Nils Paul: Österbotten är Finlands småföretagarbygd

”Näringslivet i våra länder är tätt sammanflätat. Vi har likartade samhälleliga utmaningar – då är det klokt att söka erfarenheter och idéer hos grannen.”

Orden är inte mina, utan ett citat ur president Alexander Stubbs tal under statsbesöket i Sverige år 2024. Sverige och Finland är varandras närmaste samarbetspartner, vilket regelbundet understryks i både Stockholm och Helsingfors.

Finlands näringsliv är mångskiftande, och mellan landskapen ser företagsklimatet olika ut. Mina egna erfarenheter av Finland har framför allt varit städer som Åbo och Helsingfors, på färjeavstånd från Stockholm. Det är dags att vidga vyerna, och i mars tog jag därför flyget från Arlanda till Vasa.

Österbotten är ett särpräglat landskap med stark egen identitet. Landskapet har den lägsta arbetslösheten i Fastlandsfinland, sysselsättningen är hög och företagsamheten utbredd inom många olika branscher. Näringar som skogs- och verkstadsindustri samt jordbruk, inte minst växthusodling av grönsaker, kännetecknar bygden. På senare år har även musikscenen, med indiepop på svenska, rönt framgångar.

År 2025 placerade sig Österbotten högst i Företagarnas årliga mätning av Finlands företagsklimat, särskilt framhölls de små- och medelstora företagens betydelse för hela näringslivet. En av få nedsidor i företagsklimatet är dåliga vägar – mer om det senare.

Ett par månader 1918 fungerade Vasa som huvudstad efter att Gustaf Mannerheim och senaten tagit sin tillflykt hit från Helsingfors under det finska inbördeskriget. Österbotten, med sina markägande bönder och småbruk, utgjorde en kontrast till det industrialiserade södra Finlands städer, där begriplig bitterhet över ojämlika levnadsvillkor och framtidsutsikter tände konfliktens gnista i randen av första världskriget.

På bussen till Vörå hörs både svenska och finska. I Svenskfinland är tvåspråkigheten vardag. När jag dricker förmiddagskaffe på Vörå City Café råder ett gemytligt lugn, trots succén i fjolårets Melodifestival. Livet i detta småföretagarbälte rullar på. I Vörå kommun, med knappt 6 400 invånare, var arbetslösheten i februari i år endast 5,7 procent, jämfört med 7,4 procent i landskapet och 12,7 procent i hela Finland.

Infrastrukturdiskussionerna handlar om vägunderhåll, drivmedelspriser och isbrytningen i Bottenhavet under årets kalla vinter. För många företag är det just vardagsnära transportfrågor som känns igen hemifrån.

Men Finland har sina egna utmaningar. Regeringens ambition att konvertera hela järnvägsnätet från rysk spårvidd (1 524 millimeter) till europeisk standard (1 435 millimeter) är ett sådant exempel.

Från Vasa flygplats nås både Helsingfors och Stockholm på en timme, men närmaste granne är Umeå. Relationen mellan Österbotten och Västerbotten är historiskt betydelsefull ur ett geografiskt, språkligt och ekonomiskt perspektiv. Österbottens kustläge har varit gynnsamt för landskapet, som bedrivit handel längs svenska ostkusten.

Under finska vinterkriget frös Kvarken och lastbilskonvojer med förnödenheter kunde köra över isen från Sverige. Sedan 1948 har färjor trafikerat linjen Umeå–Vasa.

Men en fast förbindelse har flera gånger utretts och varje gång lagts åt sidan. Det är tekniskt möjligt att bygga en bro eller tunnel, men desto svårare att samhällsekonomiskt motivera ett sådant stort projekt. Enligt finska Trafikledsverket skulle en fast förbindelse uppskattningsvis kosta mellan 5 och 29 miljarder euro.

Tills vidare är vi hänvisade till sjövägen. Färjetrafiken har en ekonomisk historia, 1999 när taxfreeförsäljningen upphörde, störtdök intäkterna och Silja Line lämnade Kvarken. Efter en tynande tillvaro bestämde sig Umeå och Vasa för att tillsammans bygga upp en livskraftig färjetrafik.

Draget visade sig lyckosamt, och Umeå–Vasa är i dag den enda reguljära färjetrafiken över havet norr om Åland. I år övertog Stena Line trafiken, och det Göteborgsbaserade rederiet blev därmed det senaste i raden av svenska företag att expandera till Österbotten.

Ett gott företagsklimat handlar om flera bakomliggande faktorer. Dessa innefattar bland annat infrastruktur, tillgänglighet och kompetensförsörjning samt, inte minst, ett företagarvänligt beslutsfattande över tid. I Österbotten förefaller näringslivet bli hört, vilket är naturligt, då företagsamheten så tydligt präglar vardagslivet.

Jag avslutar min resa och stiger ombord på fartyget Aurora Botnia. Efter en kort sjöresa är jag åter i Sverige.

Nils Paul är infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv