Janerik Larsson: Spänn fast säkerhetsbältena
Spänn fast säkerhetsbältena, Amerika, för vi kanske kommer att se tillbaka på de senaste två åren som den stabila delen av Trumps andra mandatperiod.
Det förutser Jim Geraghty, politisk kommentator i tidskriften National Review, i sin krönika i Washington P
National Review är en av den amerikanska konservatismens äldsta och mest inflytelserika tidskrifter. Den grundades 1955 av William F. Buckley Jr och har genom decennierna präglats av tre grundläggande tankespår:
- Marknadsekonomi, låga skatter, begränsad federal stat
- Västerlandets kulturarv, religionens roll i samhället
- Antikommunism och internationalistisk utrikespolitik (kritik mot Kina, Ryssland, Iran
Donald Trump förknippas ju med merkantilism (tullpolitiken) och med en sällsam förkärlek för diktatorer.
När presidenten går från sin bostad i Vita huset till sitt kontor (ovala rummet) i West Wing passerar han ett litet rum som kallas The Palm Room och som har utsikt mot Rose garden. Han passerar då bilder av hans möten med Putin och Xi Jinping, vilket säger mycket om hur Trump ser på sin egen roll.
Trumps trotsiga, konträra och ofta självdestruktiva instinkter kommer sannolikt att intensifieras när han går in i de två sista åren av sin presidentperiod.
Det finns betydande belägg för att de två sista åren av en presidents två mandatperioder tenderar att vara de tuffaste. Det beror inte bara på att stora skandaler som Iran-Contras-affären bryter ut. Det beror på att personalen är utmattad, eller att personalomsättningen har lett till sämre ersättare. De lättast uppnådda lagstiftningsmålen har redan uppnåtts, och ofta kontrolleras kongressen som nu av oppositionspar
Presidenten är en ”lame duck” med minskande politiskt kapital, och mycket av uppmärksamheten riktas mot hans troliga efterträdare.
I den mån presidenten någonsin har hållits i schack kommer de kommande två åren att präglas av en helt okontrollerad Trump. Vi kan förvänta oss ännu mer beröm av och eftergifter till antiamerikanska diktatorer, tillsammans med ännu fler meningslösa konfrontationer med tidigare trogna allierade till USA samt ännu mer oförutsägbara beslut och plötsliga helomvändningar, förutser Geraghty.
Av störst betydelse är Donald Trumps kontakter med Vladimir Putin. Trump har genomgående betonat sin personliga relation till den ryske presidenten, uttryckt respekt för honom och hävdat att han själv kan åstadkomma sådant som traditionell diplomati inte klarat.
De bådas första toppmötet ägde rum i Helsingfors, 16 juli 2018 och präglades av flera timmars samtal bakom stängda dörrar. Det som gjorde mötet historiskt var framför allt Trumps uppträdande på den efterföljande presskonferensen. Han fick frågan om han trodde på de amerikanska underrättelsetjänsternas slutsats att Ryssland hade försökt påverka presidentvalet 2016.
Trump svarade:
”I don’t see any reason why it would be Russia.”
Han ställde alltså i praktiken Putins förnekande mot de egna underrättelsetjänsternas bedömning. Detta väckte en storm av kritik i USA, även bland republikaner.
Trump försökte senare förklara uttalandet med att han hade sagt fel och menat wouldn’t i stället för would. Han sade därefter att han accepterade underrättelsetjänsternas slutsats.
Vad kom ut av mötet? Inte särskilt mycket konkret.
De möttes i Alaska, 15 augusti 2025 – det första mötet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Detta var ett mycket uppmärksammat möte i Anchorage. Putin fick ett påkostat mottagande med röd matta och militär överflygning.
Trump hade inför mötet sagt att han ville få till stånd en vapenvila och hotat med mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser om Putin inte visade sig intresserad av fred.
Mötet varade i närmare tre timmar. Efteråt beskrev Trump det som mycket produktivt men att ”there’s no deal until there’s a deal.”
Trump flyttade efter mötet en stor del av ansvaret för att få till en överenskommelse till Zelenskyj. I en intervju med Fox News sade han: ”It’s up to President Zelenskyy to get it done.”
Putin tackade Trump för den förtroendefulla tonen och sade att Trump hade rätt i att kriget inte skulle ha inträffat om han varit president 2022. Trump fick därmed ett offentligt erkännande från Putin av sin egen historieskrivning.
Janerik Larsson var informationschef på SAF 1990 – 1995 och vVD på Svenskt Näringsliv 2005 – 2011. Han är rådgivare till Stiftelsen fritt näringsliv, och utkom nyligen med essän ”Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck” (Timbro)