Gunnar Hyltén-Cavallius: Kragh gör historien begriplig

För att förstå det rätta sättet att agera behövs kunskap om det förflutna. Inte minst i en tid av oro och osäkerhet kan historien ge hopp.

En som övertygande söker göra detta begripligt är Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Hans nya bok bär titeln Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott (Fri tanke).

Efter kommunismens fall 1989 fanns förhoppning att freden var säkrad, att friheten och framåtskridandet skulle nå nya nivåer. Men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 slog allt detta i spillror. Angreppet innebar, hävdar Kragh, historiens återkomst.

Nu tycks de globala förhållandena vara tillbaka i gamla spår med allt fler gränsöverskridande härskare, autokrater, och antidemokratiska krafter. Den starke hävdar sin rätt. Globala säkerhetsavtal sopas undan. Författaren vill med sin bok peka på historiska lärdomar i allt detta. Politik har, menar han, som en av mänskliga aktiviteter ”förändrats enbart lite”. Människan är sig lik. I kampen om inflytande och makt tar strävandena ofta destruktiva vägar.

En viktig inspirationskälla för bokens resonemang är Thukydides, antik grekisk historiker och författare till ”Historia om det peloponnesiska kriget”. Gränslös maktutövning är enligt denne ingen naturlag utan ett uttryck för hybris, det tillstånd som oundvikligen leder fram till nederlag. Människans natur tenderar att återupprepa vissa beteendemönster. Också Bibeln talar om högmod (hybris): ”Övermod följs av nederlag, högmod går före fall.” (Ordspråksboken 16:18) Kragh bygger inte direkt på kristendomen utan på klassiskt grekiskt tänkande. Det är vackert så.

Den historiska framställningen tar avstamp i perioden från och med franska revolutionen och Napoleonkrigen. Sammandrabbningar men även hoppingivande säkerhetsavtal tas upp. Efter artonhundratalet flyttas fokus till det blodiga förra seklet med de båda världskrigen och kalla kriget samt de säkerhetspolitiska regelverken, exempelvis inom ramen för FN. Slutavsnittet tar oss till våra dagar med all dess bävan och ovisshet.

Boken är mycket kunskapsrik, varför det här bara kan ges några få belysande exempel. Otto von Bismarck, preussisk och sedermera tysk rikskansler, var en klassisk maktpolitiker under artonhundratalet. Den väletablerade rättsprincipen att ingångna avtal är bindande, pacta sunt servanda, hade begränsat värde för Bismarck. Allt kunde omförhandlas, inte minst med militärmakt.

Epoken var i hög grad präglad av koloniala ambitioner hos stormakterna. Den brittiske premiärministern Benjamin Disraeli menade att strävan efter imperium var det som gjorde nationer stora och som särskilde människan från djuren.

Mindre och militärt svagare länder fick sitta emellan. Nazitysklands Führer Adolf Hitler liksom den sovjetiske utrikesministern Vjatjeslav Molotov ansåg till exempel att Polen saknade existensberättigande.

Kragh med sin särskilda kompetens rörande Östeuropa ägnar förståeligt nog stort utrymme åt utvecklingen i Sovjetunionen och Ryssland. Om angreppet på Ukraina heter det: ”Utan något systematiskt övervägande av olika valmöjligheter, och utan att tillåta något tvivel att genomsyra omvärldsanalysen, hade Kreml låtit aggression bli det enda tänkbara alternativet. Och när krigshandlingar väl utbrutit fanns det inga alternativ till att eskalera eftersom så mycket redan investerats – politiskt, ekonomiskt och militärt.” Utan omsvep konstaterar författaren: ”Ovillig att acceptera verkligheten, att hans korståg var irrationellt och att kriget inte kunde vinnas, skapade Putin en tragedi.”

Så, vad anser författaren att man ska göra? Med lärdomar från historien måste hotfulla utmaningar mötas ”med trots, välvilja och beslutsamhet”. Det gäller att stärka internationell rätt och samarbete, försvara demokratin, om nödvändigt militärt. ”Det finns alltid”, skriver han, ”en möjlighet att åstadkomma förändring och ingjuta opinioner med en känsla av optimism”. Historien visar att samhällen och ordningar som raserats kan återuppbyggas. Efter kaos kan ordning skapas på nytt.

Som en smärre marginalanteckning måste jag knorra över de många ”svåra orden”. De stör läsningen. Kragh har denna gång i alltför hög grad kryddat sin anrättning med en rad rätt obekanta vetenskapliga begrepp. Boken är ju tänkt för en intresserad allmänhet.

Martin Kragh har trots detta kommit med ännu en ytterst värdefull studie, som värderar historiskt medvetande och pekar på utvägar. De många källorna återfinns i väldokumenterade noter. Ett särskilt plus till att den flagranta mobbningen som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utsattes för av president Donald Trump och vicepresident J.D.Vance i Vita huset den 28 februari 2025 finns återgiven i sin helhet och i svensk översättning. Det ”samtalet” är därmed sparat till eftervälden.

Gunnar Hyltén-Cavallius är komminister emeritus och teol.lic. i kyrkohistoria