Print Friendly

VALFRIHET EN JAMSTÄLLDHETSFRÅGA

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

VALFRIHET
EN JAMSTÄLLDHETSFRÅGA
KRISTINA AXEN OLIN
Ingen ifrågasätter den man som vill starta en byggfirma. Tvärtom uppmuntras han. Det han gör är bra för
export och tillväxt. Om en kvinna däremot vill starta ett dagis är det näst intill omöjligt.
P
å den svenska arbetsmarknaden är det fortfarande långt kvar till
jämställdhet. Att män
är kraftigt överrepresenterade på chefspositioner inom
det privata näringslivet är välkänt.
Mindre omtalat är att de även är
överrepresenterade på chefspositioner inom den offentliga sektorn.
Trots att betydligt mer än hälften av
de anställda inom offentlig sektor är
kvinnor, uppgår andelen kvinnliga
chefer endast till en tredjedel. En
undersökning som gjordes i Stockholms stad 1994 visar att 77 procent
av samtliga kommunens anställda var
kvinnor, medan andelen kvinnor
bland cheferna endast var 41 procent.
Ett annat mål som alla partier –
åtminstone i retoriken- bekänner sig
till är att det skall skapas fler foretag.
KRISTINA AXEN OLIN är moderat
kommunalpolitiker i Stockholms stad
och biträdaride rektor för Maria Elementarskola.
18
En ökad foretagsarnhet anses vara
nyckeln for att arbetslösheten skall
kunna pressas ner. Det behövs fler
kreativa människor som tar egna
initiativ.
Ytterligare ett mål som alla partier
än eniga om är att alla barn skall ha
rätt till en bra utbildning. Kunskap
och kompetens har blivit honnörsord. En sliten fras – som det säkert
ligger något i – är att industrisamhället håller på att ersättas av ett
kunskapssamhälle.
Lika möjligheter
En fråga jag ställer mig är emellertid
om alla politiker menar allvar med
talet om att de vill skapa ett samhälle
där människor tillåts växa och
utvecklas, där ideer kan kläckas och
forverkligas i foretag och där kvinnor
ges lika möjligheter som män. Inser
de hur långt detta resonemang leder,
och vågar de verkligen ge utrymme
åt människor att pröva sina vingar?
För att ta ett aktuellt exempel så
fattade vänstermajoriteten i riksdagen
SVENS K TID S KRIFT
nyligen beslut om att ändra det
statliga regelverket for friskolorna.
Det uttalade syftet med forändringen
är att göra det mer komplicerat att
starta och driva friskolor. Bland annat
skall friskolorna for varje enskilt läsår
tvingas gå till elevernas hemkorrununer och forhandla om hur hög den
ekonomiska ersättningen skall vara.
Den byråkrati och den osäkerhet som
forhandlingssystemet ger upphov till
kommer att göra det svårare att
bedriva egen verksamhet inom skolområdet.
Riksdagens beslut är inte bara
friskolefientligt utan även kvinnofientligt. I stället for uppmuntran
möter de kvinnor som startar eget
bara misstänksamhet och hinder.
Ändå forenar friskolorna just de tre
ovan diskuterade målen, nämligen att
jämställdheten mellan kvinnor och
män skall bli större, att det skall skapas fler foretag och att alla barn skall
få en bra utbildning. Rätten att få
starta eget inom skola, forskola, dagis
och andra ”mjuka” områden är en
viktig kvinnofråga. Det handlar om gagn for dem själva utan också for de det behövs ett bra klimat for
att kvinnor måste ha möjlighet att bli
egenforetagare inom de branscher
där de har kompetens och erfarenhet.
I Stockholm startades det mellan
1991 och 1994 inte mindre än 250
nya foretag som skulle jobba inom
offentlig service. Drygt hälften av
dessa var direkta avknoppningar från
Stockholms stad inom barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen. I
dessa foretag är omkring 90 procent
av cheferna kvinnor. (Att järnfora
med att endast två av tio nyforetagare
totalt sett är kvinnor.)
Kvinnofälla
Helt klart är att möjligheten att starta
eget inom vård-, utbildnings- och
omsorgssektorn har lett till att fler
kvinnor kunnat ta ett kliv på
karriärstegen. Detta är inte bara till
branscher som de jobbar inom. Att
begränsa etableringsfriheten och
konkurrensen mom den mjuka
sektorn är inget annat än en kvinnafålla. Vad är det for jämställdhetspolitik att forpassa kvinnor till en
andra klassens arbetsmarknad där det
inte finns någon möjlighet att
utveckla egna projekt och ideer?
Ingen ifrågasätter den man som vill
starta en byggfirma. Tvärtom uppmuntras han. Det han gör är bra for
exporten och tillväxten. Om en
kvinna däremot vill starta ett dagis är
det näst intill omöjligt. Dels på grund
av de offentliga monopolen inom
serv.icesektorn, dels for att privata
alternativ inom omsorgssektorn brukar misstänkliggöras.
På vilket sätt rimmar detta misstänkliggörande med budskapet att
SVENSK TIDSKRIFT
småforetag? På vilket sätt bidrar det
till att skapa lika villkor mellan
kvinnor och män? Har Sverige- ett
land som brottas med skyhög
statsskuld och massarbetslöshet –
verkligen råd att kväva de engagerade
människor, män och kvinnor, som
startar eget?
Vårt problem är väl inte att det
finns for många handlingskraftiga
människor, utan snarare for ra.
Framtidspotential
Vård-, utbildnings- och omsorgssektorn har en otrolig framtidspotential. Efterfrågan av tjänster
inom dessa områden kommer säkert
att öka framöver. Att forhindra
konkurrens är en effektiv metod att
se till att denna efterfrågan inte blir
tillgodosedd.
19
z
o
Cl
>
z

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner