Intervju: Ryssland har gått över till totalt krig

Anders Åslund, senior fellow på tankesmedjan Frivärld, är nyss hemkommen från Ukraina och delar sina intryck med Erik Thyselius.

Vad är ditt starkaste intryck?

Att Ryssland nu gått över till att bedriva totalt krig mot Ukraina.

Vad innebär det konkret?

Något av det allvarligaste är att alla de tre djupvattenhamnarna runt Odessa har bombats. Det innebär att sjöfarten till och från Ukraina har upphört och att landet inte kan exportera sina råvaror. De alternativa exportvägarna kostar för mycket. Man kan inte transportera stål och spannmål med vinst på järnväg eller med lastbil.

Så det handlar inte bara om att slå mot ukrainska militära mål, utan också om att strypa landets ekonomi?

Ja. De två huvudmålen nu är Odessa, på grund av hamnarna, och Kiev, eftersom det är huvudstaden. Ryssarna försöker göra det omöjligt för Ukraina att fungera ekonomiskt. De har nu bombat tre av de fyra stora stålverken så att de står still. Ryssarna har också bombat en fjärdedel av Ukrainas alla tåglok under det här året, också det i syfte att krossa ekonomin.

Nu går de också på bensinstationer i stor skala. Så det här är ett hårt ekonomiskt krig. Och Ukraina har inget försvar mot ballistiska missiler.

Hur ska man tolka den ryska upptrappningen? Ett uttryck för styrka eller desperation?

Jag skulle inte välja att beskriva läget med just de orden. Putin har nu beslutat sig för att gå in för det totala kriget. För honom handlar det om att vinna eller försvinna.

I vintras fick Ukraina omfattande nödlån från EU-länderna, vilket var en förutsättning för att hindra landet från att braka samman. Du har också pekat på de hundratals miljarder euro som finns frysta hos banken Euroclear i Bryssel. Vilket skillnad skulle det få om Ukraina fick tillgång till det kontot?

Det skulle vara helt avgörande. Om Ukraina får ut de pengarna så kan Kiev vinna kriget.

Du tror alltså att kriget kan gå in i ett helt nytt skede ganska snart?

Jag tror inte att kriget kommer att fortsätta mycket längre, för det är för intensivt nu. Jag tror att om ett år kommer det att vara ett helt annat läge.

Samtidigt går Ryssland mot ett nytt skenval. Vilken betydelse får det för kriget?

Inom den ukrainska militärledningen tror man att Putin kommer att utlysa en allmän mobilisering efter valet. Det kräver ingen ny lagstiftning. Moskva kan använda de lagar som redan finns för att plocka in unga män på ett eller annat sätt. Från ukrainsk sida är man inte orolig, men man tycker det är tragiskt att ytterligare hundratusentals ryska soldater kommer att malas ned i Putins köttkvarn 

Sverige har nyligen haft val. Vad skulle du säga är det viktigaste för den kommande regeringen att fokusera på när det gäller Ukraina?

Se till att man ger Ukraina så mycket stöd som möjligt internationellt. Sverige, Finland, övriga Norden och Baltikum är de länder som stödjer Ukraina starkast.Vad som behövs är att våra länder påverkar andra medlemsstater i EU så att de i sin tur gör mer. Framför allt handlar det om att få loss de här 200 miljarderna i Euroclear och att skärpa sanktionerna mot den ryska skuggflottan.

Finns det något hopp om USA i detta läge?

Man inte hysa några illusioner om USA så länge Trump är president. USA stödjer Ryssland.

Kriget märks också utanför Ukraina. Antalet och intensiteten i de ryska hybridattackerna i Europa har ökat krafitgt på senare tid. Hur bör vi bemöta hotet?

För det första ska man inte tala om hybridattacker, utan kalla det för statsterrorism och krigsförbrytelser, så att det uppfattas för vad det är: krigföring. När man säger ”hybrid” är det oklart hur man ska bemöta det. Om man säger ”terrorism” är det uppenbart att det ska bemötas.

Vad innebär det i praktiken?

Först ser man till att all krigföring och sabotage som ryssarna begår i vårt land faktiskt kan lagföras. Sverige släppte till exempel en GRU-spion för en tid sedan, eftersom han inte hade gjort något som enligt svensk lagstiftning var ett brott. Då måste vi se till att en lagstiftning finns på plats för detta.   

Sedan gäller det att staten när väl spioner arresteras och döms också offentliggör detta. De flesta länder i EU offentliggör vare sig de dåd som ryssarna utför eller när spioner avslöjas.

Finns det länder som har kommit längre vad gäller detta?

Man blir bättre och bättre på det. Men tillvägagångssättet måste vara mer metodiskt och målinriktat. Ett bra exempel: Estland har 20 ryska sabotörer som sitter i fängelse på upp till 20 år.

Till sist: hur kommer det här kriget att sluta?

Det slutar först när Putin förlorar makten.

Erik Thyselius är frilansjournalist med bakgrund på Axess TV och tyska tidningen Welt/SNB