Print Friendly

Ulf Bjereld; Kränkande och grundlösa anklagelser

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DEBATT
Ulf Bjereld svarar Ann-Srifie Dahl:
KRÄNKANDE OCH
GRUNDLOSA ANKLAGELSER
I
ett inlägg i Svensk Tidskrift (4/95)
beklagar Ann-Sofie Dahl från
Militärhögskolan att svenska folkets starka uppslutning kring alliansfrihet och neutralitet tillåts påverka
Sveriges säkerhetspolitik. Dahl framfor
två argument som stöd for sin ståndpunkt. För det forsta hävdar hon att opinionsundersökningarna om svenska folkets säkerhetspolitiska uppfattningar är
”bristfålligt och tendentiöst genomforda”
i syfte att ”gynna ett visst resultat”, dvs
stöd for alliansfrihet och neutralitetspolitik. För det andra menar Dahl att ”tillfålliga” opinioner inte skall få styra så viktiga frågor som svensk säkerhetspolitik.
De opinionsundersökningar som
drabbats av Ann-Sofie Dahls vrede är de
årliga SOM-undersökningarna som
under Sören Holmbergs och Lennart
Weibulls ledning genomfors av bl a statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. I 1994 års undersökning, där hela 2.800 personer ingick i
urvalet, fick svarspersonerna bl a ta ställULF BJERELD är docent oclr verksam vid statsveteiiSkapliga imtitutio11e11 vid Göteborgs universitet.
nmg rill forslagen ”Sverige bör söka
medlemskap i NATO” samt ”Sverige
bör i fredstid fora en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig”.
Undersökningen visade att 70 procent
av de tillfrågade ville bibehålla alliansfriheten, 23 procent var tveksamma och 7
procent ansåg att det var ett dåligt forslag.
Trots att frågan om NATO-medlemskap
var medvetet positivt formulerad (så den
skulle vara lätt att instämma i) var det
endast 15 procent som forordade ett
svenskt NATO-medlemskap. 37 procent
var tveksanuna och 48 procent tyckte det
var ett dåligt forslag.
Stark ställning
Dessa resultat har fått stort genomslag i
den säkerhetspolitiska debatten. Oavsett
inställning i själva sakfrågan är det svårt
att tolka dem på annat sätt än att den
militära alliansfriheten har en mycket
stark ställning i den svenska folkopmonen.
Men Ann-Sofie Dahl tvekar inte. Av
skäl som hon väljer att inte redovisa ifrå-
gasätter hon resultaten och ser dem som
en foljd av att undersökningen avsiktligt
SVENSK T!DSKRIFT 339
formulerats så att den skall gynna stödet
for alliansfriheten.
Dahls anklagelser är såväl kränkande
som grundlösa. Resultatens tillforlitlighet
styrks av flera andra mätningar. Styrelsen
for Psykologiskt Försvar har t ex 1995
frågat om inställningen till att Sveriges
”militära forsvar ingår i ett gemensamt
europeiskt forsvar”. Sveriges Television
undersökte i samband med EU-valet
01ALU 95) inställningen till att Sverige
fullt ut skulle delta i EU:s forsvarssamarbete. Båda dessa mätningar visar att det
finns en klar majoritet for en bibehållen
alliansfrihet bland svenska folket. Eller
menar Ann-Sofie Dahl att såväl Styrelsen
for Psykologiskt Försvar som Sveriges
Television båda ingår i den stora neutralitetskonspirationen?
Grundmurad enighet
Dahls andra ståndpunkt – att säkerhetspolitiken inte skall styras av ”tillfalliga”
opinioner – är mycket märklig. För det
forsta är det svenska folkets uppslutning
bakom alliansfriheten ingen tillfallig opinion. Det är allmänt känt att alliansfriheten och neutralitetespolitiken under
hela efterkrigstiden haft en mycket stark
forankring hos såväl väljare som partier
och beslutsfattare. För det andra är det väl
svårt att tänka sig något annat område där
det är så viktigt att den forda politiken
har stöd hos det egna folket som just
säkerhetspolitiken.
Inget NATO-medlemskap
Trots Ann-Sofie Dahls långa utläggningar om den svenska säkerhetspolitikens många brister är det oklart vad hon
egentligen vill forändra. Det finns i
Sverige idag en grundmurad enighet
mellan samtliga riksdagspartier att Sverige
i fredstid inte skall ingå bindande forpliktelser med någon annan stat om att ge
militärt bistånd i händelse av krig.
Som en foljd av detta är samtliga riksdagspartier också överens om att Sverige
inte skall söka medlemskap i WEU eller
NATO. Om Dahl är av en annan uppfattning vore det for debatten välgörande
om hon klargjorde detta och inte nöjde
sig med antydningar om att vi inte bör
bevara ”status que” i säkerhetspolitiken.
340 SVENSK TiDSKRIFf

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner