Olle Edborg: Midterms – vad, hur, varför?

Om bara några veckor är det återigen val i USA. Kanske känns det inte för avlägset sedan USA hade val sist. Det är inte särskilt konstigt. Landet har faktiskt val vartannat år, och trots att man inte väljer president denna gång så spelar valet stor roll.

“Midterms” är ett samlingsbegrepp för alla val som sker i mitten av presidentens mandatperiod. Systemet med mellanårsval är konstruerat för att man på ett effektivt men demokratiskt sätt kunna säkerställa att politiken har utgång i folkviljan. Representanthuset är menat för att tydligt och mer kontinuerligt spegla folkviljan då de valda representerar mindre delar av delstaterna. Senaten å andra sidan ska inte vara lika mottaglig för snabba förändringar och har därför något längre mandatperioder. Representanthuset är baserat på delstaternas befolkning medan senaten är jämnt fördelad mellan alla delstater.

Under mellanårsvalet ska hela kongressen (435 platser) väljas om då deras mandatperiod bara är två år. Ungefär en tredjedel av senaten väljs också, senatorernas mandatperioder är sex år och en tredjedel av senaten väljs eller väljs om vartannat år. I år är det 35 platser som står på spel, varav 33 är ordinarie och två är vakanser i Ohio och Florida. Dessutom håller 36 delstater guvernörsval. 34 stater väljer för fyraåriga mandatperioder för guvernörerna, Vermont och New Hampshire väljer för två år.

Det finns flera delstater där det ser ut att bli väldigt jämnt, vissa mer väntade än andra. Om man exempelvis tittar på Texas, som länge varit republikanskt, finns det mycket som indikerar att den trenden håller på att vända. En annan viktig aspekt att hålla i minnet är att det kan skilja i hur delstater röstar i presidentval och i senaten. Georgia valde Trump 2024, men har i demokraterna Raphael Warnock och Jon Ossoff funnit ett framgångsrecept i senaten.

Karta över Senatsvalet 2026 utifrån senaste mätningar (2/10)

Midterms brukar på många sätt fungera som en opinionsmätning för sittande administration.  Tittar man tillbaka i historien brukar mellanårsval i regel vinnas av det parti som inte har presidentmakten. Ibland kan både kongressen och senaten förändras och ibland bara en av dem. Resultaten 2022 var något av ett trendbrott, de flesta förklarar det med högsta domstolens abortbeslut vilket mobiliserade demokratiska väljare.

I mellanårsvalet väljs alltså en ny kongress, medan majoriteten i senaten också kan skifta och därmed påverka det politiska mandatet presidenten besitter. Guvenörsvalen ska man inte bortse från heller. Många presidenter har haft en bakgrund som guvernör. Carter, Reagan och Franklin Delano Roosevelt blev alla valda under just mellanårsval.

Utifrån den politiska debatten och den politik som förts under Trumps andra mandatperiod finns det mycket som talar för att demokraterna går framåt. Särskilt eftersom att det fortfarande pågår en intern politisk diskussion om konflikten med Iran. Demokraterna har dock sina egna problem. Partiet tycks inte helt ha bestämt riktning efter förlusten 2024, en ny politik tycks också vara frånvarande. Om något har partiet tagit tydliga steg vänsterut. En utveckling som fått ny energi efter Zohran Mamdanis vinst i New Yorks borgmästarval förra hösten.

Men, som vi lärt oss under hösten här hemma, ska man inte ta ut något i förskott. Hur mellanårsvalet 2026 slutar kommer vi veta först om en månad. USA är fortfarande världens enda supermakt, det som händer där påverkar i förlängningen hela världen och därmed också oss i Sverige. Det finns därför all anledning att fortsatt följa händelseutvecklingen på andra sidan Atlanten.

Olle Edborg är student i Religionsvetenskap och redaktionsmedlem hos Svensk Tidskrift. Han kommer bevaka mellanårsvalet på plats i USA.