Företrädare för FMSF: Vart är Lulas Brasilien på väg?

Valet i Brasilien kan kännas långt bort, men av både ekonomiska och klimatmässiga skäl spelar resultatet stor roll för Sverige. Valet mynnade ut i en övertygande seger för Lula Da Silva och hans socialistiska parti Partido dos Trabalhadores, som fick ett stort mandat av väljarna för en ny politisk riktning. Trots stora löften och varma lovord är risken överhängande att Lulas återkomst kommer innebära ett närmande till auktoritära krafter som inte skulle gynna Europa eller Sverige.

När man tänker på Brasilien är det oftast inte politik som är det första man tänker på. Landet är mer känt för sin vackra natur, karnevaler, musik – och fotbollen såklart. Samba Do Brazil!  Men sedan det brasilianska valet har landet fått alltmer medieuppmärksamhet kan den relevans Brasilien fyller för Sverige inte enbart vara glädje och nöje, utan även den seriositet som landets världsställning innebär. Det måste finnas något mer.

För att förstå det brasilianska valresultatet måste man först förstå Lula Da Silva, landets nyvalda president som nu ska styra landet för fjärde gången. Lula är en känd karaktär i landet, så känd att han har har en film om sitt liv,  ”O Filho do Brasil”. Titeln översätts till ”Brasiliens son” som illustrerar Lulas resa från extrem fattigdom till att bli Brasiliens president. Lula började jobba i tidig ålder som svetsare, där han senare skulle skapa karriär som fackledare i sin region. Därefter började han engagera sig i politiken. Det började med att han skulle vara medgrundare till det partiet han idag leder – Partido dos Trabalhadores även kallat PT. Det skulle visserligen bli trögstartat för Lula och PT. Två valrörelser som landade i två raka andraplatser på podiumpallen. Lula och PT skulle äntligen få gehör för sin politik i valet 2002, då han tog hem segern med 61% av rösterna. Numera har han skrivit in sig i historieböckerna som den enda presidenten i Brasilien som har suttit i fyra olika mandatperioder. 

Politiken som Lula och hans parti PT bedriver skulle kunna beskrivas som en blandning av socialdemokrati och ren socialism. Det som gjort Lula så populär har varit hans välfärdsreformer, exempelvis familjebidraget som enligt Centre for Public Impact påståtts ska ha hjälpt miljontals brasilianska familjer ur extrem fattigdom. Välfärdspolitik har varit hans signum under de senaste mandatperioderna, men nu gick Lula bland annat till val på att minska de ökade kostnaderna för Brasiliens invånare.

Invånarna i Brasilien har fått det svårare att kunna få ihop ekonomin i slutet av månaderna. Enligt World Bank Group lever närmare 44 miljoner brasilianare på under 8,3 dollar per dag. Detta kommer definitivt att bli en av Lulas största utmaningar. Lulas utrikespolitiska ställning kan beskrivas som enigmatisk. Sedan kriget i Ukraina bröt ut 2022 har president Lula vägrat skicka ammunition till Europa, då han har ansett att Brasilien ska förbli neutralt i världskonflikter. Trots att han påstår sig vara neutral har Lula goda relationer med Ryssland, där Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har besökt landet närmare en handfull gånger sedan 2022. Relationen till USA och Trump har Lula tidigare beskrivit med orden till BBC med följande citat: ”Det finns ingen relation”

Brasiliens prägel på den utrikespolitiska arenan har vuxit under det senaste decenniet. Lula var en av pionjärerna till det så kallade BRICS-samarbetet, ett mellanstatligt samarbete som fungerar som en alternativ plattform i stället för G7, som bland annat består av Kina och Indien. Stora och mellanstora världsekonomier som har potential att konkurrera med västvärlden. Det spekuleras om att BRICS-länderna vill skapa en ny valuta som ska vara backad av en guldmyntfot. I nuläget har det inte tagits ett officiellt beslut om detta i BRICS, men mycket tyder på att det kommer 

Hur BRICS kommer att se ut de kommande decennierna vet ingen, däremot kan man vara säker på att Brasilien kommer fortsatt att vara en inflytande part i det samarbetet. 

Detta är självklart inte det enda som skulle framställa Brasilien som en viktig spelare och tungviktare i geopolitiska sammanhang. Det faktum är att Brasilien förvaltar en stor del av Amazonas regnskog, som ofta beskrivs som jordens lungor. Beslut som fattas i huvudstaden Brasília påverkar inte enbart landets egna medborgare, utan även det globala klimatarbetet. Lula har tydliga ambitioner inom den gröna omställningen, där minskad avverkning av Amazonas regnskogar är en av hans planer, trots tydliga ekonomiska intressen med att avverka skog.

Bortsett från regnskogen är Brasilien en av världens största länder när det kommer till livsmedelsproduktion. Kött, kaffe och sojabönor är några exempel. Detta kommer att vara en av Lulas största utmaningar, att hitta en pragmatisk lösning gällande avverkningen av Amazonas. Enligt World Bank Group står den breda jordbrukssektorn för närmare 25 procent av Brasiliens totala BNP. Mer produktion av jordbrukssektorn lär öka tillväxten i landet. I takt med att Parisavtalets mål kommer allt närmare blir Brasiliens agerande allt viktigare. 

Valresultatet i Brasilien blev mycket jämnt, vilket visar att Lula och hans parti PT har en tuff mandatperiod framför sig. Det brasilianska överhuset är mitten-högerdominerad, motsatsen till Lulas socialism. Detsamma gäller i underhuset, där Bolsonaros parti ökade från 97 till 121 mandat. Detta är inte första gången som Brasilien hamnar i en liknande situation. Redan förra valet, när Lula vann i en rysare mot Bolsonaro var han tvungen att göra en del eftergifter för att få igenom sin politik. För att få gehör för sin politik var Lula tvungen att förhandla med det så kallade höger-mittenblocket Centrão. Detta blocket består av enskilda ledamöter som inte är särskilt ideologiskt drivna, utan anser sig själva vara mer pragmatiskt lagda. Lula fick bland annat offra den viktiga ministerposten, “Stad-minister”, det senaste valet för att kunna få stöd i  både över- och underhuset. 

Trots att Lula och PT har gått ut som segrare i valet ökade mitten-högerblocket markant. Precis som i andra presidentalistiska system finns det en frestelse att använda högsta domstolen som en politisk arena. Även om domarna formellt är oberoende har flera av dem utsetts under Lulas och PT:s mandatperioder. Om över- och underhuset blockerar regeringens lagförslag kan detta leda till att viktiga samhällsfrågor alltmer prövas juridiskt i domstolen snarare än demokratiskt i respektive parlament.

Av dessa anledningar spelar valet i Brasilien roll. Inte för att landet är känt för samba, karnevaler eller fotboll. Utan för att dess politiska vägval påverkar världsekonomin och klimatpolitikens framtid. När världens blickar riktas mot Brasilien är det därför inte bara ett nationellt val vi bevittnat, utan ett politiskt vägskäl med konsekvenser långt bortom Sydamerikas gränser. 

Rufus Rydh, Astrid Hård af Segerstad, Ellen Thonfors, Emma Glandin & Liv Svedberg är medlemmar av Fria Moderata Studentförbundets Internationella kommitté