbetarna på
företagets intresse av att få behålla jobben
eller en eventuell löntagarfondslednings intresse av att lägga ner ett olönsamt företag?
Bodström:
– Det är naturligtvis en svår fråga. Men
även om fonderna nu skulle äga företaget i
fråga finns det ändå ett gemensamt intresse.
Det blir åtminstone inte samma personer
som agerar ägare och anställda. Men vi har,
som sagt, inte någon uttalad viUa att ta över
företagen. Det är däremot viktigt att nä-
ringslivet garanteras mer riskvilligt kapital.
Elvanders magi
Lennart Bodström ställer sig något frågande
till Nils Elvander. Orsaken är bl a att Elvander i det tidigare numret av Svensk Tidskrift
fört fram tanken på att TCO borde upplösas
i sina beståndsdelar och ersättas av en serie
vertikala förbund av typ PTK.
– Jag är väldigt besviken över att Elvander gör dessa svepande beskyllningar. Han
har till och med – i Göteborgs-Posten –
hävdat att TCO:s ställningstaganden påverkas av fd studentkårsockupanter från 1968
års studentrevolt, samt att dessa har anställts
på TCO:s kansli.
– Det är en klen tröst att Elvander inte
vetenskapligt kan belägga sina påståenden.
Men hur långt är man beredd att sjunka
genom att ständigt upprepa sådana här historier, undrar Bodström och fortsätter:
– Elvander föreskriver vad TCO skall
tycka, inte vad vi håller på med.
Vi sönderfaller inte
Talet om att TCO skall sönderfalla i sina
beståndsdelar uppfattar Lennart Bodström
som egendomligt.
– Elvander anklagar ju TCO för att ta
ställning i frågor, trots att det råder en total
enighet mellan förbunden. När Elvander vill
dela upp TCO är det därför fråga om rena
rama magin, menar Lennart Bodström.